Designprocess med hälsoperspektiv

Miljöer i förskola och skola som är väl planerade, gestaltade och förvaltade kan göra stor skillnad för barns och ungas lärande, hälsa och välbefinnande. Idag behöver många kommuner bygga nya, modernisera och renovera byggnader för förskolor och skolor. Lidköpings kommun är en av dem och valde att bygga skola efter en analysmetod som är baserad på evidens från tidigare verksamhet.

När Lidköpings kommun skulle planera och bygga Sjölunda skola tog de hjälp av en specialist på förskolor och skolor - Sofia Lilja, arkitekt på LINK Arkitektur AB. Hon brinner för att skapa miljöer som främjar hälsa och god inlärning hos barn och elever. Vi har pratat med Sofia för att ta reda på hur hon arbetar för att integrera hälsoperspektivet i processen och hur det går att säkerställa att de goda värdena inte prioriteras bort längs vägen.

Sofia Lilja. Foto: Monika Manowska

Hej Sofia! När du tar dig an ett uppdrag, hur inkluderar du hälsoperspektivet i designprocessen?

Jag har tagit fram en evidensbaserad analysmetod som kan användas under hela processen, med start i tidiga skisskeden. Metoden grundar sig i forskning om evidens för sambanden om den fysiska miljöns påverkan på hälsa och inlärning. Idén med evidensbaserad design kommer ursprungligen från USA där privata vårdföretag konkurrerade med varandra. För att minska antal patienter till en optimal nivå ur tillfrisknandets resultat, började de titta på forskning och evidens för människors behov, tillfrisknande och välbefinnande.

Så det var egentligen utifrån ett annat perspektiv som metoden togs fram?

Ja, metoden föddes väl kanske mer ur ekonomiska aspekter. Genom att utforma miljöer så att människor tillfrisknar snabbare kunde vårdtiderna kortas och omsättningen öka. Även om metoden ursprungligen kommer från vårdsektorn, har den visat sig vara lika användbar för förskolor och skolor, och egentligen alla lokaler där människor bor, arbetar eller vistas.

Kan du kort nämna något om metoden?

I metoden tittar vi på evidens för ljus, ljud, luft och natur och kopplar dem till designinitiativ - alltså vilken utformning och gestaltning svarar upp mot det eftersträvade värdet. Det kopplar vi till mätbara resultat som kan mätas i den färdiga bygganden. Till exempel har vi sett att dagsljuset är betydelsefullt för framgång i matematik och elevers läshastighet. Det är något som sedan går att mäta och följa upp. Vi vet även att till exempel mätbara värden som grönytefaktor är enklare att få med och behålla genom hela processen till färdig byggnad. Medan de mjuka, upplevda faktorerna är svårare att hålla fast vid genom hela processen. Därför är det viktigt att försöka hitta samband och mätetal även för dessa. Arkitekter har i princip alltid tänkt på och arbetat med de mjuka värdena, men de har inte alltid gjort det så systematiserat eller med ambitionen att kunna följa upp och mäta resultatet.

Spännande! Men hur går du till väga rent praktiskt när du tar dig an en sådan här process?

Det är viktigt att få med de mjuka värdena redan tidigt i processen. Det blir oftast enklare men också billigare än att skapa dessa värden i efterhand.

I den tidiga skissprocessen lägger jag en del tid på att testa olika alternativ till skolans form, placering och orientering på tomten där den ska ligga. Även placering av lärosalar/lärmiljöer och arbetsplatser i byggnaden, placering av fönster med mera prövas. Genom att använda metodens designinitiativ kommer dessa aspekter med redan från början och blir ingångsvärden för kommande steg i processen. De olika förslagen analyseras, utvärderas och poängsätts utifrån ljus, ljud, luft och natur. Vi studerar solens rörelse, utblickar, siktlinjer, entréernas placeringar och vilka rum som vänder sig mot vägar eller skolgård. Metoden att poängsätta utifrån dessa värden blir ett sätt att ”kill your darlings” och hitta den bästa lösningen på den specifika platsen.

Gården på Sjölunda skola. Foto: Daniel Hundven Clemens

Entrésidan på Sjölunda skola. Foto: Daniel Hundven Clemens

I en sådan här metod, finns det någon vinst med att hämta in andras synpunkter och önskemål?

Ja visst! I planeringsprocessen finns det flera vinster med att involvera många i processen. Oftast finns det en referensgrupp kopplad till projektet. Vilka som ingår i den och hur stor den är varierar beroende på beställarens krav, men det kan vara rektor, pedagoger, elever, fackrepresentanter och tjänstemän. Olika alternativ och deras värden diskuteras löpande i projektgrupp och styrgrupp under processen.

Genom att involvera flera så ökar förståelsen för varför olika designinitiativ kommit in och vilket syfte dessa har. Dagsljuset i en byggnad beror exempelvis på hur fönstren är placerade i bygganden och i vilka väderstreck. Även utblickarna från fönstren har betydelse för hälsa, välmående och inlärningsförmåga. Om vi får möjlighet att se natur och himmel från ett fönster - när vinden blåser i träden och löven skiftar färg över året – då sätts individen i sitt sammanhang. Om det finns fler som har förståelse för varför ett fönster är placerat på ett visst ställe eller varför ett träd ska stå just där i en viss utblick, finns det fler som kan argumentera varför trädet inte ska prioriteras bort i processen. Det blir fler ambassadörer för de mjuka värdena.

Interiör med dagsljusinsläpp och möjlighet att se himmel och natur utanför. Foto: Daniel Hundven Clemens

Är det svårt att få med hälsoperspektivet genom hela processen?

Det finns, som i alla byggprocesser, risk för att de mjuka värdena prioriteras bort under arbetets gång, till förmån för hårda värden som är enklare att ta på eller för att spara pengar kortsiktigt. Förutsättningarna för att mjuka värden ska följa med genom hela processen och inte konkurrera ut varandra, påverkas av vem som leder processen, hur processen utformas samt arkitektens inflytande i den.

Hur brukar det vara i dina projekt?

Jag har fått följa med i hela processen i många skolprojekt. I de fall en projekterande arkitekt tagit över, har jag ändå kunnat följa processen och säkerställa att de mjuka värdena följer med, men så är så klart inte alltid fallet.

Om arkitekten är upphandlad i ett projekt med totalentreprenad, förs dialogen med byggentreprenören. Entreprenören blir då den som fattar alla beslut som påverkar ekonomin medan byggherren är ansvarig för alla juridiska åtgärder. Arkitektens röst blir en rekommendation och ofta finns det ingen i beställarledet med i det skedet som kan bevaka de mjuka kvalitetsvärdena. Ofta är kommunens deltagande person också en tekniskt skolad person, som har svårare att vaka över mjuka värden såsom estetik och funktion. Jag vet att alla aktörer generellt vill väl och har ambition om att göra något bra av projektet, men olika aktörer har olika kompetenser och olika intressen att bevaka i processen. Om det exempelvis inträffar något oväntat under en process och tid och pengar behöver sparas, då ligger de mjuka värdena historiskt sett nära tillhands att kompromissas bort, om ingen aktivt bevakar de frågorna i processen.

Generellt är min erfarenhet att arkitekten arbetar ofta från tidiga skeden fram till bygglovet och systemhandlingen. I den efterföljande upphandlingen, som sker enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU), finns det sedan en risk att arkitekten byts ut om någon annan vinner upphandlingen. Kontinuiteten i projektet försvinner och där riskerar även förståelsen för vilka värden som varit styrande för processen och designinitiativen går förlorade. Även om arkitekten försöker göra en överlämning, med checklistor och annat som ska vara enkla att förstå, ger det kanske inte tillräcklig förståelse för värdena och de blir lättare att prioritera ner till förmån för ekonomi och tekniska lösningar. En olivfärgad dörr som valts för färgens lugnade effekt, kan till exempel bytas ut till en standardfärg när kostnader jagas och förståelsen för färgvalet saknas.

Jag tycker det verkar som att synen på arkitektens roll i processen mer och mer har blivit att arkitekten bara ska leverera en handling – och inte vara en aktiv aktör som med kompetens och erfarenhet kan bidra under hela processen.  

I vissa fall tas en arkitekt in som generalkonsult eller projekteringsledare. Det är ett bra sätt att se till att kunskapen och erfarenheten följer med i hela processen om man vill försäkra att de mjuka värdena som kommunen arbetat fram i funktionsprogrammet ska synas i slutresultatet.  

Upplever du att kommunerna är bra på att upphandla miljöer med hälsa som utgångspunkt?

Upphandlingar utvärderas på tid, pris, referenser och kvalitet. I genomförandebeskrivningen kan vi beskriva hur vi tänkt att genomföra projektet och hur hälsoaspekterna kommer beaktas i designprocessen, men det är inte vad vi vinner anbudet på.

Ofta finns det ett funktionsprogram för skolan med ledord om trygghet säkerhet med mera med i anbudsförfrågan. Men det står sällan hur det ska utvärderas i anbudet eller hur det ska användas i projekteringen.

Hur hade du velat att det sett ut?

Jag tycker att det till exempel i förfrågningsunderlaget kunde skrivas in att arkitekten ska visa på hur man mäter värdena, eller hur de värdena efterlevs och blir till. Det pratas om dessa värden när skolan planeras och projekteras, men sen, när man kommer fram till genomförandet och byggprocessen, är det upp till arkitekten att se till att värdena kommer med - om arkitekten fortfarande finns med i processen.

Har du något bra exempel på en skola där du analyserat utifrån evidens?

Ja, det har jag. Sjölunda Skola i Lidköping är ett bra exempel. Där tittade vi på följande parametrar för varje placeringsalternativ:

Analys av olika placerings- och utformningsalternativ av Sjölunda skola. Illustration: LINK

Interiör på Sjölunda skola. Foto: Daniel Hundven Clemens

I Sjölunda skolans alla lärmiljöer ser man skogen utanför och salarna är placerade utifrån goda ljusförhållanden. Siktlinjerna och överblickbarheten ger trygga miljöer både inne och ute, man ser och blir sedd utan en massa glas. Skolan upplevs ljus, luftig och i kontakt med naturen, det är svårt att uppnå om man inte aktivt värnar om dessa värden.

Det är nu fem år sen Sjölunda Skola stod klar. Vi kommer att utvärdera och mäta resultaten först efter att skolan varit i bruk i sju till åtta år. Vi vill inte göra mätningarna när skolan är för ny, utan vill att verksamheten ska ha hunnit sätta sig och att nyhetens behag har lagt sig. Det kommer bli spännande! Då kan vi återkoppla resultatet mot evidensen.