Kartläggning av träd i städer och tätorter

Träd i den byggda miljön har stor betydelse för många ekosystemtjänster och för klimatanpassning av städer och tätorter genom att skapa ett gynnsammare lokalklimat och fördröja och infiltrera dagvatten. Boverket har tillsammans med statistikmyndigheten SCB gjort en pilotstudie om nationell kartläggning av trädtäckning i städer och tätorter. År 2023 gjordes en nationell kartläggning som omfattar 200 tätorter i Sverige.

Varför mäta träd

Träd i den byggda miljön bidrar med många olika ekosystemtjänster. Träd gynnar den biologiska mångfalden och är också viktiga för upplevelsevärden och rekreation. Träd kan sänka temperaturen varma sommardagar genom att avdunsta upp till flera hundra liter vatten som kyler ned omgivningen. De kan också ta upp stora mängder vatten i krona och rotsystem och ger därmed nytta för dagvattenhanteringen.

Forskningsstudier visar att det finns ett samband mellan trädtäckning och ett bättre lokalklimat, bättre mental och fysisk hälsa och mindre luftföroreningar och minskat buller. Träd gör också att människor vistas mer utomhus, vilket bidrar till social sammanhållning. Stadsträd är därför viktiga strukturella element i en hållbar stad. Under den pågående förtätningen finns det risk att stadsträd får allt mindre utrymme att växa varför det är angeläget att kartlägga trädtäckningen i städer och tätorter.

Planeringsunderlag som kvantifierar och följer upp förekomst av urbana träd bedöms som nödvändigt i både det arbete som hanterar grönstruktur och ekosystemtjänster och i arbetet med klimatanpassning som utförs av kommuner, länsstyrelser och andra aktörer.

Träd bidrar med en rad olika ekosystemtjänster och är viktiga för klimatanpassningen av den byggda miljön. Illustration: Emma Franzén, Ulrika Åkerlund/Boverket

Vad kan man använda trädtäckningsdata till?

Data som beskriver trädtäckning är en objektiv och enhetlig datamängd som kan ha flera användningsområden för kommuner, länsstyrelser, regioner och nationella myndigheter samt för forskning. Nedan listas några av dem.

• Nulägesbeskrivning av trädtäckning som ett underlag för stadsplanering.
• Underlag för målarbete för hur grönstrukturen ska se ut i framtidens städer och samhällen.
• Planeringsunderlag för grönplanering och klimatanpassning, särskilt förutsättningar för klimatreglering och vattenhantering.
• Miljöövervakning – få en lägesbeskrivning av tillståndet och förutsättningar för ekosystemtjänster i våra städer och tätorter, följa förändringar och trender över tid för att kunna fånga upp negativa miljökonsekvenser.
• Uppföljning av målsättningar på lokal, regional och nationell nivå med jämförbarhet mellan kommuner.
• Scenarioanalyser på lokal och regional nivå för olika ekosystemtjänster.
• Underlag för grön infrastruktur med konnektivitetsanalys, habitatnätverk.
• Ekosystemtjänstanalys och beräkning av trädresursen i städer och samhällen.
• Objektivt dataunderlag för forskning.

Bilden visar ett utsnitt med karterad trädtäckning (grönt) från ytmodeller från 2019 samt förändringar baserat på NDVI från 2020 (röda och blå vektorer). De röda områdena i bilden visar när en negativ förändring i NDVI som indikerar borttagen vegetation sammanfaller med trädtäckningen, vilket ger en indikation på att dessa träd kan vara nedhuggna 2020. Bakgrundsbild ©Lantmäteriet. Bild: Metria

Trädtäckning och Boverkets uppdrag

Boverket har i uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön. I uppdraget adresseras frågor som rör planeringsunderlag för att underlätta arbetet med klimatanpassning i den byggda miljön. Planeringsunderlag som kvantifierar förekomst av urbana träd bedöms vara relevant i det klimatanpassningsarbete som utförs av kommuner, länsstyrelser och andra aktörer.

Boverket har också i uppdrag att följa upp etappmålet för ekosystemtjänster i den byggda miljön inom miljömålssystemet. Etappmålet innebär att en majoritet av kommunerna senast år 2025 ska ta tillvara och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning i städer och tätorter.

Om pilotstudien

Med anledning av ovanstående gav Boverket under våren 2020 SCB i uppdrag att göra en förstudie kring potentiella metoder och dataunderlag för en nationell kartläggning av träd och trädtäckning i städer och tätorter. Syftet med förstudien var att undersöka metoder för att mäta trädtäckningen i den byggda miljön.

Under hösten 2020 följdes förstudien upp av pilotstudien där förslagen från förstudien prövades i två olika delstudier. Delstudierna utfördes av två olika konsultgrupper. SCB och Boverket har gjort den sammanfattande analysen och bedömningen av resultaten som presenteras i rapporten Nationell kartläggning av trädtäckning i städer och tätorter – en pilotstudie.

Mål och syfte med pilotstudien

Syftet med pilotstudien har varit att praktiskt testa användbarheten av de två olika metodförslagen för att skatta trädtäckningen som identifierades i förstudien. Dels med avseende på användbarheten som lokalt planeringsunderlag och dels som underlag för lokal- och nationell uppföljning.

Målbilden för arbetet är nationellt harmoniserade dataunderlag som beskriver träd och trädtäckning i städer och tätorter samt verktyg för att använda dataunderlagen på nationell, regional och kommunal nivå.

Två olika metoder har testats

Förstudien mynnade ut i förslag på två olika metoder som under hösten 2020 testades praktiskt i form av ett pilotprojekt. Pilotprojektet genomfördes som två separata delstudier av två olika konsultgrupper.

Delstudie 1 genomfördes av Metria AB och omfattade test av en metod som bygger på mätning av vegetationsinnehållet i den urbana miljön med hjälp av ett så kallat NDVI (Normalized Difference Vegetation Index) baserat på Sentinel-2-data.

Delstudie 2 genomfördes av Geografiska informationsbyrån (GIB) och Calluna AB och omfattade utveckling och anpassning av den befintliga plattformen Stadsträd i kombination med trädpunkter genererade från laserdata för beräkning av ekosystemtjänster kopplade till träd i den urbana miljön.

Resultatet från respektive delstudie har dokumenterats fristående av konsultgrupperna och redovisas i bilagor i rapporten.

En slutsats är att båda delstudierna generellt har svarat väl mot den behovsbild som formulerades av Boverket. Den bärande tanken i förstudiens förslag av metoder var det kompletterande perspektivet, det vill säga att ingen av metoderna enskilt kan svara upp mot behoven, men att de sammantaget ger god måluppfyllnad. NDVI-metoden fyller behovet av ett nationellt underlag som i viss mån kan användas på lokal nivå, inte minst för att se förändringar över tid på ett kostnadseffektivt sätt. Stadsträdsmetoden är mer användbar på lokal nivå och då använda NDVI-datan som bas.

Med stöd av förstudien och den efterföljande pilotstudien menar SCB och Boverket att de flesta frågor kring metod, teknik och datakällor har kunnat belysas på ett tillfredsställande sätt. De testade och beskrivna metoderna erbjuder kostnads- och metodmässigt realistiska alternativ för att tillgodose de behov som Boverket har formulerat.

Nästa steg mot en nationell kartläggning

För att kunna gå vidare med en nationell uppskalning av metoderna behöver ett antal icke-tekniska förutsättningar utredas i ett nästa steg. Det handlar om att identifiera vilka aktörer som kan ha intresse av denna typ av underlag, vem som ska ansvara för produktion, förvaltning och drift samt organisatoriska, ekonomiska och juridiska förutsättningar kring data och plattformar.

Ytterligare en aspekt handlar om vägledning kring hur materialet kan användas av olika aktörer.

Nationell kartläggning 2023

Boverket har tillsammans med Metria gjort en nationell kartläggning av trädtäckning i städer och tätorter. Dessa trädtäckningsdata presenteras i två karttjänster och kan också beställas från Boverket som skikt i GIS.

Nationell kartläggning av trädtäckning i större tätorter