Från parkering till yta för lek och rörelse

I pilotprojektet Stockholms framtidsgator har nya fysiska lösningar testats för att utveckla stadsmiljöer.  Framtidsgatorna fanns på plats under delar av åren 2020 och 2021. Projektet har utvecklats och genomförts av Trafikkontoret på Stockholms stad i samverkan med Vinnova, inom ramen forskningsprojektet Smarta gator.

Tobias Nordström och Fariba Daryani. Foto: Karin Lundgren (bilden till vänster) och privat (bilden till höger)

Vi har talat med Fariba Daryani, planeringsstrateg på Trafikkontoret som är projektledare för Stockholms framtidsgator, och med Tobias Nordström, som varit ansvarig för framtidsgatorna inom forskningsprojektet Smarta gator som genomförs vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH.

Vilket spännande projekt ni genomfört! Berätta mer – vad är Stockholms framtidsgator?  

Projektet går ut på att testa temporära omvandlingar av gator under en period. Inom Trafikkontoret är projektet en del av Strategi för offentliga rum som beskriver Stockholms stads ambitioner om att skapa mötesplatser, berättar Fariba. Tanken är att skapa nya ”vardagsrum” för vistelse, social gemenskap, öppenhet och interaktion. En plats där alla kan vara delaktiga och som ger utrymme för olika aktiviteter. Inom forskningsprojektet har framtidsgatorna inneburit en kunskapsutveckling kring gatuomvandling i praktiken och att nya sätt att utvärdera förändringar har kunnat prövas.

Projektet har haft ett extra fokus på barnens perspektiv och en lärande dialogprocess och alla gator som omvandlas ligger intill grundskolor. Urvalet av gator har baserats på om närliggande skolor har visat intresse för att vara med och delta i projektet. Efter en analys av den fysiska omgivningen och faktorer som begränsad fordonstrafik, storlek på skolgårdar och tillgång till park och grönytor, valdes ett antal skolor ut. Man skickade ut information om projektet till dessa och gav dem möjlighet till intresseanmälan. De tre lokalgator som valdes ut och som genomgått en omvandling är Hälsingegatan, Tjärhovsgatan och Parmmätargatan. 

Parmmätargatan före. Foto: Tobias Nordström.

Parmmätargatan efter. Foto: Lennart Johansson.

Det här med testbädd låter spännande - vad finns det för vinster med ett sådant arbetssätt?

Det är värdefullt att testa lösningar i liten skala i testbäddar innan det genomförs i större skala, säger Tobias. Projektet blir en kunskapsinhämtning för både forskningen och stadens sida, dels kring processen där forsknings­projektet genomfört processändringar och för dialog med staden, dels kring vilka lösningar som fungerar i den fysiska miljön. I arbetet med testbäddar av det här slaget krävs en ödmjukhet inför att vi inte vet hur olika saker fungerar i den fysiska miljön innan vi testat dem i verkligheten. Eftersom det är ett test under en begränsad tid kan svängarna tas ut mer för att kunna utvärdera effekterna av olika lösningar. Det vi testat är också en ny typ av gata som inte finns någon annanstans i Stockholm. När vi utvärderat projektet blir det också tydligt att många effekter av den nya gatutypen och dess innehåll är ganska svåra att förutse, säger Tobias.

Berätta mer om dialogprocessen, hur gick den till?  

Dialogen var en väldigt viktig del i projektet och en del av stadens Strategi för offentliga rum där det ingår att engagera medborgarna, säger Fariba. Vi tog kontakt med såväl verksamheter, boende och skolorna längs gatorna. På grund av Covid-19 kunde vi tyvärr inte möta dessa grupper som vi planerat, utan det fick i stället ske digitalt, via anslag på gatan och med hjälp av pedagoger i skolorna.

Till skolorna skickade vi ut material till en workshop som pedagogerna höll i. Därifrån kom massa förslag om vad eleverna ville se på gatan. Eleverna fick även rita, klippa och klistra på utskrivna planer av gatorna för att illustrera hur de ville se gaturummet omvandlas. Studsmattor, odlingslådor, farthinder, utegym och pingisbord var några av de populäraste förslagen från eleverna.   

Från de boende kom flera bra idéer på vad gatan kunde fyllas med, men även farhågor kring projektet. Vi tog kontakt med alla verksamheter längs gatorna för att kartlägga vilka leveransbehov de har. Vi öppnade också upp för samverkan genom att intilliggande verksamheter erbjöds att nyttja platsen för till exempel uteserveringar eller annat på gatan.  

Workshop med eleverna på Gustav Vasa skolan. Foto: Gustav Vasa skolan.

Lyckades ni realisera alla idéer och förslag ni fick in?

Inte alla såklart, men många! Ambitionen har heller inte varit att realisera alla idéer, utan vi ville få in så många förslag och idéer som möjligt för att ta in i processen och utvärdera för att se vad som passade. Från skolorna fick vi bland annat önskemål om pingisbord och bollsporter. Det är inte så lämpligt i en gatumiljö, säger Tobias. Mest populärt bland eleverna var studsmattor, men i kombination med de skyddsavstånd som är krav från stadens sida, så kunde vi inte genomföra det på alla gatorna, det skulle ta för mycket plats. Men som sagt, många idéer lyckades vi realisera!  

Hur valde ni ut funktioner och aktiviteter?   

Alla idéer och förslag togs med i den undersökande designprocess, där vi bland annat utvärderade vilka funktioner som var möjliga att skapa under en begränsad testperiod och vilka aktiviteter som är lämpliga i gaturummet ur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Eftersom det är en tillfällig omvandling, finns vissa begränsningar, vi har exempelvis inte kunnat göra omfattande markarbeten. Vi har i stället jobbat mycket med markmålning på gatorna för att bland annat definiera rummet och för att skapa lekytor och löpbanor. Där det varit möjligt har vi använt träd och planteringar som avgränsning mellan mer och mindre aktiva zoner, men där det inte varit möjligt har vi använt betongblock.   

I forskningsprojektet Smarta gator har fem generella, samverkande designprinciper föreslagits vid gatuomvandlingar. Dessa har varit vägledande i arbetet med Framtidsgatornas utformning.  

1. Lägre hastighet  
2. Mer yta till gående och vistelse  
3. Angöring framför parkering  
4. Mer grönska  
5. Flexibla ytor  

När vi har gjort urvalet av möjliga och lämpliga funktioner och dess lägen, har vi också strävat efter multifunktionalitet. Gaturummets utformning har stor betydelse för städers attraktivitet och människors hälsa, men utformningen är också viktig för att städer ska kunna möta utmaningar om klimatförändringar, jämlikhet, biodiversitet och mer aktiv och hållbar mobilitet. Vi försökte hitta lösningar som kan bidra på flera av dessa områden, säger Tobias.  

Vad tyckte eleverna om utformningen, blev de nöjda med resultatet?

Fariba berättar att staden har gjort en utvärdering av projektet, där bland annat eleverna tillfrågades. Vi var tydliga i processen med att alla åtgärder inte kommer genomföras för att inte skapa orealistiska förväntningar. Eleverna fick även prioritera bland sina förslag och välja ut tre åtgärder bland dem.  Majoriteten av eleverna blev nöjda och många uttryckte att det blev bättre än de tänkt sig. Ofta tillfrågas barn i processen, men så tas barnens idéer inte med i det vidare arbetet och genomförs inte i praktiken. Nu framförde de en idé - och så blev det så i verkligheten! Det uppskattade flera elever, säger Fariba.  

Men alla var inte nöjda. Där det inte var möjligt med studsmattor fanns det elever som var besvikna att deras förslag inte gick igenom. Men som sagt, majoriteten var positiva och flera uttryckte att det kändes bra att få vara en del av processen och bidra.  

Vad mer visade utvärderingen?

Det är framför allt gatans sociala funktioner som har utvecklats. Mest positivt upplevdes inslagen av grönska, vistelseytorna med sittplatser och mobilitets­hubbarna. Vi känner oss väldigt nöjda med att gatorna blivit betydligt mer populära bland grundskolebarn och äldre ungdomar, än innan omvandlingen och projektet har lett till mer vistelse på gatan bland de grupperna. Det känns kul! Under pandemin blev det bra tillfälle för äldre personer att komma ut, sitta och ta del av samhället. Ta en fika på avstånd och se barnen leka, under en tid när de inte kunnat umgås med andra, säger Fariba.   

Utvärderingen visade också att medelhastigheten på gatorna minskade under projektet och att gatorna upplevdes som trevligare än tidigare. De flesta tyckte att gatan upplevdes som säkrare, men några kommentarer har kommit in från småbarnsföräldrar som upplevde det som osäkert att yngre barn hade svårt att särskilja gatan från skolgården. Vi fick önskemål om en cykellekbana som vi testade på en av gatorna, men för att skydda den hade vi kraftiga betongelement som inte var så vackra. Betongelementen gav också bilisterna en fredad yta som gjorde att de körde snabbare. Det var en effekt vi inte förutsett. Men trots det så lyckades vi skapa en tryggare trafikmiljö och generellt lägre hastigheter, genom att tillämpa den forskning vi känner till om hur vi skapar tryggare trafikmiljöer, säger Tobias.

De negativa synpunkter som kom in gällde bland annat ljud som upplevdes som störande från lekande barn på gatan och klotter. Även synpunkter om den minskade parkeringstillgången kom in, men i gengäld har tillgängligheten för cykel ökat med fler cykelparkeringar, vilket uppskattats av andra.  

Vistelseytor och sittplatser för att stärka gatans sociala funktion. Foto: Lennart Johansson.

Har ni fått några reaktioner när gatan återgick till sitt normala tillstånd – vad tyckte barnen?

Barnen blev inte så glada. Under projektets gång har vi gjort återbesök på skolorna. På exempelvis Hälsingegatan blev besvikelsen stor bland barnen när de temporära ändringarna togs bort. Eleverna har spenderat mer tid där både före och efter skolan. Idag går många barn hem direkt efter skolan och sätter sig framför datorn. Framtidsgatorna blev en plats för eleverna att vistas utomhus efter skolan i stället. Även lärarna utnyttjade platsen för att vara ute under skoldagen och uteklassrummet användes under projektet.  

Var det något som förvånade er under projektet?

Det mest förvånande var nog reaktionerna på barnens närvaro i gatumiljön, säger Fariba, att det var några grannar som upplevde barnens närvaro som störande. Tobias håller med. Barnen har rätt att ta plats i de offentliga rummen, säger han, och det är beklämmande när man hör klagomålen. Ändå är det människor som valt att bo centralt i Sveriges största stad, på en gata med en skola på andra sidan gatan.

I något fall fanns det dock fog för klagomålen. Det finns många 1800-talshus med fönster i gatunivå där barn varit framme vid fönstren. Vi tog till oss av klagomålen och genomförde justeringar så att vissa sittplatser flyttades till en del av gatan med mer kontorsfastigheter. Det är viktigt att vara lyhörd och ha fortsatt dialog under tiden gatan är på plats där det finns möjlighet. Samtidigt är det svårt att ha en strategi för den typen av bebyggelse i anslutning till gatumiljö - ska de offentliga utrymmena inte kunna användas av allmänheten? säger Tobias.  

Det kan behövas en generell dialog mellan kommunen och invånarna om att framtidens stad inte kommer se ut precis som staden alltid har sett ut, säger Fariba. De offentliga rummens roll förändras hela tiden och det har vi inte minst sett under pandemin. Stadens offentliga miljöer är tillgängliga för alla. Boende anser ibland att lokalgatans funktion alltid ska vara densamma. Det kan behövas en dialog om hur staden kan komma att utvecklas och att multifunktionella lokalgator är en del av denna utveckling.

Avslutningsvis frågade vi Fariba och Tobias om vilka erfarenheter och råd de vill dela med sig av till andra kommuner som vill göra något likande. Här kommer deras fem tips:

1. Utgå från lokala problem och förutsättningar
   Det är viktigt att utgå från den aktuella platsen och arbeta utifrån de problem och förutsättningar som finns där. Vad utgör problem just här och var är de lågt hängande frukterna? Vilka gator finns det förutsättningar att skapa bättre miljöer? Det här projektet fokuserade på skolor i Stockholms innerstad där det är mycket trafik på gatorna och små skolgårdar. I andra kommuner kan det finnas andra problem som man kan utgå ifrån. Det kan skapa förtroende för kommunen om man som invånare ser att kommunen försöker skapa bättre miljöer.  
2. Delaktighet från flera grupper
   Att vara öppen och bjuda in flera grupper att vara delaktiga är otroligt viktigt. Vi fokuserade på skolelever, men det är viktigt att även involvera flera grupper, såväl medborgare som aktörer från näringslivet och föreningslivet. Både för att öka acceptansen och för att få in nya perspektiv för att hitta nya kreativa lösningar. Ska vi skapa en stad för alla, behöver fler grupper få vara med och tycka till, kanske inte i alla delar av processen, men i delar av den.  
   
   En erfarenhet från det här projektet är behovet av att nå många olika grupper i dialogfasen. I kommande projekt skulle vi jobba mer med temporära åtgärder även för människor med funktionsvariation och yngre barn. Det är viktigt att hitta lösningar som minskar risken för konflikter mellan grupper. Nya infallsvinklar och perspektiv leder ofta till nya kreativa läsningar.
3. Kommunikation
   Förebyggande kommunikation kan undvika konflikter med boende. En del av de negativa reaktionerna kanske kan utebli med tydligare information inför projektet om varför vi gör de här ändringarna, för staden generellt och för de som kommer att vistas där. När gatumiljöer förändras och ytor behöver omdisponeras för att göra staden mer attraktiv, hälsosam och tillgänglig, är det ofta parkeringsplatserna som prioriteras bort. Det kan vara bra att förbereda sig på reaktioner på det och ha en strategi om hur klagomålen ska bemötas. Det kan handla om att ta fram en plan för alternativa möjligheter till parkering eller en analys av parkeringsbeståndet som visar att efterfrågan inte överskrider utbudet. Om kommunen är förberedd på dessa frågor i dialogskedet kan den tydligt förklara och underbygga de avvägningar som gjorts. Det bidrar till transparens, främjar det öppna samtalet och i längden leder det ofta till större acceptans hos medborgarna.
   
   När den här typen av projekt genomförs är det viktigt att komma ihåg att det ofta endast är ett fåtal människor som får komma till tals. Den fria synpunkts­plattformen är viktig, men det behövs också andra metoder, så som kvantitativa enkäter där ett slumpvis urval av människor får svara på frågor. Dessa svar kan användas som komplement till den högljudda, lilla gruppen. Vi har också fått otroligt många positiva kommentarer och respons från boende längs gatorna! Det är också viktigt att lyfta.
4. Plan för drift och underhåll
   Det är bra att ha en plan med tydliga rutiner för drift och underhåll. Det ökar förtroendet bland de boende. Skulle vi göra om projektet skulle vi bjuda in medborgare i underhållsarbetet och arbeta mer med brukarmedverkan än vad vi gjorde den här gången. Det hade skapat förutsättningar för att hålla rent och snyggt och gett en mer attraktiv gata under hela testperioden.   
5. Testa omvandling ur fler aspekter – sociala, ekonomiska och ekologiska
   Det här projektet fokuserade framför allt gatans sociala funktioner. Om vi skulle göra det igen skulle vi också försöka få in fler ekonomiska, tekniska och ekologiska funktioner i omvandlingen. Vi tror att vi skulle få ännu mer utväxling med mervärden till staden och det skulle ge en möjlighet att utforska gatans fulla potential. Vi skulle kunna arbeta mer med tekniska innovationer för att testa och utvärdera dessa. Det skulle också vara intressant att prova lösningar med större flexibilitet för funktion och möblering över året, lösningar som kan anpassas till årstidernas väderlek.

Även om det handlar om temporära åtgärder, behöver kommunen vara beredd på att det får kosta lite när vi hittar nya lösningar för de offentliga rummen, men att det kan skapa mervärde framåt. Det är en spännande uppgift för designers och utformare att utveckla nya sätt att möblera våra gator för fler funktioner!