Skjutbanor
Det krävs bygglov för att anordna, flytta eller väsentligt ändra skjutbanor.
Vad är en skjutbana?
Det finns ingen definition av skjutbana i plan- och bygglagstiftningen. Skjutbana är heller inte definierat i TNC. Enligt Nationalencyklopedin, NE, är en skjutbana ett område för tränings- eller tävlingsskytte mot måltavlor. (Nationalencyklopedin, skjutbana. Hämtad 2017-11-28)
En skjutbana kan användas för sportskytte eller jaktskytte. Den kan även vara en övningsplats för militär eller polis. Det finns olika typer skjutbanor. Det finns skjutbanor avsedda för fältskytte och för korthållsbanor. Enligt NE är fältskytte individuell skjutning mot målfigurer på okända avstånd från ett antal skjutstationer i terrängen med gevär, kulspruta eller pistol. Korthållsskjutning är enligt NE skjutning med eldhandvapen på korta avstånd, 10-30 meter, för att öva riktning, avfyrning och eldexercis. (Nationalencyklopedin, lång, korthållsskjutning. Hämtad 2017-11-28 och Nationalencyklopedin, fältskytte. Hämtad 2017-11-28)
Det förekommer ofta att det finns byggnader eller andra anläggningar i anslutning till en skjutbana. Det kan exempelvis vara klubbstuga, förråd, väderskydd, skyddsvall eller plank.
När krävs det bygglov för skjutbanor?
Bygglovs krävs för att anordna, flytta eller väsentligt ändra skjutbanor. En väsentlig ändring av en skjutbana kan exempelvis vara att utöka skjutbanans område. Lovplikten gäller både inom och utanför detaljplanelagt område. Skjutbanor som är avsedda för totalförsvaret och av hemlig natur kräver inte bygglov. Bygglov krävs inte heller om kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser har beslutat om undantag från krav på bygglov för att anordna, flytta eller väsentligt ändra skjutbanor. Oavsett om en skjutbana kräver bygglov eller inte ska de krav i plan- och bygglagstiftningen som gäller för åtgärden uppfyllas.
1 §
I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
1. nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar, skidliftar, linbaneanläggningar, campingplatser, skjutbanor, hamnar för fritidsbåtar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor,
2. upplag och materialgårdar,
3. tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift,
4. fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,
5. radio- eller telemaster eller torn,
6. vindkraftverk som
a) är högre än 20 meter över markytan,
b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken,
c) monteras fast på en byggnad, eller
d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter,
7. murar och plank,
8. parkeringsplatser utomhus,
9. begravningsplatser, och
10. transformatorstationer.
Förordning (2021:786).
15 §
Bestämmelser om bygglov, rivningslov och marklov gäller inte åtgärder med byggnader eller andra anläggningar som är avsedda för totalförsvaret och som är av hemlig natur. Sådana åtgärder ska föregås av samråd med länsstyrelsen som på lämpligt sätt ska underrätta kommunen om åtgärderna och var de ska utföras.
Vid bedömning om en skjutbana kräver bygglov kan följande faktorer vägas in:
- verksamhetens karaktär och omfattning
- anläggningens storlek
- omfattningen av markarbeten och anordningar
- omgivningspåverkan
- påverkan på allmänna intressen.
(jfr prop. 1985/86:1 sid. 682-684)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Verksamhetens karaktär och omfattning
Verksamheten måste ha en viss karaktär och omfattning för att vara en bygglovspliktig skjutbana. Exempel på faktorer som kan påverka är om det är en publik verksamhet eller hur ofta verksamheten pågår.
Anläggningens storlek
En anledning till att skjutbanor är bygglovspliktiga är att de oftast är arealkrävande. Lovplikten gäller för st&ou