Creating Green Cities – europeisk konferens i juni 2023

Illustration: Caroline Axelblom

För att klara samtidens miljö- och klimatutmaningar måste våra städer och regioner förvaltas och utvecklas inom de planetära gränserna. Och nödvändig omställning brådskar! Hur kan vi skapa hållbara, vackra och inkluderande städer? Inom ramen för Sveriges EU-ordförandeskap anordnade Boverket och SLU Tankesmedjan Movium i juni konferensen "Creating Green Cities". Här presenteras arrangörernas sammanfattning av konferensens diskussioner.

Grönare städer är nödvändigt och möjligt

Att åstadkomma grönare städer betyder att vi måste tänka nytt, annorlunda och kreativt. Vi behöver ändra vår relation till planeten och dess begränsningar och börja agera klokare, mer långsiktigt och med helhetssyn. Detta kan innebära stora skiften i hur vi producerar, konsumerar, bygger och förvaltar men det kan även handla om enkla medvetna förändringar som ger stor effekt. Det viktiga är att vi handlar utifrån en helhetssyn på människan och miljön.

I detta arbete är självklart de rent miljömässiga faktorerna centrala och även estetiska, kulturella och sociala värden. Först när vi lyckas ta in alla perspektiv kan vi skapa lösningar som är såväl långsiktigt hållbara som inkluderande och berikande för oss som människor och för planeten i generationer framöver.

Utgångspunkter för konferensen

Konferensen tog utgångspunkt i den urbana agendan för EU och andra europeiska policys och initiativ som strävar mot en grönare stad. Här utforskades kopplingar mellan visionen om den gröna staden, initiativ som New European Bauhaus och Klimatneutrala och smarta städer. Detta för att visa på fördelarna med att integrera flera perspektiv i strävan efter en hållbarare stad.

Estetik, empati och engagemang​ – nyckelfaktorer för gröna städer

Den gröna staden ska rymma många värden. Vissa är mätbara, så som luftkvalitet, vattenkvalitet, bullernivåer och artförekomster. Andra värden – som skönhet, trivsel och identitet – är svårare att kvantifiera, men lika betydelsefulla. EU:s initiativ New European Bauhaus vill styra omställningen av våra samhällen med hjälp av tre grundläggande värden: hållbarhet, skönhet och inkludering. På så sätt vill initiativet tydligare låta kulturella och kreativa näringar vara en del i arbetet med att hitta svaren på samtidens utmaningar.

Den gröna staden kräver engagemang och empati samt en förståelse för omätbara värden så som människors upplevelser, behov och känslor för en plats. Utan människors engagemang kommer den gröna omställningen aldrig att bli något annat än ytliga åtgärder.

Infrastruktur- och bostadsministern Andreas Carlsson öppnade konferensen och talade om vikten av gestaltade livsmiljöer. Foto: Anders Rasmusson

Inkluderande och samskapande processer präglade av lyhördhet och förtroende

Omställningen kräver utökade samarbeten mellan civilsamhälle, politik, näringsliv och offentliga myndigheter, i en inte tidigare skådad omfattning. Olika aktörer på nationell, regional och lokal nivå måste tillsammans arbeta på nya sätt för att nå målet om grönare och klimatneutrala städer. Det offentliga har ett stort ansvar i att sätta ramarna för omställningsarbetet, men samverkan med privata sektorn krävs för genomförande och förvaltning.

Klimatkontrakt 2030 – interdisciplinär flernivåstyrning

Klimatkontrakt 2030 är ett svenskt verktyg för att nå målet. Det är ett långsiktigt åtagande som säkrar samarbetet mellan städerna och den statliga nivån. Arbetet utvecklas succesivt och iterativt. Såväl kontraktens innehåll som process revideras varje år, både lokalt och nationellt.

Elisa Rivera Mendoza, Chief of Cabinet of the Secretary General for Innovation at the Spanish Science and Innovation Ministry tillsammans med Vinnovas generaldirektör Darja Isaksson, i ett panelsamtal om det nationella perspektivet på hur klimatomställningen i städer kan underlättas. Foto: Anders Rasmusson

Civilsamhällets nyckelroll

För implementering och upprätthållande av gjorda investeringar spelar civilsamhället en avgörande roll. Att arbeta med inkluderande processer innebär att lyssna på människors berättelser samt skapa relationer och förtroende. Då kan långsiktigt hållbara platser skapas som är trygga, vackra och berikande. I en värld som präglas av migration, ojämlikhet och sociala spänningar är det angeläget att kontinuerligt bygga förtroendet mellan det offentliga och civilsamhället. Förvaltandet och skapande av byggd miljö är en samlande kraft som kan förena olika aktörer i gemensamma satsningar, stora som små. Detta gäller inte minst barn och unga som är i starkt behov av grönskande, levande och inkluderande stadsmiljöer för sin utveckling. Det är dessutom våra barn och unga som ska leva i framtidens städer.

Glapp och språng – modeller byggda på kunskap förenklar

Kunskapsbehovet gällande gröna städer är stort. Ju större kunskapsvinningar som görs inom forskning, desto större är insikterna om vidden av kunskapsbristen. En stor utmaning är dessutom att befintlig kunskap inte fullt ut används. Befintlig kunskap behöver kunna förstås av olika målgrupper med förmåga och mandat att omsätta den i praktiken. Det är därför viktigt att översätta komplexa kunskapssamband till enkla modeller eller principer.

Risken är stor att olika modeller blir rigida planeringsformer eller banala checklistor. Centralt är därför förståelsen att modellerna behöver anpassas till de plats- och situationsspecifika förutsättningarna. Endast då kan modellerna bli dynamiska verktyg som utvecklas över tid och där användandet av dem bidrar till att öka kunskap hos de som använder dem. 

Under konferensen lyftes modellerna 3-30-300, 15-minutersstaden samt Superblocks. Planeringsprincipen 3-30-300 är en modell för hur mycket grönska en stad behöver ha. Modellen sammanfattar omfattande forskning om den urbana grönskans betydelse för människors hälsa. Siffran tre står antalet träd som människor ska kunna se tre träd från sitt hem. 30 procent handlar om trädtäckningsgrad i en stadsdel och 300 m är maxavståndet till närmaste grönområde. Illustration: Boverket

Våga experimentera, prototypa och lära av misstagen

Den byggda miljön står för en stor del av de globala utsläppen, men det är också här som vi kan hitta kraftfulla lösningar för att minska klimatpåverkan. Det är nödvändigt att ta tillvara det redan byggda på ett bättre sätt än idag. Ett cirkulärt synsätt på byggnader och platser förvaltar och omskapar miljöer som är berikande för människor, bland annat eftersom det ger identitet och är en del av kulturarvet, samtidigt som det bidrar till att minska klimatutsläppen.

Prototyper kan visa på möjliga vägar, risker och utmaningar hur framtidens gröna stad ska förvaltas och utformas. Genom att skala upp prototyperna kan nyttan med dessa ökas och riktningen mot grönare städer bli tydligare. Att låta forskning utvärdera prototyper kan bidra till ett lärande som gör kommande utveckling mer effektiv. Ett större fokus på forskningsbaserad utvärdering och lärande av det konkreta arbetet är därför centralt.

Guidad tur i Alnarps Landskapslaboratorium, en prototyp för hur urbana skogar kan designas och förvaltas. Foto: Ulrika Åkerlund/Boverket

Dra nytta av de europeiska initiativen och finansieringsmöjligheterna för att testa och skala upp

Det europeiska finansieringslandskapet är svårnavigerat, men det finns många olika organisationer med initiativ och finansieringsalternativ som kan stärka städerna i deras hållbarhetsarbete. Finansieringslandskapet kan tydliggöras genom att representanter från dessa organisationer inkluderas i omställningsarbetet.  

Framtidsbilder och visualiseringar

Omställningen av våra samhällen siktar mot en framtida stad som är grönare. Samtidigt är det omöjligt, eller ens önskvärt, att definiera exakt hur denna stad kommer att se ut eftersom parametrarna som påverkar utfallet kontinuerligt förändras. Därför är det viktigt att fortlöpande arbeta med en mångfald av framtidsbilder där alternativa vägval tydliggörs och ger underlag för dialoger, öppna för olika möjligheter och lösningar.

Exempelvis konstnärer, formgivare, antikvarier och arkitekter har länge arbetat med ett utforskande skissarbete, ofta i samarbete med olika kompetenser. Syftet har varit att genom att skapa helhetsförståelse hitta lösningar som är hållbara, funktionella och berikande för oss människor. Dessa designdrivna processer - som även omfattar utvärdering och sätter brukaren i centrum - kan lära oss mycket i sökandet efter hållbara, kreativa, nyskapande och platsspecifika lösningar.

Om konferensen Creating Green Cities

Konferensen arrangerades i Malmö den 14–15 juni 2023 och var en del av Sveriges officiella program under ordförandeskapet i EU. Den arrangerades, på uppdrag av regeringen, av Boverket och SLU Tankesmedjan Movium tillsammans med Rådet för hållbara städer. Planering och genomförande skedde i nära samarbete med Formas, Vinnova, Malmö stad, Europeiska Investeringsbanken och Viable Cities. Samverkande parter var ArkDes, Driving Urban Transition, Energimyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Local Governments for Sustainability Europe (ICLEI), Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Statens konstråd, Statens Geotekniska Institut, Trafikverket och Tillväxtverket.

Genom föreläsningar i plenum, panelsamtal, parallella sessioner, studiebesök, workshops delades kunskap och metoder. Goda exempel på policy, strategier, styrning, planering och genomförande (best practice) från hela Europa lyftes fram och gav inspel till diskussionen om nästa steg (next practice).

Konferensen samlade 152 deltagare från hela EU, från offentlig och privat verksamhet, praktik och akademi. Konferensen samlade även 588 digitala deltagare. Deltagarna kom från Finland, Tyskland, Kroatien, Slovenien, Grekland, Frankrike, Spanien, Nederländerna, Belgien, Rumänien, Malta, Österrike, Cypern, Danmark, Serbien, Tjeckien, Ungern, Estland, Schweiz och Portugal.

Du kan läsa mer om konferensens program och talare på Delegias webbplats.
Programmet kan du även ta del av under dokument i relaterad information. Webbplatsen och programmet är på engelska.

Creating Green Cities (på Delegias webbplats)