Planeringsverktyg för en rörelserik vardag

Granskad: 13 maj 2022

Planeringsverktyget ”Stödjande fysiska livsmiljöer” består bland annat av en checklista som visar hur fysisk aktivitet kan komma med i planprocessen redan från början. Verktyget har tagits fram av Trivector och White på uppdrag av den statliga utredningen ”Samordning för bostadsbyggande”. Det riktar sig till dig som är kommunal planerare och är tänkt fungera som ett stöd i arbetet med att få mer fysiskt aktiva invånare. Under processen med att utveckla planeringsverktyget bidrog Umeå kommun med erfarenheter från pågående planering av stadsdelen Norra ön.

Den statliga utredningen ”Samordning för bostadsbyggande” (SOU 2021:23) hade bland annat i uppdrag att underlätta för kommuner att arbeta innovativt med planering och byggande. För att rörelserikedom ska kunna bli en naturlig del av planeringen för nya stadsdelar har utredningen låtit ta fram planeringsverktyget ”Stödjande fysiska livsmiljöer”. Umeå kommun fungerade som bollplank i framtagandeprocessen.

Planeringsverktyget fokuserar på planering för ökad rörelse i vardagen och aktiv mobilitet, så kallad rörelserikedom. Verktyget utgår från fyra kvaliteter:

  • Aktivitetsvänlig byggd miljö,
  • Sammanhängande nätverk,
  • Sinnlig omgivning med rörelsefrihet och
  • Tillsammans – sömlösa rum.

I verktyget återfinns kvalitativa rekommendationer samt kvantitativa mätbara indikationer. En värderos används sedan för att analysera och diskutera olika aspekter som är baserade på de fyra kvaliteterna. I verktygets rapport presenteras även en överskådlig lista över i vilket skede i planeringen olika kvaliteter kan tas upp och vilken kompetens som då lämpligen efterfrågas.

Fokus på rörelserikedom i planeringen bidrar till mer jämlika och hållbara samhällen där tillgängligheten ökar. Vi människor har olika behov beroende på vår ålder och våra förmågor, men ju tidigare i livet vi tar till oss bra rutiner desto bättre.

Rörelserikedom

Ordet rörelserikedom är inspirerat av det etablerade engelska uttrycket physical literacy och innebär en förändrad syn på hur varje individ utvecklar förutsättningar för ett livslångt intresse för att röra på sig. 

Stadsdel i Umeå med gröna miljöer, aktivitet och rörelse

Efter att Umeå deltagit i framtagandeprocessen av planeringsverktyget ”stödjande fysiska livsmiljöer”, startade kommunen projektet ”planering för rörelserikedom”. Vi har pratat med Anna Löfqvist som är mark- och exploateringsingenjör på Umeå kommun, som är involverad i pågående planering av Norra Ön där förhoppningen är att aktivitet och rörelse ska blir en naturlig del av vardagslivet i den nya stadsdelen.

Montage över framtida Norra ön. Foto: Umeå kommun/SWMS arkitektur.

Hur märks det att rörelserikt vardagsliv varit en utgångspunkt i planeringen på Norra ön? 

Umeå kommun har ambitionen att Norra Ön ska bli en hållbar stadsdel med rörelserikedom i fokus och planförslaget har utformats för att främja och inspirera till vardagsrörelse, till exempel genom att prioritera gång och cykel.

I strukturen har vi arbetat med att ge plats för olika typer av attraktiva och inbjudande miljöer och mötesplatser som stimulerar fysisk aktivitet av olika slag. Placering av olika målpunkter har varit viktigt i arbetet strukturen, samt att de rekreativa stråken kopplas samman. Till skola och förskolor planeras till exempel rörelserika stråk, men de har också placerats vid gena gång- och cykelstråk för att underlätta hämtning-lämning på väg till jobb och bostad.

Vilka har varit de största framgångsfaktorerna i arbetet?  

För oss har det varit lyckosamt att i arbetet engagera flera av kommunens olika verksamheter i planering för rörelserikedom. Ämnet berör så många aspekter av samhällsplaneringen, fler aspekter än vad åtminstone vi kanske initialt tänkte oss. Att tidigt i processen involvera flera av kommunens olika verksamheter har därför varit nyttigt - vi har fått mycket bra input från alla möjliga håll och goda idéer för en mer rörelserik stad utifrån olika behov och infallsvinklar när vi arbetat brett. 

Eftersom det tar lång tid att planera och utveckla en helt ny stadsdel har det också varit bra att framför allt fokusera på vad vi kan göra i det skede som vi befinner oss i just nu. Det vill säga att i detaljplanen skapa plats och förutsättningar för rörelserikedom på olika sätt i områdets struktur. I ett senare skede kommer vi kunna fokusera mer på genomförandet, bland annat utformningen av allmänna platser och på att engagera byggaktörer att bidra till att stadsdelen blir rörelserik. I planarbetet har ett Kvalitetsprogram för rörelserikedom tagits fram, vilket är ett program som inte bara behandlar hur allmän plats ska utformas, utan tanken är också att uppmuntra byggaktörerna att bidra. Kvalitetsprogrammet kan ses som en inbjudan till alla som kan vara med och utveckla området att vara innovativa och bidra till en rörelserik stadsdel. Att planera för rörelserikedom är ett arbete som måste göras tillsammans! 

Boverket (2022). Planeringsverktyg för en rörelserik vardag. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/halsa-forst/aktiv-mobilitet/planeringsverktyg/ Hämtad 2024-12-21