LCA i byggprocessen

I detta avsnitt får du veta mer om hur du kan använda livscykelanalys (LCA) i byggprocessen vid uppförande av byggnader och vid ombyggnad, för att minska byggnadens miljöpåverkan.

När kan du använda LCA

Det finns inga krav i offentligrättsliga regler, till exempel i plan- och bygglagen, på att göra livscykelanalyser. Vägledningen utgår från det civilrättsliga området och dess begrepp.

Med byggprocessen avses här planering av det som ska byggas (uppföras), själva byggandet och till att den nya byggnaden är klar. I figuren redovisat som förstudie, programskede, projektering och produktion. Efter att byggnaden är uppförd tar förvaltningsskedet vid och på sikt sker ombyggnad, tillbyggnad eller renovering (ändring av byggnad).

Figuren ovan visar fyra tillfällen när det är av värde att använda en LCA:

• i ett tidigt skede av byggprocessen
• vid upphandling av entreprenör
• vid uppföljning
• vid ombyggnad.

Beroende på vilket av dessa tillfällen som är aktuellt i ditt fall kan LCA skräddarsys så att du får ut mest ändamålsenlig information till lägsta möjliga kostnad. Läs mer på sidorna  LCA i tidigt skede, LCA vid upphandling av entreprenör, LCA vid uppföljning och LCA.

Metodval (avgränsningar) och kvalitetskrav varierar beroende på vad du vill använda LCA-resultatet till. Det finns tre huvudsakliga användningsområden:

• Identifiera betydande miljöaspekter (I): LCA-beräkningen hjälper dig att öka kunskapen om den egna byggnadens miljöpåverkan och att ta reda på var den stora miljöpåverkan finns under byggnadens livscykel. LCA-resultatet blir ditt underlag för vad du bör prioritera i nästa steg för att genomföra miljöförbättringar.
• Förbättra miljöprestandan (F): Utifrån identifierade betydande miljöaspekter kan du använda LCA för att undersöka och genomföra förbättringar av den egna byggnaden. Det kan handla om att undersöka alternativa konstruktionslösningar, materialval och byggmetoder för att hitta mer miljöanpassade alternativ som samtidigt klarar andra krav på byggnaden.
• Jämföra med andra (J): Du kan vilja jämföra byggnadens miljöpåverkan med andra byggnader eller jämföra mot en lägsta-nivå av miljöpåverkan du vill uppnå.

Både skede och syfte påverkar alltså hur LCA beräknas.

Processen kan illustreras med att kvalitetskraven ökar ju högre upp man går på den så kallade LCA-trappan, se figur nedan.

Att tänka på om de olika användningsområdena för LCA

Det enklaste sättet att göra en LCA är att identifiera betydande miljöaspekter. Genom att titta på tidigare LCA-studier för byggnader i Sverige, där hela livscykeln samt alla byggdelar och byggmaterial inkluderas förstår du lättare vad som är stort och smått för olika typer av byggnader och olika byggsystem. En sådan förståelse är en bra början inför att arbeta med nästa steg som är miljöförbättringar. Samtidigt är byggnader unika och därför är det viktigt att göra egna LCA-beräkningar tidigt för att hitta de betydande miljöaspekterna och de viktigaste förbättringarna (nästa steg) just för det egna projektet. I "Relaterad information" finns länkar till några svenska LCA-studier.

Nästa steg är att göra en LCA för att undersöka om det går att förbättra den egna byggnaden genom att jämföra olika alternativ för just den byggnaden. Det är också så de flesta miljöcertifieringssystem är uppbyggda. Då identifierar du först betydande miljöaspekter och ser vilka förbättringar som bör vara i fokus. Det här arbetssättet har inte lika stora krav på metoder och datakvalitet som när jämförelser mellan byggnader ska göras (nästa steg).

När du ska jämföra olika byggnader med varandra innebär det större krav på metoder och datakvalitet (än stegen ovan). Normalt sett måste hela livscykeln ingå i beräkningen för att du ska få jämförbara resultat. Det är också viktigt att olika antaganden och metodval är tydligt specificerade så att du kan bedöma jämförbarheten. Sedan måste du som byggherre säkerställa att de alternativ som jämförs uppfyller samma grundläggande funktioner. Detta beskrivs i LCA-termer som en funktionell enhet (läs mer om funktionell enhet i avsnittet Metodval för LCA som du hittar i menyn). Det är vanligt att beskriva en funktionell enhet som att de grundläggande kraven motsvarar kraven i Boverkets byggregler vad gäller energiprestanda, ljudförhållanden, tillgänglighet, och så vidare. Vidare måste miljöpåverkan beskrivas som ett nyckeltal, vilket normalt görs genom att man räknar ut byggnadens miljöpåverkan per kvadratmeter.

Formulera dina miljömål med hjälp av LCA

När ambitionerna för ett byggprojekt är formulerade kan de användas av byggherren till att ta fram miljömål som sedan kan omformuleras till miljökrav i en upphandling. Om du som byggherre använder ett miljöcertifieringssystem kan du formulera miljömålen med hjälp av kriterierna i certifieringssystemet. Då är metodval och systemgränser i regel redan specificerade. Läs mer om miljöcertifieringssystem på sidan Miljöcertifiering och LCA.

Ett mer generellt sätt att använda LCA är att ställa upp unika miljömål i respektive projekt. Miljömålen kan då formuleras enligt något av de tre syftena I, F respektive J ovan. Genom att precisera ambitionsnivå och syfte för det aktuella byggprojektet specificeras därmed kvalitetskraven på den LCA-beräkning som behöver göras.

Välj avgränsningar utifrån ditt syfte

För ett jämförande syfte (J ovan) blir kvalitetskraven på din LCA stora. Om syftet är att identifiera betydande miljöaspekter (I) eller förbättra miljöprestandan (F) är frihetsgraderna större. Men oavsett om du ska beställa eller utföra en LCA i eget intresse behöver du som byggherre gå igenom och göra följande viktiga val:

• Vilka livscykelskeden ska tas med?
• Vilka byggnadsdelar ska tas med?
• Vilka miljöindikatorer (miljöpåverkanskategorier) ska tas med?
• Hur mycket av resurssammanställningen (sammanställning av material samt energi­ och bränsleåtgång som krävs för byggnaden under dess livscykel) behöver ingå?
• Vilken kvalitet krävs på miljödata?

När LCA-resultat ska presenteras för olika aktörer, till exempel för att visa en beställare att ett LCA-baserat krav är uppnått eller för att verifiera ett krav vid en miljöcertifiering, är det viktigt att redovisningen är transparent när det gäller systemgränser och metodval. Läs mer om transparent redovisning av metodval och systemgränser på sidan Redovisning.