Utrymme för lek och rörelse för god hälsa

Utrymme för lek och rörelse. Illustration: Boverket/Altefur Development

Den fysiska miljöns utformning har stor betydelse för invånarnas hälsa - inte minst för barn och ungas välbefinnande, utveckling och lärande. Därför är det viktigt att utveckla utemiljöer och offentliga rum som stimulerar till nya utmaningar och lockar till lek och fysisk aktivitet. Genom att främja lek och rörelse i hela samhället skapas stora förutsättningar för en jämlik hälsa där medborgarna mår bättre både fysiskt och psykiskt. 

Positiva hälsoeffekter

När det finns plats för lek och rörelse i våra vardagliga utemiljöer bidrar det till en mer jämlik hälsa och en hållbar utveckling. Nedan ges hälsofrämjande effekter och mervärden som kan följa med på köpet om vi sätter hälsan först när vi planerar våra samhällen. Tillsammans bidrar åtgärderna till flera viktiga samhällsmål. 

Fysisk aktivitet är en viktig förutsättning för en god hälsa för alla under hela livet. Rörelse gynnar människors fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande, vilket bidrar till ökad livskvalitet och ökad livslängd.

Olika fysiska aktiviteter bidrar bland annat till att minska långvarigt stillasittande, vilket leder till minskad risk för övervikt och fetma. Det minskar i sin tur risken för exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och cancer. Fysisk aktivitet, rörelse och lek för barn är särskilt viktigt, då de löper stor skadlig risk vid långvarigt stillasittande.

Offentliga miljöer som stimulerar till lek och rörelse i vardagen bidrar till en ökad rörelsefrihet för olika grupper i samhället. Offentliga miljöer är till för alla och hur vi utformar dem är därför en viktig aspekt för att kunna erbjuda jämlika möjligheter för alla att röra sig i vardagen. Inbjudande mötesplatser för lek och rörelse kan också bidra till fler möten mellan människor, ökad förståelse för varandra och i längden ökad trygghet. 

Planering som skapar utrymme för lek och rörelse ökar barns välbefinnande här och nu, samtidigt som det lägger grunden för individens levnadsvanor och hälsa resten av livet. Med omsorgsfull utformning i såväl boendemiljöns närområde, som för det offentliga rummet, kan positiva hälsoeffekter uppnås för barn i olika åldrar. Barnens motoriska och kognitiva utveckling gynnas av rika och varierande miljöer som stimulerar till lek och rörelse.

Mervärden

Utöver de direkta effekterna av fysisk aktivitet leder planering för lek och rörelse till en rad positiva mervärden. Några av de positiva mervärdena beror på att vi genom att fokusera på fysisk aktivitet kan omprioritera vad som ges förtur i det offentliga rummet.

När mer av stadens ytor används för att prioritera lek och rörelse, ges bilen ofta mindre plats i det offentliga rummet. Med en säkrare och tryggare trafikmiljö kan medborgare röra sig mer fritt i gaturummen och få en mer aktiv vardag. Miljöer utan barriäreffekter ger också friare rörlighet mellan områden och kan erbjuda nya miljöer för lek och rörelse. I attraktiva miljöer som är utformade för att locka till lek och rörelse rör sig generellt fler människor, vilket kan bidra till att fler känner sig trygga i den miljön. 

När vi skapar sinnliga och rika miljöer som lockar till lek och rörelse, är ofta grönska och gröna miljöer ett vanligt inslag i de offentliga rummen. Vistelser i gröna miljöer ger en stressreducerande effekt och ger möjlighet till vila, rekreation och återhämtning. Förbättrad tillgång till stadsgrönska kan dessutom främja sociala interaktioner och känslan av gemenskap hos både vuxna och barn. Inslag av grönytor och färre hårdgjorda ytor förbättrar dessutom klimatanpassningen av den byggda miljön.  

Bidrag till Agenda 2030 mål och delmål

Tips till er som vill planera för lek och rörelse

Nedan samlas framgångsfaktorer och medskick från exemplen om lek och rörelse. Vi hoppas att dessa tips kan bidra med nya perspektiv och vara värdefulla i ert arbete!

Struktur

• Planera tidigt för lek och rörelse! Skapa utrymme för lek och rörelse genom att utgå från det perspektivet i alla nivåer i planeringen. Eftersom barn till en högre grad är beroende av sin närmiljö, är det viktigt att se till barns och ungas möjligheter till lek och rörelse. Prioritera sociala ytor, rekreation, lek och cykelparkering.
• Utgå från platsen! Det är viktigt att utgå från den aktuella platsen och arbeta utifrån de problem och förutsättningar som finns där. På så sätt kan vi planera och bygga fler unika platser som knyter väl an till sin omgivning och främjar lek och rörelse.

Jämlikhet och inkludering

• Utgå från jämlikhetsperspektivet! När ytor för lek och rörelse lokaliseras, planeras och utformas ska jämlikhetsperspektivet appliceras. Den fysiska, sociala och kulturella miljön, liksom de socioekonomiska faktorerna, ger alla olika förutsättningar för rörelse i vardagen. För att uppnå en jämlik hälsa, krävs stor medvetenhet och kunskap om hälsofaktorer vid utformning av den fysiska miljön. Stadens begränsade ytor gör det nödvändigt att utforma vår offentliga miljö så att det kommer till störst nytta för de som behöver det som mest.
• Medborgarnas egna perspektiv i fokus! Olika individer har olika förutsättningar och medborgare själva är experter på sin närmiljö där de brukar vistas. Inkludera många i processerna och involvera invånarna genom lärande dialogprocesser. Låt exempelvis barnen ge sina perspektiv i planeringen och lyssna till vilka behov de faktiskt har.

Gestaltning

• Erbjud miljöer för olika typer av aktivitet! Fysisk aktivitet kan te sig på olika sätt från individ till individ – allt ifrån organiserad idrott till endast nödvändig transport. Samverkanseffekter mellan olika typerna av rörelse är särskilt eftersträvansvärt. Genom att planera och gestalta för en stor diversitet av platser kan vi erbjuda miljöer för en mångfald av individer. Varierande former av rörelse möjliggörs genom varierande miljöer och ytor.
• Testa lösningar i en liten skala först! I arbetet med testbäddar kan nya sätt att arbeta och nya lösningar testas i mindre skala innan de skalas upp och görs mer permanenta. Testbäddar öppnar också upp för utvärdering av olika slag som bidrar till ny kunskap om hälsofrämjande miljöer.
• Planera in utrymme för barns egen påverkan i lekmiljöer! De bästa lekmiljöerna är aldrig färdiga, de ska vara flexibla, karaktärsfulla och vara anpassade till sin omgivning. Att möjliggöra för rika och stimulerande lekmiljöer är en av samhällets viktigaste hälsoinvesteringar.

Förvaltning

• Ha med förvaltning som främjar lek och rörelse tidigt och i hela processen! Förvaltning, underhåll och drift är avgörande för att skapa stimulerande offentliga miljöer som samtidigt är attraktiva och trygga. Beakta drift- och underhållsperspektivet redan i planeringen och ta inför driftskedet fram en plan för hur ytorna ska skötas. Kunskap om hur miljöerna bäst förvaltas för att främja lek och rörelse behöver finnas i alla led.  Involvera gärna dem som ska sköta förvaltningen i planeringen av densamma.