Stomljud och vibrationer

I urbana områden och i närheten av större trafikleder, flygplatser eller industrier, är det vanligt att frågor om olägenheter från buller aktualiseras. I vissa fall handlar olägenheterna om stomljud eller vibrationer.

Stomljud och vibrationer

Stomljud och vibrationer är båda en vågrörelse som utbreder sig i mark. Frekvensområdet för stomljud finns inte reglerat i någon nationell metod, men stomljud uppträder normalt i frekvensområdet 16–300 Hz (upp till 500 Hz i ovanliga fall). Det finns risk för stomljud om marken är fast, oftast berg. Om marken är mjuk, exempelvis lera, är det i stället stor risk för vibrationer. De vibrationer som normalt beaktas i bostäder benämns komfortvibrationer och avgränsas av frekvensområdet 1–80 Hz. Markens betydelse gör att stomljud och vibrationer normalt inte förekommer samtidigt.

Stomljud

I byggnader som står på fast morän och berg kan skakningar från väg- och spårfordon eller industrier överföras som vågrörelser via berg och mark till byggnader och uppträda som stomljud. Stomljud kan både uppträda i byggnader vid sidan av källan och i byggnader ovanför tunnlar. I byggnader uppträder stomljud starkast nära markplanet och avtar normalt i de högre planen.

Riktvärden och beräkningsmetoder för stomljud

Det finns inga nationella riktvärden eller beräkningsmetoder för stomljud i Sverige, men ett arbete inleddes 2015 med att syfte att skapa samsyn och föreslå riktvärden. Trafikverket har med ledning av arbetet formulerat ett riktvärde i sina riktlinjer om buller och vibrationer. Se Buller och vibrationer från trafik på väg och järnväg under rubriken ”På andra webbplatser” i Relaterad information.

Där det bedöms finnas risk för stomljud vid planläggning eller bygglov utanför planlagt område bör hänsyn tas till buller från stomljud även om det saknas antagna riktvärden i dessa fall. Projektspecifika värden och värden framtagna av kommuner kan tillämpas. Som exempel har Stockholms stad sedan 1980-talet, vid planeringen av Södra Stationsområdet, tillämpat riktvärdet LpAmaxS = 30 dBA. Ett flertal större infrastrukturprojekt både i Stockholm och övriga landet, har senare tillämpat detta riktvärde, det vill säga 30 dBA mätt med tidsvägning SLOW. Det gäller exempelvis Citytunneln, Citybanan, Tvärbanan, Arlandabanan och Botniabanan.

Det saknas en officiell, nationell metod för att beräkna stomljud. Med anledning av detta samt att beräkningar av stomljud innebär svårigheter bör beräkningar kompletteras med mätningar. Det är även lämpligt att arbeta med en viss säkerhetsmarginal vid dimensionering av stomljudsisolering.

Vibrationer

I närheten av till exempel väg och järnväg kan vibrationer från trafiken utgöra en olägenhet för boende och de som vistas i lokaler intill transportlederna. Riken för vibrationer måste bedömas med hänsyn till markförhållandena på platsen. I leriga jordar sprider sig vibrationerna längre än i sandiga jordar eller i berggrund. Vid planering av områden invid större transportleder behöver det klarläggas redan i detaljplaneskedet att marken är lämpad för ändamålet med hänsyn till vibrationer, eftersom det kan vara svårt att åtgärda problem med vibrationer i efterhand. Det kan därför krävas att vibrationer utreds i samband med detaljplaneläggning. Utredningar av vibrationer kan även behöva utföras i samband med lovgivning utanför detaljplanelagt område.

I byggnader uppträder vibrationerna ofta tydligare i de högre planen än nära markplanet.

Mätning och vägledning för bedömning av vibrationer

Vibrationer kan mätas och bedömas på olika sätt. För mätning och vägledning av vibrationer i byggnader finns Svensk Standard SS 460 48 61:2022, Vibration och stöt – Mätning och vägledning för bedömning av komfort i byggnader. Standarden specificerar en metod för mätning av vibrationer i byggnader och vägleder om vibrationers påverkan på människor.

Naturvårdsverket har fått uppdraget att samordna flera myndigheters arbete med omgivningsbuller. I detta arbete hanteras även vibrationer. Se Nationell samordning av omgivningsbuller under rubriken ”På andra webbplatser” i Relaterad information.