Nationell kartläggning av trädtäckning i större tätorter

Granskad: 14 november 2023

Träd i den byggda miljön har stor betydelse för många ekosystemtjänster och för klimatanpassning av städer och tätorter genom att de skapar ett gynnsammare lokalklimat och fördröjer och infiltrerar dagvatten. Boverket har tillsammans med Metria gjort en kartläggning av trädtäckning i städer och tätorter. Dessa trädtäckningsdata presenteras i två karttjänster och kan också beställas från Boverket som GIS-skikt.

Varför mäta förekomst av träd

Träd i stadsmiljö är en del av en grön infrastruktur som bidrar med flera ekosystemtjänster så som att sänka temperaturen lokalt, ta hand om dagvatten och främjar rekreation och återhämtning. Foto: Ulrika Åkerlund, Boverket

Träd i den byggda miljön bidrar med många olika ekosystemtjänster. Träd gynnar den biologiska mångfalden och är också viktiga för upplevelsevärden och rekreation. Träd kan sänka temperaturen varma sommardagar genom att avdunsta upp till flera hundra liter vatten som kyler ned omgivningen. De kan också ta upp stora mängder vatten i krona och rotsystem och ger därmed nytta för dagvattenhanteringen.

Forskningsstudier visar att det finns ett samband mellan trädtäckning och ett bättre lokalklimat, bättre mental och fysisk hälsa och mindre luftföroreningar och minskat buller. Träd gör också att människor vistas mer utomhus, vilket bidrar till social sammanhållning. Stadsträd är därför viktiga strukturella element i en hållbar stad. Under den pågående förtätningen av städer finns det risk att stadsträd får allt mindre utrymme att växa varför det är angeläget att kartlägga trädtäckningen i städer och tätorter.

Planeringsunderlag som kvantifierar och följer upp förekomst av urbana träd bedöms som nödvändigt i både det arbete som hanterar grönstruktur och ekosystemtjänster och i arbetet med klimatanpassning som utförs av kommuner, länsstyrelser och andra aktörer.

Trädtäckningsdata – karttjänster och GIS-skikt

Trädtäckningen i denna produkt är framtagen med hjälp av Lantmäteriets ortofoton och ytmodeller framtagna med stereomatchning av flygbilder. Genom att nyttja en kombination av vegetationsindex (NDVI) beräknade från ortofoton och höjder hämtade från ytmodellerna har ett GIS-skikt som beskriver tätorters trädtäckning tagits fram. För förenklad användning har ett antal olika snitt på detta data skapats.

Karttjänst som visar trädens placering och storlek

Delar av data presenteras i två karttjänster. Den ena karttjänsten visar krontäckning av träd med över tre meters höjd i klassade intervaller. Den lägsta klassen visar träd över tre meter medan den högsta klassen visar träd över 25 meter.

Trädtäckning (Karttjänst)

Karta från karttjänsten som visar var träd finns och hur höga de är.   Boverkets karttjänst visar var träden finns och hur höga de är. Illustration: Boverket

Karttjänst över trädtäckningsgrad på stadsdelsnivå

Den andra karttjänsten visar andelen trädtäckning per demografiskt statistikområde (DeSO) i procent. Enbart DeSO:n som ligger helt inom tätortsgräns inklusive en kilometers buffert har tagits med i analysen.

Andel trädtäckning per stadsdel (Karttjänst)

Tillgången på träd kan skilja sig mycket mellan tätorter. I Boverkets karttjänst visas andelen trädtäckning i olika delar av en tätort med 1 km buffert utanför tätortsgränsen. Kartan visar trädtäckningen olika demografiska statistikområden i Växjös tätort. Illustration: Boverket

Flera skikt

Trädtäckningsdata kommer som tre olika skikt – kontinuerliga, binära och klassade, och omfattar trädtäckningen inom SCB:s tätortsavgränsning med en buffertzon på 1 km utanför tätortsgränsen. För varje skikt finns en fil per län, förutom för Gotland. Även ett skikt för metadata ingår.

Sammanställningen av total trädtäckning inom tätort och DeSO (demografiska statistikområden) kommer som ett geopackage och omfattar även det tre olika skikt – inom tätortsgräns, inom tätortsgräns med 1 km buffert samt stadsdel (DeSO) med buffert.

Kontinuerliga trädtäckningsskikt

Kontinuerliga trädtäckningsskikt med höjdvärden på vegetation mellan 5 och 450 decimeter. Värden angivna i hela decimeter. Skiktet ger en bild av vegetationens variation i höjd.

Exempel från kontinuerligt trädtäckningsraster. Trädtäckning där pixelvärdena indikerar vegetationshöjd i hela decimeter. Foto: ESRI/Boverket
Filnamn treecover_mosaik_kontinuerlig_dm_1x1m_{länsnamn}.tif
Filformat GeoTiff
Upplösning 1 x 1 meter
Värden 5-450 (höjd i hela decimeter)
Referenssystem Sweref 99 TM (epsg: 3006)
Pixeltyp Unsigned short
Pixeldjup 16 bit
Nodata 65535

Binära trädtäckningsskikt

Binära raster där pixelvärde 1 representerar vegetation över 3 meter. Detta skikt ger en bild av vilka områden som täcks av träd högre än 3 meter.

Exempel från binärt trädtäckningsraster. Grönmarkerade områden indikerar över 3 meter hög vegetation. Foto: ESRI/Boverket
Filnamn treecover_mosaik_binary3m_{länsnamn}.tif
Filformat GeoTiff
Upplösning 1 x 1 meter
Värden 1 (trädhöjder över 3 meter)
Referenssystem Sweref 99 TM (epsg: 3006)
Pixeltyp Unsigned char
Pixeldjup 8 bit
Nodata 0

Klassade trädtäckningsskikt

Trädhöjder är här indelade i intervaller om [3,5), [5,10), [10,15), [15,20), [20,25), [25, 45] meter, där ”[” avser sluten mängd och ”)” öppen mängd. Dessa intervaller representeras av pixelvärdena 3,5,10,15,20 och 25.

Exempel från klassat trädtäckningsskikt. Vegetationshöjder indelade i intervaller om 3-5, 5-10, 10-15, 15-20, 20-25 och 25-45 meter (motsvaras av pixelvärdena 3, 5, 10, 15, 20, 25). Foto: ESRI/Boverket
Filnamn treecover_mosaik_binary3m_{länsnamn}.tif
Filformat GeoTiff
Upplösning 1 x 1 meter
Värden 3, 5, 10, 15, 20, 25 (trädhöjdsintervall i meter enligt beskrivning ovan).
Referenssystem Sweref 99 TM (epsg: 3006)
Pixeltyp Short
Pixeldjup 16 bit
Nodata -32768

Geopackage tradtackning_tatorter_och_deso.gpkg innehållande följande lager

tradtackning_tatorter

Detta lager innehåller omfattade tätorters tätortsnära gräns och en beräkning av total area i hektar för tätorten (fält TATORT_HA) och total trädtäckning i hektar för aktuellt område (fält TRADTACKNING_HA). Fältet TRADTACKNING_PROCENT visar också procentandelen trädtäckt yta.

Exempel från skiktet inom tätortsgräns. Foto: ESRI/Boverket

tradtackning_tatorter_buff1000

Detta lager innehåller omfattade tätorters tätortsnära gräns utvidgad med en buffert på 1 kilometer och en beräkning av total area i hektar för detta område (fält TATORT_HA) och total trädtäckning i hektar för aktuellt område (fält

TRADTACKNING_HA). Fältet TRADTACKNING_PROCENT visar också procentandelen trädtäckt yta.

Exempel från skiktet inom tätortsgräns med 1 km buffert. Foto: ESRI/Boverket

DeSO_2018_v2_urval_tradtackning

Detta lager innehåller DeSO (demografiska statistikområden version 2, 2018) vilka hämtades som öppna data från SCB1 2023-06-14. Endast DeSOn som i sin helhet omfattades av tätortsnära gräns med 1 kilometers buffertzon för aktuella tätorter. Eftersom dessa områden är relativt små har arealer beräknats i kvadratmeter i stället för i hektar. Arealen för DeSO återfinns i fält DESO_KVM och total trädtäckning i kvadratmeter för aktuell DeSO i TRADTACKNING_KVM. Fältet TRADTACKNING_PROCENT visar också procentandelen trädtäckt yta för detta område.

Exempel från skiktet stadsdel (DeSO) med buffert. Foto: Boverket

Hämtning av data

Data tillhandahålls via Boverkets FTP och kan beställas genom  kontakt med Boverkets GIS-support.  Det kan användas som underlag i olika analyser på kommunal nivå.

Epost till Boverkets GIS-support

Statistik över trädtäckning

För att kunna få en nationell bild över trädtäckningen i tätorter har Boverket låtit ta fram trädtäckningsstatistik. Statistiken återfinns i Exceldokumentet nedan och omfattar för de berörda tätorterna följande information:

  • Trädtäckningen inom tätortsgränsen, (Flik tradtackning_tatorter)
  • Trädtäckning för tätortsnära gräns med en buffertzon om 1 kilometer (fliken tradtackning_tatorter_buff1000).
  • Trädtäckning i varje stadsdel eller demografiskt statistikområde (DeSo) inom tätortsgräns (Fliken DeSO_2018_v2_urval_tradtackning) innehåller information om för hela DeSOn inom omfattade tätortsnära gräns med buffertzon 1 kilometer.

I varje flik finns ett antal kolumner.

  • Kolumn Tätort area [ha] visar den totala arealen i hektar för området. Kolumn Trädtäckning area [ha] visar den totala trädtäckningen i hektar för aktuellt område.
  • Kolumn Trädtäckning andel visar den procentuella trädtäckningen (areal i kvadratmeter).
  • Kolumn Trädtäckning area [kvm] visar total trädtäckning i kvadratmeter för området.
  • Kolumn Trädtäckning procent [%] visar den procentuella trädtäckningen.

Att tänka på vid användning

Detta är en analysprodukt där höjderna på den identifierade vegetationen hämtas från ytmodeller som Lantmäteriet tar fram genom stereomatchning av flygbilder. Skog kan i vissa fall få en högre täthet än vad som faktiskt är fallet eftersom alla luckor mellan träden inte kan uppfattas med aktuell upplösning och metod. Tvärtom kan också vissa träd missas om de inte uppfattas i matchningen eller om de har för liten utbredning för upplösningen. Det är därför inte lämpligt att analysera enskilda pixlar utan analyser bör göras för större områden.

Produkten är framtagen genom att kombinera höjd och vegetationsindex (NDVI) utan ytterligare filtrering. Det innebär till exempel att vegetationsklädda tak också kan fångas.

För att vegetationsindex ska ge ett bra utslag och för att ytmodeller ska registrera en höjd för träden är det viktigt att bilden är tagen efter lövsprickning. Endast flygbilder tagna efter 1 juni används vid framtagandet av denna produkt, men det kan vid denna tidpunkt fortfarande finnas träd som inte hunnit genomgå lövsprickning och de kan därmed missas.

Jämfört med höjd uppmätt från de nationella laserskanningarna så håller höjdvärdena från stereomatchade flygbilder (ytmodeller) en lägre noggrannhet. Medelfelet i höjdled för ytmodellerna anges vara mellan 0,25-0,40 meter (0,43-0,68 meter före 2019).

För att minska risken för brus i höjdmätningen görs en begränsning i studerat höjdintervall till 0,5 till 45 meter. Det finns dock ändå en risk att enstaka felaktiga ”höjdspikar” fångas inom detta intervall.

Kombinera trädtäckning med andra underlag

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en nationell värmekartering över Sverige som visar högsta markytetemperaturen (maxtemperatur) under sommarperioden 1 juni till 31 augusti.

Boverket har i en karttjänst lagt samman trädtäckningskartläggningen med MSB:s värmekartering. I sammanslagningen av underlagen blir trädens kylande effekt på lokalklimatet tydligt. Vissa områden som helt saknar träd är väldigt varma, medan andra områden med mycket träd är svalare.

Värmekartering i gult till orange med träd i grönt. Trädtäckningen i centrala Malmö med Pildammsparkens karaktäristiska form och vattenspegel är svalare. Områden utan träd är varmare. Bild: Boverket

MSB:s värmekartering (karttjänst och WMF-tjänster).  

Trädtäckning och värmekartering kombinerat (karttjänst).

Nedan beskrivs förfarandet för att ta fram höjdsatt vegetation i tre steg.

1. Bearbetning av ortofoto
Ortofoto från Lantmäteriet innehåller från och med 2019 fyra band R,G,B,NIR. För tidigare år innan 2019 innehåller data tre band NIR,R,G. Banden R och NIR används för beräkning av NDVI enligt
NDVI= (NIR-Red)/(NIR+Red)

Där NIR står för information från det nära-infraröda spektrat och Red information från det röda spektrat. Ju högre värde desto mer frisk grön vegetation finns inom pixeln. Från beräknat NDVI isoleras positiva värden som beskriver vegetationsbeklädda ytor under fototillfället.

2. Ytmodell
Ytmodell levereras med höjdvärden i absolut höjd, dvs höjdvärden beskrivet som meter över havet (ofta kallad Digital Surface Model, DSM). Höjdvärden konverteras till relativ höjd, dvs höjdvärden ovan mark, genom att subtrahera ytmodellens höjdvärden med markhöjdmodell (Digital Elevation Model, DEM) från Lantmäteriet.

3. Kombination av positivt NDVI och normerad ytmodell
Ortofoton med fotoår före 2019 levereras med upplösning 0,25 eller 0,5 meters rumslig upplösning. Därefter levereras ortofoton med 0,16 eller 0,4 meters rumslig upplösning. För att kunna utföra beräkningar tillsammans med ytmodellerna som levereras med 1 meters rumslig upplösning bearbetas ortofotona till samma upplösning. Relativa höjdvärden från ytmodellen kombineras med beräknat NDVI från ortofoto, där pixlar med positivt NDVI och höjdvärden inom intervallet 0,5-45 tolkas som höjdsatt vegetation.

Boverket har i uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön. I uppdraget adresseras frågor som rör planeringsunderlag för att underlätta arbetet med klimatanpassning i den byggda miljön. Planeringsunderlag som kvantifierar förekomst av urbana träd bedöms vara relevant i det klimatanpassningsarbete som utförs av kommuner, länsstyrelser och andra aktörer.

Boverket har också i uppdrag att följa upp etappmålet för ekosystemtjänster i den byggda miljön inom miljömålssystemet. Etappmålet innebär att en majoritet av kommunerna senast år 2025 ska ta tillvara och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning i städer och tätorter.

Syftet med kartläggningen av trädtäckning i städer och tätorter är både att tillhandahålla ett användbart planeringsunderlag för kommuner och regioner och ett underlag för att på nationell nivå bedöma utvecklingen grönstrukturen i landets större tätorter. Kartläggning har föregåtts av ett metodutvecklingsarbete tillsammans med Statistikmyndigheten SCB, Naturvårdsverket och Metria.

Boverket (2023). Trädtäckning. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/planeringsfragor/ekosystemtjanster/tradtackning/ Hämtad 2024-12-21