Folkhälsofrågorna kräver samverkan

För att skapa samhälleliga förutsättningar och nå en god och jämlik hälsa krävs det att flera sektorer och myndigheter samverkar. Många viktiga miljöfaktorer omfattas av internationella och nationella mål, som till exempel Agenda 2030 och miljökvalitetsmålen. Hur våra livsmiljöer är utformade - hur vi bor och reser, hur våra omgivningar ter sig och olika transporter påverkar vår hälsa på olika sätt. En jämlik hälsa tillsammans med andra samhällsutmaningar vi står inför, hänger ihop, överlappar och påverkar varandra.

Samspel mellan individ och samhälle

Hur våra samhällen är uppbyggda är viktigt för vår hälsa, samtidigt är vår hälsa viktig för våra samhällen. Med ett ökat fokus på hälsa kan vi skapa och bevara sunda livsmiljöer med frisk luft och bra ljudmiljö, livsmiljöer som uppmuntrar till fysisk aktivitet och ger möjlighet till återhämtning. Samtidigt får vi synergieffekter som hjälper oss lösa en mängd komplexa frågor som behöver hanteras i planering och förvaltning av våra livsmiljöer.

Vår hälsa påverkas av många olika faktorer och är resultatet av samspelet mellan individ och samhälle. För att uppnå en mer jämlik hälsa behöver vi jämna ut livsvillkoren mellan människor och erbjuda miljöer som främjar en god hälsa för alla.

Boverket och Naturvårdsverket för en hållbar livsmiljö

I det folkhälsopolitiska ramverket På väg mot en god och jämlik hälsa - Stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet beskrivs nationella mål och vilka statliga myndigheter som är relevanta för att bidra till dessa. I ramverket lyfts bland annat Boverket och Naturvårdsverket som två myndigheter av särskild betydelse för målområdet Boende och närmiljö. Dessa myndigheter vägleder kring de centrala lagstiftningsverken plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). Folkhälsomyndigheten är den myndighet i Sverige som har det uttalade ansvaret för att verka för uppfyllandet av de nationella målen för folkhälsopolitiken och vikten av samverkan betonas särskilt. Dess instruktion framhåller värdet av att myndigheten fäster särskild vikt vid de grupper som löper störst risk att drabbas av ohälsa.

Boverket och Naturvårdsverket har till följd av folkhälsoarbetet tillsammans sammanställt en exempelsamling som ger ett smakprov på hur det går att hitta hållbara lösningar för goda livsmiljöer med hälsa som utgångspunkt i den fysiska planeringen. Samtidigt bidrar ett sådant arbete till att nå de folkhälsopolitiska målen. I arbetet med exempelsamlingen har vi även tagit hänsyn till Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag och tillsammans har vi tre myndigheter samtalat om hur denna kunskap kan omsättas till praktik. Folkhälsofrågorna kräver samarbete och för att kunna skapa ett samhälle med jämlik hälsa är det viktigt med bred samverkan.

Plan- och bygglagen och miljöbalken för hälsan

I plan- och bygglagen framhålls hälsa som ett allmänt intresse. Hälsa påverkas av en rad olika samhällsfaktorer – däribland den fysiska miljöns utformning och allas tillgång till hälso- och sjukvård. Planläggning med PBL ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter främja en livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper idag och för kommande generationer (PBL kap 2 § 3). För att kunna uppnå det krävs en rad olika strukturer i våra gemensamma livsmiljöer - såsom tillgång till parker, grönområden, lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse. Därför kommer denna exempelsamling främst fokusera på hur utformningen av våra livsmiljöer påverkar vår hälsa och vårt välmående.

Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras ”en hälsosam och god miljö” (1 kap. 1 § MB). Lagen innehåller ett särskilt kapitel med hälsoskyddsbestämmelser för att uppnå denna målsättning och förhindra skador på människor från miljöfarlig verksamhet och annan olägenhet (9 kap. 12 §).

Förutom skrivningar i PBL och Miljöbalken samt i det folkhälsopolitiska ramverket, finns det en rad andra nationella mål som ligger inom Boverkets och Naturvårdsverkets verksamhetsområden och samtidigt berör hälsa och välmående. Politikområdet för gestaltad livsmiljö tar utgångspunkt i människan, människans behov och livskvalitet vid formandet av våra gemensamma livsmiljöer. I stort handlar det om att skapa jämlika och hälsosamma livsmiljöer som vi kan verka och må bra i. Det stämmer väl överens med de globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030, där mål 11 för hållbara städer och samhällen grundas i att våra livsmiljöer ska utvecklas hållbart utifrån individers och miljöns behov.

Genom att samverka, arbeta tvärsektoriellt och välja multifunktionella lösningar kan vi nå flera samhällsmål samtidigt. När vi sätter människan och hälsan i centrum när vi planerar våra samhällen, skapar vi förutsättningar för helhetslösningar i samhällsutvecklingen. Det bidrar i slutändan till mer välmående individer och en mer hållbar värld.  

Samtal med Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten har inom målområdet Boende och närmiljö tagit fram en skrift ”Vår livsmiljös betydelse för en god och jämlik hälsa”. Vi har samtalat med Emma Franzén från Folkhälsomyndigheten som varit projektledare för arbetet.

Emma Franzén från Folkhälsomyndigheten, projektledare för Folkhälsomyndighetens skrift om hälsa och livsmiljö. Foto: Ulf Nilsson

Berätta om skriften, vad omfattar den och vilka vänder den sig till?

Fokus i skriften ligger på att lyfta fram och sammanfatta en rad faktorer som påverkar vår hälsa i våra vardagsmiljöer. Det finns flera fysiska aspekter i miljön som påverkar förutsättningarna för en god och jämlik hälsa. Det kan handla om exempelvis gång- och cykelvägar, natur, tillgänglighet och service i närmiljön, men också faktorer som segregation, trygghet och delaktighet. Skriften ger en första inblick och argumentation om vikten av att arbeta med dessa frågor.

Den vänder sig framför allt till beslutsfattare och planerare i kommuner för att ge en ingång till kunskap och argument för att arbeta mer med jämlik hälsa i planeringen. Vi vill lyfta fram och betona jämlikhetsaspekten, och hur man kan påverka hälsoaspekterna genom planering och byggande.

Hur ser du framför dig att skriften kan användas praktiskt i den fysiska planeringen?

Den sammanfattar och visar på varför det är viktigt att arbeta med god och jämlik hälsa i planering och byggande och vilka de viktigaste aspekterna är. Det finns också en källförteckning som ger möjlighet till fördjupning.

Det är egentligen ingen vägledning om hur man ska göra utan den kan ses som en förlängning av Folkhälsopolitiken och för målområdet Boende & närmiljö. När det kommer till genomförande så tycker jag att våra myndigheters respektive arbete kompletterar varandra bra. I den här exempelsamlingen Hälsa först, tar ni vid och visar lärande exempel på genomförande och metoder. Det här arbetet är ett bra exempel på samverkan!

Skriften lyfter vikten av att skapa hälsofrämjande livsmiljöer, vilken tyngd tycker du att hälsa har i planeringen idag? Finns det någon fråga som får mindre uppmärksamhet än andra?

Hälsa är en växande fråga som har fått ett ökat fokus de senaste åren, inte minst under Covid-19 pandemin. Men det har även innan pandemin talats om och arbetats med social hållbarhet i planeringen och där finns ett tätt samband med hälsofrågorna. Men även miljöfaktorer kopplar starkt till arbetet med jämlik hälsa i planeringen.

Jag tycker att vi kan bli bättre på att även arbeta mer med jämlikhetsperspektivet i planeringen. Vilka gynnas och vilka gynnas inte av den planering som bedrivs? Ett exempel är grönstrukturer – vilka ytor finns i närområdet och vilka barriärer och störningar finns? Det går att problematisera ytterligare genom att titta både på boendet och på möjligheter på fritiden, vilka möjligheter vi har till aktiviteter och kompletterande boendemiljöer som sommarhus.

Men lyckligtvis blir vi bättre! Till exempel har barnperspektivet stärkts de senaste åren och i takt med att gruppen äldre växer har de också fått ett ökat fokus. Men jämlikhetsperspektivet är bredare än så. Förutom ålder så innefattar det till exempel även kön och socioekonomiska förutsättningar. Allt detta spelar roll för hur livsmiljön påverkar möjligheterna till en jämlik hälsa. Vi kan bli bättre på att få med dessa perspektiv när beslut ska tas.

Det är också viktigt att komma ihåg att det inte bara handlar om att planera nya miljöer, utan också om åtgärder, underhåll och skötsel i befintlig miljö.