Modellering i korthet – guide och översikt till modellbiblioteket

Hur vi modellerar

Det är skillnad på hur och vad vi modellerar beroende på vilka modeller det handlar om, och vilken målgrupp modellen har.

Processer och informationsbehov

Processmodell. Illustration: Boverket

Vi modellerar processer och informationsbehoven i processerna med utgångspunkt i plan- och bygglagen. Vi modellerar tänkta, möjliga processer och information som behöver vara med eller levereras till mottagaren.

Vi försöker så långt det är möjligt modellera utifrån kommunala handläggarens perspektiv när vi identifierar processer och informationsbehoven i processerna. Vi försöker så långt det är möjligt att följa en tänkt process som en handläggare måste gå igenom för att ta fram exempelvis en detaljplan.

Vi modellerar inte processen för att ta fram en specifik detaljplan. En kommun som tar fram en detaljplan kan, och får, i många fall göra annorlunda eller hoppa över vissa steg. Men en del steg är inte möjliga att hoppa över.

Vi arbetar för att hänvisa till lagrum i våra modeller där det är relevant. I modellbiblioteket kan du hitta hänvisningar till lagrummet antingen i anteckningarna för respektive objekt eller som egna objekt med en relation till relevant del av modelleringen.

Förmågor

Förmågemodell. Illustration: Boverket

Förmågemodeller påminner om processmodeller. Till skillnad från processmodeller som beskriver vad, var, när och hur om processen, så redovisar förmågemodeller bara om vad det är som händer. På så sätt kan verksamheten beskriva exempelvis vilka funktioner ett system behöver utan att i detalj behöva påvisa exakt när de används.

Exempel på förmågemodell där information kommer in bearbetas och sen kommer ut. Illustration: Boverket Boverket

Organisation

Organisationsmodell. Illustration: Boverket

Organisationsmodeller redovisar hur enheter och roller är uppbyggda, vårt fall för att beskriva rollerna i samhällsbyggnadsprocessen. Med organisationsmodeller kan vi även komplettera andra typer av modeller för ett effektivt utvecklingsarbete. Ett exempel på en roll i en organisationsmodellering är ”Bygglovshandläggare”.

Organisationsmodell med personas. Modellen är tagen från Boverkets modellbibliotek. Illustration: Boverket

Det finns många roller i samhällsbyggnadsprocessen och dessa kan illustreras genom ”Personas” (exempelperson), som exempelvis Kim Östergren i illustrationen.

I en organisationsmodell framgår vilka typer av organisationer olika roller tillhör, till exempel att ”Bygglovshandläggare” ingår i ”Kommun” och att ”Kontrollansvarig” är en del av ”Byggherrens organisation”.

Genom att ta fram roller kan vi beskriva vem som gör vad eller uttrycka olika rollers krav. Detta tydliggör vem som exempelvis äger ett processteg eller när vem som behöver information när och till vad.

Implementering och oberoende

Ofta i vårt digitaliseringsarbete så ska vi genomföra förstudier på tilltänkta utvecklingsprojekt och aktiviteter. Här tar vi hjälp av implementeringsmodeller och oberoende modeller för att enhetligt och effektivt måla upp vilken problembild som finns och vilken eller vilka resolutioner som kan lösa, eller hantera, dessa.

Utvecklingsprojekt åtgärdar ofta problem i steg för att snabbare förse målgrupper med de första förbättringarna. Implementationsmodeller används då som översikter i beslutsunderlag och dokumentation.

Problembild. Illustrationen visar ett exempel på var verksamheten befinner sig just nu vilka gap, eller utmaningar, som konstaterats och avgränsats och vart verksamheten vill komma. Denna modell använder vi tidigt i projekt för att visualisera dessa delar. Illustration: Boverket

Resolution. Illustrationen visar ett förenklat lösningsförslag till den tidigare problembilden, där gapen återanvänds. I bilden visas även vilka restriktioner de valda lösningarna måste förhålla sig till. Illustration: Boverket

Att läsa en modell

Att läsa en modell för process

Beroende på perspektiv behöver en information på olika detaljnivåer. Därför är våra processmodeller graderade på flera nivåer. Ju djupare nivå, desto mer detaljerat är innehållet.

På övergripande nivå går processen i pilarnas riktning från vänster till höger som i den översta delen i illustrationen. På underliggande, mer detaljerad nivån, går processen snett nedåt från övre vänstra hörnet till nedersta högra hörnet, som i den nedre delen av illustrationen.

Relationer i en processmodell mellan olika nivåer. De röda pilarna påvisar var processerna representeras i den nedre modellen. De svarta hakklamrarna visar den aktuella processen som vi i detta exempel tittar djupare i. Modellerna är tagna från Boverkets modellbibliotek. Illustration: Boverket

Överst i illustrationen redovisas den övergripande processen ”Utöva byggnadsnämndens tillsyn”. Underst redovisas den detaljerade processen för processteget ”Handlägga tillsynsärende”.

Illustrationen visar även hur ”Handlägga tillsynsärende” förhåller sig till föregående och nästkommande delar i processen.

I en processmodell finns två typer av objekt:

• process, de gröna rutorna, och
• information, de beigea rutorna.

Ett steg i processen visar en handling i form av ett processteg. Informationen beskriver resultatet av en handling, som i sin tur är underlag till nästa del i processen.

Att läsa en modell för information

Vi jobbar med i huvudsak två olika typer av modeller för information. Den ena typen är själva informationsbehoven. Här sammanställer vi information för en specifik användning, såsom bygglovsbeslut och OVK-protokoll (obligatorisk ventilationskontroll). Med andra ord, där informationen används. Genom denna sammanställning kan vi både vägleda vad exempelvis ett visst beslut ska innehålla och lägga grund för att skapa utbytesformat mellan aktörer och system.

Förenklad illustration över vilken information som ingår i ett OVK-protokoll. Exempelvis ingår det både personinformation och information om ventilationsanläggningen. Illustration: Boverket

Den andra typen av informationsmodell är där all information ”bor”. Här samlar vi alla typer av information för ett område. Exempel på dessa samlingar är ärende och person. I dessa samlingar beskriver vi även relationerna mellan varandra, exempelvis fysisk person och personroll. Genom att samla alla informationstyper på detta sätt så kan vi undvika stuprörsarbete och nya projekt kan ta del av vad som tidigare gjorts.

Förenklad illustration över hur Administrativ enhet, såsom fastighetsinformation med mera kan struktureras. Här kan en bland annat se hur fastighet och fastighetsbeteckning förhåller sig till varandra. Bilden visar även relationer till information som bor på andra ställen. Illustration: Boverket

Versionshantering

I modellbiblioteket har vi i en viss utsträckning påbörjat en versionshantering. De versionerna som finns idag är

• 0.x - Modeller som anses vara färdigmodellerade men inte fullt ut granskade internt på Boverket,
• 1.0 - Modeller som är fullt ut granskade som en första iteration,
• 1.x - Modeller som är fullt ut granskade som en första iteration, men som sedan kompletterats av en eller annan anledning och inte är fullt ut granskade efter version 1.0, och
• x.0 – Modeller som är i senare iterationer och är fullt ut granskade.