Belysning – ett sätt att öka tryggheten

Gångstråk i Biskopsgården i Göteborg, där delar av miljön runt gångstråket ljussatts för att framhäva såväl omgivningen som gångbanan. Foto: White arkitekter

Med god ljussättning går det att ta till vara på platsers identitet, skapa atmosfär och göra det lättare att orientera sig. En bra belysning består inte enbart av en jämn belysningsstyrka på marken, utan utgår från människan, ljuset, skalan och omgivningen, samt hur dessa påverkar varandra och samspelar.

Ljusa, vertikala ytor är minst lika viktiga för känslan av trygghet, som en jämn gatubelysning. Belysning är ett viktigt verktyg för att signalera hur en plats är tänkt att användas.

Av forskningsrapporten ”Trygg stadsmiljö” framgår att god belysning minskar antalet brott och har även påverkar den upplevda tryggheten. Det är viktigt att belysa på rätt sätt. Att bara lägga till elektriskt ljus kan orsaka starka kontraster som bländar och försämrar möjligheten att se. Ljus kan också signalera fara och göra att känslan av att vara exponerad ökar. Ett exempel på det är en gångväg eller tunnel som är väl upplyst, medan omgivningen är mörk. Det starka ljuset på vägen eller tunneln lyser upp den gående, som syns väl, men det försämrar samtidigt den gåendes möjlighet till mörkerseende, så att omgivningen eller tunnelmynningen upplevs som mörkare än den egentligen är. Den upplevda tryggheten kan ökas om ljuset riktas rätt och återger omgivningens färger på rätt sätt. Det är oftast effektivare att ljussätta delar av miljön runt ett gångstråk eller en gångtunnel och framhäva till exempel buskar och träd, snarare än bara höja ljusnivån generellt. Med ljusets hjälp går det att gestalta och modellera omgivningen och på så vis inte bara tillföra en ökad känsla av trygghet, utan också bidra med estetiska värden.

Det blir allt vanligare att kommuner och fastighetsägare utarbetar belysningsplaner. Planeringen kan handla om att identifiera vilka målpunkter i staden eller tätorten som är viktiga för olika personer att nå efter mörkrets inbrott, samt vilka stråk till och från målpunkterna som behöver ljus dygnet runt. Platser och stråk kan då identifieras som särskilt viktiga ur ett trygghetsperspektiv i det nattliga rörelsemönstret och få högre ljuskvalitet och/eller bättre gestaltning. Andra platser kan prioriteras med hänsyn till behov av mörker eller energibesparing och vara obelysta, ha ett svagare ljus eller ett som tänds vid behov. Det kan till och med finnas skäl från att avstå från att ljussätta platser som inte används när det är mörkt.  Den mörka platsen skulle då kunna signalera att den bör undvikas och att andra alternativ bör väljas.