Framtidsverkstad i Malmö

Föreläsaren från White pratade om digitaliseringens roll i stadsutvecklingen och lyfte fram fyra viktiga perspektiv. Hon betonade att vi bygger för den ofödda generationen som kommer att leva i en värld där de fysiska och virtuella gränserna flutit samman.Hon menar att det är ett måste att inkludera barn och unga i vår planering.

Vi måste skapa teknologisk relevans och använda teknologin för att fatta bättre och klokare beslut innan projekt sätts i verket. Föreläsaren menar att vi idag bygger många silos och kommunikationen mellan olika aktörer är dålig. Hon lyfte Sigtuna stadsängar som ett bra exempel på visionsbaserad stadsplanering där man i dialogen tagit hjälp av teknologin för att synliggöra vad konsekvenserna kan bli innan projektet blir verklighet. Det skapar delaktighet t.ex. kan spel användas för att visualisera en bild och diskutera behov som man annars kanske inte skulle kunna synliggöra. Hon menar att teknologin kan hjälpa oss att sortera och ge oss olika användbara scenarier det vill säga hjälpa oss att förstå det icke existerande.

Ta del av bildspelet till föreläsningen i Relaterad information.

Föreläsaren från KTH vände på begreppen och menar att vi måste fråga oss vad som krävs av digitaliseringen, om vi vill ha vissa typer av platser och städer, inte bara av den fysiska planeringen.

Han tryckte på att vi med viss försiktighet borde använda begreppet "Människan i centrum" då det inte inkluderar ett helhetstänk kring naturen och allt levande. Han menade också att "smartast" inte är någon bra riktning i en vision utan det måste finnas en avsikt och tanke med det man som kommun vill göra. Han berörde också förhållningssätt till framtiden, det prediktiva (vad kan hända?), explorativa (vad skulle kunna hända?) och normativa (hur kan ett specifikt mål uppnås?) och ställde frågan om planering bör uppfylla prognoser eller samhälleliga mål?

Föreläsaren berörde också frågan hur digitaliseringen kan påverka miljön och tog upp idén med att tillämpa "fyrstegsprincipen" i bebyggelseplaneringen. Han avslutade med att vi måste skapa både kraft och riktning när vi använder oss av teknik och digitalisering.

Ta del av bildspelet till föreläsningen i Relaterad information.

Föreläsaren kommer från "samtidslaboratoriet" Färgfabriken, som bland annat bejakar konstens och arkitekturens roll i samhällsutvecklingen. I hans presentation fick deltagarna lära känna några lite mer oväntade stadsutvecklingsinitiativ; som den digitala framtidsstaden Neom som byggs upp i Saudiarabien för att attrahera framtidens världsmedborgare, eller Toronto Waterfront där staden kopplas upp med Google som initiativtagare.

Färgfabrikens eget projekt Expanded City utforskar samspelet mellan vår värld av idag och den digitala framtidsvärlden. Här ställs bland annat frågan om hur mänsklig skaparkraft kan harmonisera med artificiell intelligens. Budskapet var "samspel istället för polarisering, bjud in framtiden och skapa någonting tillsammans!"

Ta del av bildspelet till föreläsningen i Relaterad information.

Vi skapar sociala värden genom samskapande
Social täthet både generellt och utifrån Malmös perspektiv kan stå för tillgången till olika funktioner och kvaliteteter som t.ex. tillgång till grönområden, service, arbetstillfällen, offentliga mötesplatser, bullerfria miljöer, vård osv. Det kan också inkludera vår förståelse för varandra och upplevelsen av trygghet och respekt. Den sociala tätheten handlar mycket om vilka kvaliteter vill vi ha i staden och hur barnen i staden mår. Hur vi skapar tillfällen till möten mellan människor och mångfald. Begrepp som välbefinnande, lustfylld lyftes och att staden ska upplevas trevlig, flexibel utifrån livssituation och inkluderande. Värdet av olikhet betonades. Det vill säga kvaliteter som inte alltid går att kvantifiera utan som måste mätas och följas upp genom dialog och kontakt med de som bor och verkar i en stad. Om vi ger möjlighet till inkluderande och engagemang i skapandet av staden ökar tryggheten och respekten för varandra. Samskapandet ger möjlighet att lära känna varandra. Gruppen uttryckte det som att vår gemensamma intelligens kring vad vi mår bra av behöver öka.

Gruppen lyfte vikten av att definiera vad som ligger i begreppet social täthet och förstå vad det innebär när man t.ex. diskuterar tillgång till grönyta eller service. Vi måste skaffa kunskap och insikt om vad som skapar de värden vi vill ha. Gruppen diskuterade vikten av att definiera indikatorer för att kunna följa upp och mäta hur värden utvecklas över tid men också vikten av att analysera och förstå det indikatorer som vi lägger i ett begrepp och använda indikatorerna rätt. Indikatorer kan hjälpa oss att analysera och undersöka en situation och se mönster men får aldrig bli statiska. Nya måste kunna komma till och andra dras bort i en snabbt föränderlig värld. Avstånd kan mätas men det är dialogen med människor som ger bilden av den upplevda kvaliteten liksom kompetens och erfarenhet kring vad som skapar de värden vi vill ha. Vi behöver vara öppna för att mäta nya saker och förstå nya sammanhang t.ex. att mäta vilka sociala medier människor medverkar i kan säga en hel del om ett områdes sociala sammanhang och förutsättningar.

I framtiden samskapar vi med stöd av digitala plattformar
Digitaliseringen och teknikutvecklingen väcker många frågor inför framtiden och hur det kommer att påverka det sociala livet i staden. Vilka lokaler behöver vi i framtiden? Vad behöver finnas på en fast fysisk plats? Hur mobila kommer vi bli? Vilka funktioner kommer vi mötas kring? Går det att styra var vi vill ha mötesplatser? Hur ger vi förutsättningar för samskapande mellan människor? Vad kommer vi ersätta de kommersiella ytorna med om de får mindre betydelse?

Gruppen beskrev en framtid där tekniken hjälper oss att förenkla möten och koppla samman människor och platser i syfte att dela och bygga samhällen tillsammans. Därmed skapas en social robusthet som kan stå för sig utan tekniken. Visionen "Byggemenskap 5.0" myntades som social plattform för att stötta och lära av varandra i gemensamma byggprojekt. Blockchain och plattformar för delning ger en tillåtande kultur för nya kreativa etableringar t.ex. via pop-up. Gruppen beskrev en stad som inte behöver ta hänsyn till bilarnas behov. Gator blir breda parker med nätverk av sociala funktioner och ekologiskt innehåll. Olika funktioner som t.ex. dagis blir mobila i en stad där vi använder funktioner och platser mer flexibelt. Nya produktionsmetoder gör att produktionen av varor integreras på ett annat sätt i staden och skapar arbetstillfällen och sociala sammanhang. Stadsdelar blir mer homogena och omfamnar både ytterligheter och balans. Staden byggs mer flexibelt. Arkitektens roll blir att facilitera denna komplexitet. Medborgarna äger sin stad och delar och nyttjar platser och lokaler på ett annat sätt än idag. De samskapar och deltar i skapandet av staden från planering till färdig byggnad. Bra verktyg för delaktighet och samskapande blir en nyckel för det goda sociala livet.

Vi agerar genom att våga testa och experimentera
Med utgångspunkt i framtidsbilden måste det som ett första steg skapas en organisation som samlar och systematiserar arbetsprocessen. Kommunikationen är väsentlig liksom det gemensamma lärandet på vägen. Målet är att åstadkomma samskapande och medskapande i samhällsbyggandet. Som ett andra steg måste vi våga testa och experimentera. Skapa digitaliseringslabb eller experimentplattformar. Det är viktigt med öppen data som är tillgänglig. CAD, Simcity och Minecraft kan hjälpa oss att skapa ökad förståelse för vad olika förändringar innebär och visualisera detta. I detta ligger en stor pedagogisk uppgift. Det handlar om en ny folkbildning där vi måste grunda för tillit och gemensamma spelregler. Vilket blir viktigt i ett tredje steg. Skolorna blir viktiga att fånga upp. På längre sikt ger nya lagar och regler en ny spelplan där stadsutvecklingen kan ske via crowdfunding. En omstrukturering av stat och kommun bland annat av skattesystemet öppnar upp nya möjligheter kring ovanstående. En större transparens i demokrati och ekonomi blir målet där teknologin hjälper oss att skapa tillit mellan människor.

För att skapa värden behövs balans i representation och deltagande
Demokratiska värden som vi bör sträva mot att stärka när Malmö förtätas handlar om att skapa balans i representation och deltagande. Att tillgängliggöra stadens resurser såsom de offentliga rummen och tillgång till service och säkerställa att individer känner sig trygga att röra sig i den täta staden är grundläggande för att bygga upp tillit mellan individer och till institutioner. Fler personer och grupper måste få möjlighet att delta i Malmös utvecklingsarbete utifrån egna villkor och förutsättningar. Det handlar om att nå en mångfald av personer och idéer men också att bygga upp en stabil grund som borgar för systematik och kontinuitet i dialogarbetet.

I framtiden hjälper tekniken oss att stärka demokratiska värden
Digitaliseringen skapar möjligheter att stärka demokratiska värden vid en framtida förtätning av Malmö och framför allt handlar det om att nyttja tekniska lösningar för att stärka samverkan, tillit och transparens. För att utveckla samverkan internt och externt är det viktigt att arbeta med organisationsformer, ledarskap och styrning. Vi använder big data och sakernas internet (IoT) för att samla in relevanta data och maskininlärning och artificiell intelligens för att organisera och analysera data på ett effektivt sätt så att de kommer till användning inom stadsplaneringen.

Att bygga tillit är avgörande för att hantera den friktion som mångfald kan skapa. Staden som mötesplats kommer öka i betydelse och kommunen får en viktig roll i att främja inkludering genom att underlätta tillgången till teknik, forum och service i staden. Den gemensamma ansträngningen är viktig och att göra saker tillsammans för att skapa ägarskap och bygga tillit. Delningsekonomin hjälper till att skapa engagemang för sitt närområde. Även virtual reality används för att sätta sig in i det avtryck alternativa utvecklingsscenarier får för olika grupper i samhället. Medborgardialoger blir mer engagerande och interaktiva när vi använder visualiseringsteknik och med blockchain-tekniken ökar transparensen mellan aktörer av olika storlek.

Vi agerar genom att vara på plats fysiskt och tillgängliggöra tekniska verktyg
I ett första steg måste data släppas fri och vi måste komplettera med data vi inte har. Plattformar för öppen data måste skapas. Steg två handlar om att tillgängliggöra data genom att vara på plats fysiskt och hjälpa människor att komma åt 3D-miljöer, interagera och påverka. Vi måste satsa på att öka förståelsen av vad vi kan göra med data. Det krävs en folkbildning för medskapande. I steg tre etablerar vi en gränslös organisation som skiljer sig från de modernistiska stuprören. I detta ingår att stärka incitamenten för samverkan och skapa plattformar för samarbete, spelifiering etc. En viktig grund är ett bra ledarskap och att ha en tillåtande kultur där det är okej att misslyckas. Om vi inte kan misslyckas kan vi inte heller lyckas. Ledarskapet måste bidra till en sådan kultur.

Värden skapas genom ett inkluderande och kreativt klimat
För att stärka de kulturella värdena när staden förtätas behöver man bejaka kreativiteten och öppna upp för alla att ta del av kulturutbud och vara delaktiga i stadens utveckling. Ett kreativt och inkluderande klimat bryter isolering och skapar möjligheter för individer att prova nya saker och för entreprenörer att utveckla nya affärsmöjligheter.

I framtiden värnar vi den digitala tillgängligheten till kultur
Digitalisering och ny teknik har stora möjligheter att stödja en kreativ utveckling av staden. I den framtidsbild som gruppen målade upp visar digitala kartor var kulturen finns och med tekniska lösningar kan man ta del av kultur utan att behöva stiga innanför kulturetablissemangens väggar. Med andra verktyg kan man vara med och skapa morgondagens stad. För en jämlik tillgång till kultur är det viktigt att värna den digitala tillgängligheten. Kreativiteten stärks av nätverk och plattformar som samlar unika kombinationer av kompetenser. Samskapande och experiment är två ledord. Fokus ligger på genomförande och bryggorna till lokal nivå har förbättrats så att vi har bättre förståelse för allas förutsättningar att bidra.

När vi agerar måste vi våga utmana det konventionella
Gruppen diskuterade att man med mod måste utmana det konventionella. Detta i syfte att skapa förutsättningar för ökad kulturell täthet och inkludering. I detta ingår att skapa plattformar för samarbete. För detta behövs bland annat gemensam standard skapas, gemensam förvaltning och kraftsamling. Ett mål som gruppen satte upp var att alla kulturella upplevelser ska vara 100 procent digitalt tillgängliga år 2020. För detta krävs en digital mognad och en tydlig strategi. Som delsteg 3 formulerade gruppen behovet av VR-pilotprojekt, kulturstråk och möjlighet till samskapande i Argumentet Reality samt behovet av samfinansiering. Gruppen diskuterade också behovet av att skapa fastigheter som har utrymme för kultur så kallade joint ventures. Slutligen lyftes betydelsen av att omskapa och utvärdera, testa nya idéer och fortsätta våga ta nya tag in i framtiden.

Mänskliga värden centrala vid en stärkt grönstruktur
Det stora värdet vid en stärkt grön och blåstruktur kan man i Malmös fall framförallt finna i en förbättrad livsmiljö för medborgarna. Här är grönstrukturens möjligheter att stärka medborgarnas hälsa och välmående centrala delar i värdediskussionen. Grönstrukturen används aktivt för att jämna ut medellivslängden i de olika delarna av staden och bidra till fysisk aktivitet och ökad folkhälsa i allmänhet. Andra värden som stärks är att staden ges en ökad mänsklig skala i de offentliga miljöerna och attraktiviteten ökar genom estetik och skönhet. Fler platser för socialt utbyte skapas samtidigt som staden blir smartare och mer robust genom att fler ekosystemtjänster får ökat utrymme i staden.

I framtiden används stadens ytor på nya sätt och värderingsmonopolet demokratiseras
I framtidens Malmö kommer det att bli än viktigare att utnyttja det utrymme som finns, inte minst som staden har begränsningar i att växa utåt sundet eller inåt åkrarna. Vi kommer få se smartare sätt att spränga in grönska i och på den byggda miljön, inte minst taken kommer få ökad betydelse. Där andra åtgärder är svåra att genomföra kan VR-element komplettera stadsmiljön. Stadsodling kommer öka i betydelse både som värdeskapande "analog" fritidssyssla och för att förbättra integration och skapa andra positiva sociala faktorer.

Fler ytor i staden kommer bli tillgängliga för grön och blåstruktur genom förändrade tekniska förutsättningar. Kommunikations- och VR-teknik möjliggör för stora grupper att jobba var de vill, så behoven av kontorsyta minskar. Samtidigt bidrar mobility as a service och självstyrande fordon till att frigöra dyrbart utrymme från dagens transportytor till ytor för grönstruktur och sociala mötesplatser. Genom att bättre nyttja vattenvägarna för både transporter och upplevelser, så ges resorna ytterligare mervärden. Nya transportsätt och tjänster kring detta skulle kunna förflytta vissa av dagens platsknutna värden, till exempel järnvägsstationer och till och med städer.

Nya tekniker som Blockchain kan också möjliggöra en förändring i synen på långsiktiga ekonomiska värden. Blockchain frigör värderingen från dagens ekonomiska institutioner och förflyttar värderingsmonopolet. Det möjliggör en demokratisering av värderingen, som bättre skulle kunna säkra ekosystemtjänster liksom sociala och hälsomässiga värden. Internet of Things och AI ger även dessa värden en ökad mätbarhet och sammankopplingsmöjlighet, till exempel närhet och kvalitet på grönstrukturen kopplat till ohälsotal och sjukvårdskostnader. Detta i sin tur möjliggör en ny syn på värderingen av olika ytor när det kommer till prioriteringar, kostnader och investeringar.

Vi agerar genom att ta små steg mot god hälsa med stöd av tekniken
I ett första steg görs stora satsningar på kvalitetshöjningar i blå- och grönstrukturerna som en folkhälso- och arbetsmarknadsåtgärd i Malmö. Detta följs sedan av en mer utvecklad användning av befintliga och nya tak och odlingsytor samt en ökad installation av sensorer och ny teknik kopplat till grönstrukturen. Policy och innovationslabb skapas, som bidrar till fler mobilitetslösningar med till exempel gemensamma biljettsystem. Frigjorda ytor används i ökad grad till odling och grönstruktur. Den fysiska grönstrukturen kompletteras med VR-teknik som bidrar till att ge positiva fysiologiska effekter. Ny teknik för byggande möjliggör integrering av ekosystemtjänster och energiproduktion, samtidigt som ny kreativa estetiska uttryck möjliggörs med 3D-printing. Slutligen framåt 2030 så har den långsiktiga och medvetna satsningen på grön- och blåstruktur i Malmö lett fram till att målet om ett utjämnande av livslängden i olika delar av staden nåtts.

Genom en levande stad skapas värden nära medborgarna
För att stärka de ekonomiska värdena när staden förtätas behöver man säkerställa allas tillgänglighet till handel, service, mötesplatser och arbetstillfällen. Gruppen ville se fler levande stadskärnor och stråk med en variation och mångfald av verksamheter och upplevelser. Mötesplatsen är viktigare än handeln som funktion. De ekonomiska värdena kopplar också an till en jämlik tillgång till sysselsättning och kompetenser. På så sätt går ekonomiska värden hand i hand med sociala värden. Ett välutvecklat samverkansklimat bidrar till innovations- och utvecklingskraft och entreprenöriell utveckling av staden.

I framtiden har platsen lösts upp och nya fysiska strukturer växer fram
Digitalisering och ny teknik kan stödja en bättre matchning mellan individer och utbud, såväl vad gäller arbetstillfällen som tjänster. I den framtidsbild som gruppen målade upp förmedlas tjänster och varor utifrån ett mer cirkulärt tänk med hjälp av plattformar för lokal delningsekonomi. Data och levande kartlager visar i realtid hur människor rör sig och är ett verktyg för den som vill styra flöden eller se var det är gynnsamt att etablera sig. Handeln som vi känner den idag har förändrats och bygger på showrooms med beställning och leverans och kräver därför inte personlig transport på samma sätt som idag. Den fysiska platsen kommer till viss del att upplösas med digitalisering och ny teknik och vi måste ställa oss frågan vad vi ska ha den fysiska strukturen till? Mötesplatser som bygger på kommersiella inslag kommer att förnyas och förändras. Gruppen utvecklade tanken med "grannskapshubbar", som tillgodoser de behov som ändå finns av fysiska strukturer och mötesplatser kopplat till arbete.

Vi agerar genom utveckling av "grannskapshubbar"
Gruppen valde att fokusera på utveckling av "grannskapshubbar" för arbete eller företagande. Detta som ett alternativ till att jobba hemma. Mål och värden som formulerades var att stärka levande noder/stråk och skapa mötesplatser. Hur får du hubben att bli mer attraktiv än att åka in till staden var en frågeställning som gruppen diskuterade. Viktiga aspekter som lyftes var attraktivitet, flexibilitet och funktionalitet. Företag arbetar redan med hubbar och försöker lokalisera dessa dit folk flyttar. Som affärsmodell kan människor prenumerera på medlemskap i en hub. Hotell liksom konferensutvecklare skulle kunna klustra sig till hubbar liksom bibliotek. Hubbarna skulle kunna lokaliseras till kommersiellt mindre attraktiva områden. Detta skulle bidra till att skapa blandstad. Ett sätt att driva på utvecklingen är att göra piloter och testa konceptet. Samfinansiering måste finnas med som grund. Gruppen diskuterade också vari attraktiviteten består. Vad är lockelsen? Viktigt att skapa en känsla och identitet i att det här är min arbetsplats och möjliggöra mötestillfällen med kollegor. Här handlar det om att utveckla IT-verktygen som chattfunktioner och digitala korridorer. De virtuella relationerna är också viktiga. Ett första steg kan vara att formulera ett uppdrag att kontorsservice ska finnas på alla våra bibliotek och efter en tid följa upp detta. Mervärdet är att få till attraktivitet i delar av staden där den typen av funktioner inte finns idag.

Misslyckandet som en nyckel till att skapa innovativa värden
För att stärka de innovativa värdena när staden förtätas måste man våga kasta sig ut i det okända. Gruppen identifierade ett glapp mellan människors respektive organisationers förmåga att ta till sig ny teknik och benägenhet att pröva nya saker. För att åstadkomma systematiska förändringsprocesser i stora organisationer kan ett första steg därför vara att vädja till individers nyfikenhet. Gruppen diskuterade även uthängningskulturens hämmande inverkan på innovation eftersom den gör oss så rädda för att misslyckas. Insikten bör vara att misslyckande är en förutsättning för innovation och upptäckt av nya värden.

I framtiden går vi framåt med samlad kraft
Digitalisering och ny teknik kan hjälpa oss att tillvarata all kapacitet i staden på bästa sätt. I den framtidsbild som gruppen målade upp arbetar vi mer under nätverksbaserade former. Gruppen såg en möjlighet för kommuner och städer att ta ledarrollen och bjuda in till samverkan under en gemensam paroll som "smarta städer". På så sätt kan dagens överflöd av pågående initiativ samlas och olika aktörer förmås att dra i samma riktning. De lite gammaldags akademiska systemen har förändrats och vi arbetar mer multidisciplinärt och temaövergripande med nya metoder för kunskapsöverföring. Till skillnad från idag stödjer upphandlingsprocesserna innovation genom att utgå från varför och låta leverantörer definiera hur och vad. Vi har också lämnat en målstyrning som låser organisationer och befäster ensidighet.

När vi agerar måste vi med hjälp av tekniken skapa faktisk meningsfullhet för människan
I gruppen diskuterades dagens brister inom projektplanering lett av myndigheter och organisationer. Det är antingen en dålig organisationsmodell för att bedriva förankrad förändring, eller så krävs massiv utbildning i mediet för att folk på alla håll ska kunna ta det till sig. Projekttröttheten är påtaglig i kommunen. Hur kan vi göra delaktigheten i projekt och processer mer intressanta för både medborgare och processägare? Kan vi välja att ta/sno intryck från Facebook, Snapchat och Candy Crush? Kan vi designa djupt attraktiva och rentav spelifierade gränssnitt för saker så som den kommunala planeringsprocessen, och exempelvis felanmälningsappar? Vi vill att människor ska lockas till och fängslas av stadsplanering men då måste vi möta människor med till buds bäst stående medel. Kan vi spelifiera omhändertagandet av vårt kvarter, och använda grepp från Pokémon Go och annat som bevisligen involverar människor? Om vi lyckas så skulle vi ha något som Facebook och Instagram inte har - faktisk meningsfullhet för människan. Om vi hade lika bra digitala gränssnitt till våra processer som Snapchat, skulle vi då kunna "tävla" om människors uppmärksamhet på lika villkor - med det ytterligare värde som bara samhället kan ge?

Norrköping har ett visualiseringscentrum, så där jobbar alla med visualisering. Kan vi etablera centrum för spelifiering av samhällsnyttan, och därmed legitimera tillämpning av sådana redskap för många parter i staden. Detta är ett sätt att expandera verktygslådan för kommuner, förvaltningar och andra instanser som annars är begränsade av sina befintliga referensramar. Staden kan ta ledarskap och göra ett konkret steg i en tydlig riktning, och räkna med att andra följer efter. Viktigt här är att kommunen INTE behöver bygga allting själva och från grunden, utan sno det bästa av de bästa. Kommunens roll är att legitimera tillämpning av befintlig teknologi så att den kan användas för samhällsnyttan.