Blandade bostadsformer och sociala ytor

I Skövde har det kommunala bostadsbolaget, Skövdebostäder, utvecklat bostadsområdet Aspö-Ekologi med gemensamma ytor där människor kan samlas och mötas kring gemensamma intressen. I området finns bland annat en förskola, stadsbondgård, koloniområde, natur och sjöar.

Bostadsområdet ligger i utkanten av ett rekreationsområde i Skövde som heter Karstorp. Byggnaderna är gestaltade med omsorg till platsen och placerade för att uppmuntra både boende och allmänheten till att ta del av rekreationsområdet.  På Skövdebostäder arbetar Ann-Kristin Essgren som bosocial samordnare och Sebastian Karlström som byggchef. Här berättar de mer om området och Skövdebostäders långsiktiga arbete för socialt hållbar utveckling.

Sebastian Karlström och Ann-Kristin Essgren arbetar på Skövdebostäder. Foto: Mikael Ljungström/Scandphoto

Berätta mer om Aspö eko-logi, vad är bakgrunden till att området skapades?

Området är ett pilotprojekt där vi testar nya lösningar och satsningar som vi sedan utvärderar för att kunna genomföra i vårt övriga bostadsbestånd. Aspö-projektet omfattar alla tre hållbarhetsperspektiven, men det största fokuset har egentligen legat på det ekologiska perspektivet. Visionen för området är att skapa ett bostadsområde med en stark miljöprofil där hyresgästerna känner en gemenskap och vill ta ett större ansvar för en bättre miljö med så lite negativ klimatpåverkan som möjligt. Redan innan det här projektet startade satsade Skövdebostäder på de sociala aspekterna och dessa har varit en del av Skövdebostäders arbete en längre tid.

Vilka vinster ser Skövdebostäder med att arbeta långsiktigt med social hållbarhet?

Vi ser att ett aktivt och långsiktigt socialt arbete bidrar till ökad trygghet, kundnöjdhet samt samhällsnytta. Detta leder i sin tur till minskad omflyttning i våra områden, vilket är ekonomisk hållbart för oss som bostadsbolag.

Hur märks de sociala aspekterna i området?

De sociala aspekterna visas bland annat i den blandade bostadssammansättningen i området. I området finns en blandning av lägenhetstyper som kan tilltala grupper i olika skeden i livet och med olika ekonomiska förutsättningar. Det finns också ett gruppboende och ett trygghetsboende inom området. Den blandade bostadssammansättningen skapar förutsättningar för att människor i olika åldrar, från olika bakgrund och med olika levnadsförutsättningar ska mötas.

Radhus i Aspö Ekologi. Området rymmer en blandning av olika boendeformer för att skapa integration mellan människor i olika åldrar, från olika bakgrund och med olika levnadsförutsättningar. Foto: Mikael Ljungström/Scandphoto

I planeringen och utformningen har vi lagt stort fokus på gemensamma ytor för de boende att träffas och umgås grannar emellan. I mitten av bostadsområdet finns en gemensam träffpunkt med en köksträdgård med generösa sittmöjligheter. Det finns också ett växthus som kan nyttjas både som odlingsplats och gemensamhetslokal. En stor invigningsfest anordnades 2016 för de nyinflyttade hyresgästerna där kocken Rune Kalf Hansen föreläste om klimatsmart matlagning, samt bjöd på läckerheter från den gemensamma grillen.

Den sociala dimensionen har även präglat planeringsprocessen och vi har lagt mycket tid på dialog för att få kunskap om vilka som ska komma att bo här och deras intressen, behov, och förhoppningar för sitt boende.

Berätta mer om dialogprocessen, hur såg den ut?

För att uppnå vår vision om ett bostadsområde med en stark miljöprofil var det viktigt att på ett tidigt stadium involvera hyresgästerna i arbetet. Vi ville ta tillvara de idéer och det engagemang som fanns hos våra presumtiva hyresgäster för att uppnå en gemensam målbild. Enkäter och fokusgrupper genomfördes för att skapa en gemenskap för att formulera ett gemensamt mål. Även organisationer från civilsamhället, som Naturskyddsföreningen, involverades tidigt i processen. Processen ledde fram till det gemensamma målet om att det ska vara enkelt att leva miljövänligt på Aspö eko-logi. En del av de idéer och förslag som kom fram har tagits med i designprocessen när vi utformat området. Projekteringen har präglats av mycket hänsynstagande, både till platsen och till människorna som ska bo där.

Har ni lyckats med visionen om att skapa gemenskap mellan de boende?

I dialogprocessen identifierades gemensamma intressen bland de framtida hyresgästerna, vilket har varit väldigt värdefullt för gemenskapen i området. 

Olika grupper har bildats utifrån olika intressen och aktiviteter har arrangerats. En odlingsgrupp bestående av intresserade hyresgäster bildades och de som ville fick möjlighet att få handledning i odling av vår personal inom trädgårdsskötsel. Odlingsintresset är fortfarande stort och bidrar till gemenskapen i området.

De gemensamma utomhusytorna rymmer bland annat köksträdgård och växthus som kan nyttjas både som odlingsplats och som gemensamhetslokal. Foto: Mikael Ljungström/Scandphoto

I ett av husen, där vi har ett trygghetsboende, har en grupp hyresgäster tagit ett särskilt ansvar för att hjälpa nyanlända hyresgäster till rätta i boendet. De har dessutom medverkat i språkcaféer som språkvänner på den stora mötesplatsen Aspö gård som ligger i nära anslutning till bostadsområdet. Här har samma hyresgäster anordnat loppisar, möten för boende och andra aktiviteter som kräver lite större ytor. Aspö gård har också fungerat som en gemensamhetslokal för att bjuda in grannar och andra hyresgäster hos Skövdebostäder. De boende anordnar varje vecka, året runt, gemensam stavgång i de natursköna omgivningarna runt Aspösjön och Karstorpssjön.

Så det finns många bra initiativ och mycket engagemang som skapat en gemenskap och umgänge mellan boende! Samtidigt har det varit en utmaning att bygga upp och behålla en ”vi-känsla”. Som i all nyproduktion så är det en hel del omsättning bland hyresgästerna, vilket har bidragit till att det har varit svårt att få en kontinuitet i engagemanget.

Vilka lärdomar tar ni med er från det här projektet?

En viktig lärdom är att när man utvecklar olika typer av ”spetsprojekt” och bjuder in de framtida boende i processen så skapas förväntningar på resultatet under tiden man driver projektet framåt. Samtidigt som de boendes önskemål och förhoppningar ger värdefulla inspel i processen, kan det skapa förväntningar bland de boende som blir svåra att leva upp till. Det finns därmed en risk att man för egen del blir något besviken på utfallet, även om resultatet är bra och processen bidragit till det. Det är viktigt att vara tydlig med att allt inte går och realisera. Det kan även vara bra med återkoppling om varför vissa önskemål inte gått att realisera.

Det har varit en del utmaningar med att upprätthålla miljöprofilen för området. Vi har funderat på om ”Gröna hyreskontrakt” skulle kunna vara ett sätt att förtydliga hyresgästernas betydelse för att en sådan profil upprätthålls. Även om kontraktet inte skulle vara juridiskt bindande så skulle det kunna omfatta särskilda ålägganden när det gäller miljö. En annan fundering är om vi som organisation kan göra mer miljönytta om vi kan få alla hyresgäster i hela vårt bostadsbestånd att göra ”lite bättre” snarare än om några få i ett ”spetsprojekt” gör så mycket som bara går. Samtidigt har spetsprojekten en viktig roll att spela genom att inspirera till förändring.