Utformning av bostadsgårdar

De boendes känsla av kontroll över gårdsrummet påverkar känslan av tillhörighet och trygghet, vilket i sin tur får konsekvenser för användningen. Kringbyggda eller väl avgränsade bostadsgårdar skapar en känsla av trygghet och tillhörighet hos de boende.

Denna typ av bostadsgårdar har oftare planteringar som sköts av de boende. Möbler och barnleksaker lämnas i högre grad kvar på gården för gemensam användning. Även gårdens kapacitet, yta per person, är avgörande för hur den används och för i vilken grad en mångfald av aktiviteter ryms. På större gårdar med mycket gemensam yta kan flera typer av aktiviteter rymmas samtidigt, exempelvis odling och lek.

Illustration över hur parametrarna kontroll (avgränsning) och kapacitet (rymlighet) kan användas som rumsliga medel för att skapa olika grader av trygghet och tillhörighet i en bostadsnära miljö. Upphovsrätt och illustration: Eva Minoura

Kvarter som är rumsligt inramade, men som samtidigt har offentliga stråk genom gården, skapar en situation där de boendes känsla av kontroll och tillhörighet är låg trots gårdens inramning. Det blir otydligt vem gården är till för. Däremot kan ett gårdsrum uppfattas som väl inramat även om avgränsningen är låg och möjliggör inblickar från och utblickar mot gatan.

Utformningen är avgörande för hur gårdsrummet uppfattas. Det räcker inte att markens användning regleras i detaljplanen eller att avgränsningar ritas in under projekteringen. Det är viktigt att diskussionen hålls levande genom hela plan- och byggprocessen.