Bostadsområden

Odlingslådor och ett gemensamt växthus som tillkommit efter önskemål från de boende i stadsdelen Drottninghög i Helsingborg. Foto: Maria Eggertsen Teder/Boverket

Utemiljön spelar en central roll för tryggheten i ett bostadsområde. Belysning och underhåll av vegetation på bostadsgårdar, parkeringar och längs viktiga stråk, liksom stråkens dragning, är avgörande. Att tydliggöra om ytan mellan två byggnader tillhör de boende eller är en offentlig plats, kan få stor effekt på användningsgraden. När man arbetar med att öka tryggheten i befintliga bostadsområden är det viktigt att utgå från vardagslivet på platsen och de boendes önskemål.

Människor som rör sig på en plats dagligen ser saker på ett annat sätt än vad planerare och beslutsfattare gör, och har ofta bättre kunskap om lokala förhållanden. Den kunskapen behöver fångas upp och användas som underlag i planeringen och för konsekvensbedömningar av olika alternativ. Kollektivtrafikhållplatser, liksom vägarna till och från dem, och övrig samhällsservice såsom vårdcentraler, skolor, förskolor och livsmedelsbutiker, behöver ges särskilt fokus för att vara trygga för alla. Belysning och underhåll av vegetation, liksom stråkens dragning, spelar här en stor roll. Alla vägar kanske inte kan uppfattas som trygga under alla tider på dygnet, men det behöver finnas ett tryggt alternativ för att ta sig mellan hemmet och arbetsplatsen, skolan eller till olika typer av service.

Att skapa bostadsgårdar, alternativt privata uteplatser, är ett sätt att tydliggöra för vem en yta är tänkt att användas och vårdas av. Hur en bostadsgård är inramad eller avgränsad har stor betydelse för hur den uppfattas och används. De boendes känsla av kontroll över gårdsrummet påverkar känslan av tillhörighet och trygghet, vilket i sin tur får konsekvenser för användningen. Avgränsningar i form av staket, grönska eller plank ökar de boendes känsla av kontroll över gårdsrummet. Kringbyggda eller väl avgränsade bostadsgårdar skapar en känsla av trygghet och tillhörighet hos de boende, vilket i sin tur leder till en ökad användning.

Förgårdsmark som uppfattas som privat trots att avgränsningen är mycket låg. Foto: Maria Eggertsen Teder/Boverket

Kvarter som är rumsligt inramade, men som samtidigt har offentliga stråk genom gården, skapar en situation där de boendes känsla av kontroll och tillhörighet är låg trots gårdens inramning. Det blir otydligt vem gården är till för – är det en mötesplats för grannar eller en del av ett rörelsestråk? Däremot kan ett gårdsrum uppfattas som väl inramat även om avgränsningen är låg – en meterhög häck eller ett glest staket - och möjliggör inblickar från gatan eller andra gårdsrum. Utformningen är avgörande för hur gårdsrummet uppfattas, och det räcker inte att markens användning regleras i detaljplanen eller att avgränsningar ritas in under projekteringen. En utebliven häck i bygg- och anläggningsskedet kan innebära att gården får en helt annan karaktär. Det är därför viktigt att hålla diskussionen kring bostadsgårdens rumsliga avgränsning levande genom hela plan- och byggprocessen.

Exempel

• Visgatan i Vivalla, Örebro