Regionplan ur ett brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv

Granskad: 18 december 2024

Regionplanen är ett användbart instrument för att hantera kommunöverskridande frågor som exempelvis infrastruktur, klimatförändringar och regional bostadsförsörjning. Inom regionplanen är det även möjligt att ta fram strategier för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete över kommungränser och också samordna strategierna med det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet.

I plan- och bygglagen är det angivet att regional fysisk planering ska ske i Stockholms län, i Skåne län och i Hallands län. Det är regionen som ansvarar för denna planering. I övriga län ska regional utvecklingsplanering ske enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar men regionplanerna ska successivt utsträckas till fler län som ett led i att åstadkomma större enhetlighet i hela landet.

Regionplanen påminner i stora drag om strukturen i en kommunal översiktsplan, men omfattar en större geografisk yta som motsvarar en region. Regionplanen ska på samma sätt som översiktsplanen till exempel ta hänsyn till nationella och regionala mål, men dessutom sådana kommunala planer och program som är av betydelse för en hållbar utveckling i länet. Den ska ange grunddrag för mark- och vattenanvändningen inom regionen och riktlinjer för lokalisering av bebyggelse av betydelse för regionen. Regionplanen är inte bindande, men ska vara vägledande för kommunernas beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Kommunerna inom länet är skyldiga att redovisa om deras översiktsplaner eventuellt avviker från regionplanen, och i så fall på vilket sätt, samt skälen för detta.

Vad kan göras i detta skede

De stora dragen för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i hela regionen kan formuleras i regionplanen. Samråd och granskning är därför bra tillfällen att skapa diskussion kring trygghetsfrågan på bred front och på så sätt skapa förståelse hos invånare och övriga aktörer för vad som går att påverka med fysisk planering, men även vilka andra åtgärder som behöver vidtas för att uppnå en ökad trygghet i samhället i stort. Dessa tillfällen är också extra viktiga för att identifiera vilka åtgärder som bör prioriteras i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.

De stråk och olika regionala besöksmål, exempelvis idrottsarenor och stora handelsområden, som förbinder olika delar av regionen med varandra är särskilt viktiga ur en brottsförebyggande och trygghetsskapande synvinkel och bör särskilt uppmärksammas. Förbindelsestråken och målpunkterna bör ha ett varierat innehåll, en mänsklig skala och vara trafikerade i lämplig utsträckning för att inte bli barriärer mellan olika områden.

Fallgropar

Regionplanen ställer omfattande krav på samverkan mellan olika kommuner och myndigheter, inte minst vad gäller beslutsunderlag och tolkning av dessa. Ett sådant arbete är komplext och kan mångfaldiga konfliktytor och leda till kompromisser i planeringen. Det kan till exempel innebära att åtgärder för ökad trygghet som bara rör delar av regionen och som någon eller få kommuner anser viktiga inte kommer med i regionplanen.

Ytterligare en fallgrop är att planläggning som inte är bindande tenderar att bli ytlig för att upprätthålla handlingsfriheten på lägre planeringsnivåer och därför saknar de konkreta insatser som behövs för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.

Boverket (2024). Regionplan. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/brottsforebyggande-och-trygghetsskapande-atgarder/samhallsbyggnadsprocessen/regionplan/ Hämtad 2024-12-21