Inomhusmiljöer med hälsosamt klimat

Hälsosamma inomhusmiljöer. Illustration: Boverket/Altefur Development

Vår inomhusmiljö – luften vi andas, ljus, ljud, utsikter, dofter, temperatur och planlösning – påverkar hur vi trivs, hur vi mår och kan leva våra liv. I Sverige spenderar vi cirka 90 procent av vår tid inomhus: hemma, i skolan eller på jobbet. Enligt branschorganisationen ”Svensk ventilation” spenderar vi 72 år av våra liv inomhus. Det gör att frågan om en god inomhusmiljö är högst angelägen för vår hälsa och vårt välbefinnande. En planering med noga genomtänkt placering och utformning av byggnader är viktig för att gynna hälsofrämjande aspekter i inomhusklimatet.

Boverket och hälsosamma inomhusmiljöer

Enligt Boverkets långsiktiga byggbehovsberäkning behöver cirka 60 000 bostäder tillkomma per år fram till 2030. Därtill är flera kommuner i behov av att bygga nya eller renovera skolor, förskolor, vårdlokaler etcetera. Men utredningar har visat att såväl befintliga byggnader som nybyggen ofta drabbas av byggskador som kan leda till ohälsosamma inomhusmiljöer. Utöver det har även byggnader uppförts på platser som i efterhand visat sig vara mindre lämpliga med tanke på markens beskaffenhet eller möjligheten att skärma av störande ljud inomhus. För en hälsosam inomhusmiljö är det även relevant att göra aktiva val kring material, färgsättning och orienterbarhet, då detta också har stor effekt på vårt välmående.

Positiva hälsoeffekter

Hälsosamma inomhusmiljöer kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa och en hållbar utveckling. När vi sätter hälsan först, kan även andra positiva mervärden följa med på köpet. Tillsammans bidrar de till flera viktiga samhällsmål. 

När det finns tillräckligt med dagsljus, god luftkvalitet, termisk komfort och god ljudmiljö i en byggnad, finns förutsättningar för en hälsosam inomhusmiljö. Dagsljus hjälper oss att få en fungerande dygnsrytm, vilket i sig är grunden för hälsa och välbefinnande. Sömnen är viktig för kroppens återhämtning och en god nattsömn utan störning minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, övervikt, diabetes, nedsatt prestation och inlärning, samt försämrad psykisk hälsa. Vidare kan en god luftkvalitet och giftfria material inomhus motverka flera symtom som astma, hudsymtom, trötthet och huvudvärk. Likaså kan en god ventilation motverka allvarliga hälsoeffekter kopplade till exempelvis långvarig exponering för radon.

Barn är känsligare än vuxna för påverkan av den omgivande miljön. Detta beror främst på att barn har högre ämnesomsättning än vuxna. En inomhusmiljö fri från fukt och mögel i bostaden när barnen är små, kan minska risken för utveckling av astma.

En god ljudmiljö påverkar människors hälsa och möjlighet till god livskvalitet. Placering och utformning av byggnader som innehåller bostäder eller lokaler - såsom vårdlokaler, kontor, skola och förskola - kan ha stor betydelse för att begränsa att störande ljud uppkommer och sprids. En dålig ljudmiljö kan påverka tillfälligt eller i värsta fall ge bestående skador på bland annat hörseln. En god ljudmiljö kan motverka detta och dessutom bidra till att vi blir piggare, är mindre stressade och kan koncentrera oss bättre.

Att uppleva termisk komfort inomhus, alltså hur ett rum upplevs temperaturmässigt, är också en viktig förutsättning för människors välbefinnande. En inomhusmiljö med hög termisk komfort bidrar i längden till att människor som vistas i miljön blir mindre stressade då varken köld- eller värmestress aktiveras hos individen. Sänkta stressnivåer och hela vårt välbefinnande kan också påverkas positivt med genomtänkta val av material och färgsättning i inomhusmiljön.

Mervärden

Utöver de direkta hälsoeffekterna så leder en god inomhusmiljö till en rad positiva mervärden.

Inomhusmiljön kan bidra till bättre produktivitet och inlärningsförmåga. Ögonen och hjärnan presterar bättre i dagsljus och dagsljuset har betydelse för vår visuella uppfattningsförmåga. Med en medveten planlösning och placering av byggnad och fönster utifrån solinstrålning kan såväl behov av belysning som kylbehov minskas.

Det finns forskning som visar på ett snabbare tillfrisknande, inklusive minskad smärta och stress, hos patienter om det i vårdens miljöer finns möjligheter att blicka ut mot natur eller grönska. Detta för även med sig minskade kostnader för sjukvården och samhället i stort.   

Bidrag till Agenda 2030 mål och delmål

Tips till er som vill planera goda inomhusmiljöer

Nedan samlas framgångsfaktorer och medskick från exemplen om hälsosamma inomhusmiljöer. Vi hoppas att dessa tips kan bidra med nya perspektiv och vara värdefulla i ert arbete!

Riskdialog

• Gör en ordentlig riskanalys! Många problem uppstår för att en byggnad planeras och byggs fel, eller för att byggnaden inte underhålls och används på ett felaktigt sätt. Genom bättre riskanalys, dialog, ökad spridning av kunskap och större förståelse för dessa frågor skulle många brister kunna undvikas och fler hälsosamma inomhusmiljöer skulle skapas.

Placering och utformning

• Utred omgivande buller, dagsljusförhållanden och luftkvalitet i ett tidigt skede! Det kan finnas målkonflikter som behöver belysas tidigt för att kunna åtgärdas. För en hälsosam inomhusmiljö behöver också goda förutsättningar för dagsljus och luft finnas.
• Komplettera naturligt ljus med artificiellt ljus vid behov! Ett medvetet samspel mellan dagsljus och elljus kopplat till arkitekturens form och funktion vid olika tider på dygnet kan skapa inspirerande och hälsosamma rum för människor samtidigt som man minimerar byggnadens energianvändning.
• Låt byggnaders placering och utformning samverka med utomhusmiljön för att stärka det termiska inomhusklimatet! De pågående klimatförändringarna med varmare temperatur gör att större hänsyn behöver tas till utformningen av den byggda miljön. Det kräver även aktiva åtgärder i det befintliga beståndet och det är viktigt att planera, utforma och förvalta byggnader så att ett tillfredsställande termiskt klimat kan uppnås. Stora träd och annan vegetation i utemiljön kan både minska kylbehovet och dessutom skapa fina skuggverkningar på mark och fasad.
• Planera tidigt och noggrant för god ventilation! Det finns forskning som visar på minskande astmasymtom, bättre koncentration och bättre arbetsresultat efter att ventilationen har förbättrats i en byggnad. Placering och dimensionering av ventilationen är dock avgörande för ett lyckat resultat. Vid en genomtänkt placering och dimensionering går det att skapa en god luftmiljö från start och samtidigt förebygga risker för störande ljud, drag och dålig effekt.

Ändamålsenlig gestaltning

• Utgå från en ändamålsenlig gestaltning för att stärka verksamheten! Det är angeläget att offentliga miljöer är ändamålsenligt utformade och gestaltade för att uppnå sin fulla potential. En fysisk utformning som har hög arkitektonisk kvalitet kan bidra till att sänka stressnivåer, exempelvis vid ett läkarbesök. På samma sätt kan färgval i lärmiljöer stärka barns kognitiva funktioner. Det är därför viktigt att kunskap om dessa samband finns med i hela planerings- och byggprocessen.