Nöjesparker
Det krävs bygglov för att anordna, flytta eller väsentligt ändra nöjesparker.
Vad är en nöjespark?
Det finns ingen definition av nöjespark i plan- och bygglagstiftningen. Nöjespark är inte heller definierat i TNC. Enligt Nationalencyklopedin, NE är en nöjespark ett område för nöjen med dansbana, lotterier, karuseller med mera. (jfr Nationalencyklopedin, ordbok, nöjespark. Hämtad 2017-11-27)
En nöjespark uppfattas oftast som en anordnad plats med olika nöjesattraktioner som besökare kan ta del av. Det finns olika sorters nöjesparker, exempelvis tivoli, sommarland eller temaparker som är uppbyggda kring ett speciellt tema. Det är vanligt att det bland annat finns berg- och dalbanor, andra åkattraktioner, spelautomater och scener på en nöjespark. Det förekommer ofta att det finns byggnader eller andra anläggningar på en nöjespark. Det kan exempelvis vara restauranger, biljettkurer, förråd eller plank.
När krävs det bygglov för nöjesparker?
Bygglovs krävs för att anordna, flytta eller väsentligt ändra en nöjespark. Lovplikten gäller både inom och utanför detaljplanelagt område. För att en nöjespark ska vara bygglovspliktig krävs förmodligen en viss varaktighet. Exempelvis borde inte ett ambulerande tivoli som anordnas på en plats i ett fåtal dagar kräva bygglov. Att väsentligt ändra en nöjespark kan exempelvis vara om åtgärder utförs så att nöjesparken får en större omgivningspåverkan i form av buller eller ökad trafik, nöjesparken tar i anspråk mer mark eller åtgärder som påverkar stads- och landskapsbilden utförs. Oavsett om en nöjespark kräver bygglov eller inte ska de krav i plan- och bygglagstiftningen som gäller för åtgärden uppfyllas.
1 §
I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
1. nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar, skidliftar, linbaneanläggningar, campingplatser, skjutbanor, hamnar för fritidsbåtar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor,
2. upplag och materialgårdar,
3. tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift,
4. fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,
5. radio- eller telemaster eller torn,
6. vindkraftverk som
a) är högre än 20 meter över markytan,
b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken,
c) monteras fast på en byggnad, eller
d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter,
7. murar och plank,
8. parkeringsplatser utomhus,
9. begravningsplatser, och
10. transformatorstationer.
Förordning (2021:786).
Vid bedömningen om en nöjespark kräver bygglov kan följande faktorer vägas in:
- verksamhetens karaktär och omfattning
- anläggningens storlek
- omfattningen av markarbeten och anordningar
- omgivningspåverkan
- påverkan på allmänna intressen.
(jfr prop. 1985/86:1 sid. 682-684)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Verksamhetens karaktär och omfattning
Verksamheten måste ha en viss karaktär och omfattning för att vara en bygglovspliktig nöjespark. Exempel på vad som kan påverka är hur många besökare som förväntas.
Anläggningens storlek
En anledning till att nöjesparker är bygglovspliktiga är att de oftast är arealkrävande. Lovplikten gäller för större anläggningar. En lekplats är normalt inte en bygglovspliktig nöjespark. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 682)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Omfattningen av markarbeten och anordningar
För att en nöjespark ska vara bygglovspliktig krävs att åtgärder av något slag utförs för att bereda platsen för det nya ändamålet. Det kan exempelvis vara genom trädfällning, markarbeten och uppförande av anordningar. För att bedöma bygglovsplikten ska en sammantagen bedömning göras av åtgärderna och deras syfte. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 684)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Omgivningspåverkan
Med omgivningspåverkan menas vilka konsekvenser nöjesparken har för närboende exempelvis i form av ökad trafik, buller, ljusstörningar och nedskräpning. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 682)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Påverkan på allmänna intressen
Vilken inverkan nöjesparken har på det rörliga friluftslivet kan påverka om anläggningen kräver bygglov eller inte. Även vilken påverkan anläggningen har på landskapsbilden kan ha betydelse. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 682)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Rättspraxis
Det finns rättsfall som handlar om lovplikt för nöjesparker.
Berg- och dalbana
I ett rättsfall prövade domstolen om uppförande av en berg- och dalbana i en befintlig djurpark kunde prövas i samband med prövning av bygglovsansökan eller om prövningen behövde föregås av detaljplanering. Berg- och dalbanan upptog en yta om 7 520 m2 av djurparkens totala storlek på cirka 150 hektar. Berg- och dalbanan hade en högsta höjd på 33 meter över befintlig marknivå. Uppförandet av berg- och dalbanan bidrog till en ökning av trafikintensiteten och medförde även att omfattande åtgärder för att förbättra trafiksituationen behövde göras. Berg- och dalbanan skulle även ge upphov till buller. I nära anslutning till området där berg- och dalbanan hade uppförts låg områden av riksintresse för bland annat naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård samt gränsade till två naturreservat och ett Natura 2000-område. Mark- och miljödomstolen, MMD, konstaterade att berg- och dalbanan var en bygglovspliktig nöjespark. Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, tog inte ställning till om berg- och dalbanan krävde bygglov. MÖD ansåg att uppförandet av berg- och dalbanan gav upphov till frågor av sådan karaktär och omfattning att prövningen av åtgärden inte kunde göras i samband med en ansökan om bygglov utan föregående detaljplanering. (MÖD 2016-10-27 mål nr P 6782-15 och MMD Växjö 2015-06-26 mål nr P 1231-15)
Mål: P 6782-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Väsentlig ändring av en nöjespark
I en dom prövades om bygglov kunde beviljas för en väsentlig ändring av en nöjespark. På en befintlig nöjespark anordnades en ny åkattraktion som var en 95 meter hög. Den nya attraktionen medförde ytterligare omgivningspåverkan i from av buller från åkattraktionen och rop och skrik. Varken MÖD eller underinstanserna tog ställning till om åkattraktionen krävde bygglov eller inte. Domstolen konstaterade enbart att bygglov kunde beviljas för åtgärden. Detta borde innebära att åtgärden ansågs vara en sådan väsentlig ändring av en nöjespark som kräver bygglov. (MÖD 2017-09-04 mål nr P 11198-16)
Mål: P 11198-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)
Lov kan krävas för tillhörande åtgärder
Även om en nöjespark inte kräver bygglov kan andra åtgärder i anslutning till eller på nöjesparken kräva bygglov. Det kan exempelvis vara en byggnad eller ett plank. Om marknivån ändras kan marklov krävas även om nöjesparken inte kräver bygglov.
2 §
Det krävs bygglov för
1. nybyggnad,
2. tillbyggnad, och
3. annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär att
a) byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd,
b) det i byggnaden inreds någon ytterligare bostad eller någon ytterligare lokal för handel, hantverk eller industri, eller
c) byggnaden byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt.
Första stycket 3 c gäller bara om byggnaden ligger i ett område som omfattas av en detaljplan.
1 §
I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs det bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
1. nöjesparker, djurparker, idrottsplatser, skidbackar, skidliftar, linbaneanläggningar, campingplatser, skjutbanor, hamnar för fritidsbåtar, friluftsbad, motorbanor och golfbanor,
2. upplag och materialgårdar,
3. tunnlar och bergrum som inte är avsedda för väg, järnväg, tunnelbana, spårväg eller gruvdrift,
4. fasta cisterner och andra fasta anläggningar för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga och för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser,
5. radio- eller telemaster eller torn,
6. vindkraftverk som
a) är högre än 20 meter över markytan,
b) placeras på ett avstånd från gränsen som är mindre än kraftverkets höjd över marken,
c) monteras fast på en byggnad, eller
d) har en vindturbin med en diameter som är större än tre meter,
7. murar och plank,
8. parkeringsplatser utomhus,
9. begravningsplatser, och
10. transformatorstationer.
Förordning (2021:786).
11 §
Det krävs marklov för schaktning eller fyllning som inom ett område med detaljplan avsevärt ändrar höjdläget inom en tomt eller för mark inom en allmän plats, om inte kommunen har bestämt annat i detaljplanen.
Om ett visst höjdläge för markytan är bestämt i detaljplanen, krävs det trots första stycket inte marklov för att höja eller sänka markytan till den nivån. Lag (2014:900) .
Ändrad lovplikt för nöjesparker
Bygglov krävs inte om kommunen i detaljplan eller områdesbestämmelser har beslutat om undantag från krav på bygglov för att anordna, flytta eller väsentligt ändra en nöjespark.
2 §
Trots 1 § krävs det inte bygglov för att anordna, inrätta, uppföra, flytta eller väsentligt ändra
1. en anläggning som avses i 1 § 4 eller 5, om det är fråga om en liten anläggning som är avsedd endast för en viss fastighets behov,
2. ett vindkraftverk som avses i 1 § 6, om verket omfattas av tillstånd enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken,
3. en parkeringsplats som avses i 1 § 8, om det på fastigheten finns endast ett eller två enbostadshus eller ett tvåbostadshus och parkeringsplatsen är avsedd uteslutande för fastighetens behov eller om parkeringsplatsen anläggs med stöd av väglagen (1971:948) eller på mark som i detaljplan har avsatts till gata eller väg,
4. en anläggning som avses i 1 § 2, 7 eller 10 och som omfattas av undantag från krav på bygglov i vägplan enligt väglagen eller järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg,
5. en anläggning som avses i 1 § 2, om det är fråga om en anläggning av liten omfattning i form av en eller flera containrar i omedelbar närhet till en pågående verksamhet inom ett industriområde och anläggningen inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, eller
6. en anläggning som avses i 1 § 2, om det är fråga om högst två enheter i form av fritidsbåt, husvagn eller husbil som
a) placeras i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus,
b) är av säsongskaraktär,
c) inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
d) inte placeras i anslutning till en sådan byggnad eller inom ett sådant bebyggelseområde som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900).
Åtgärder som avses i första stycket 5 och 6 får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det.
Bestämmelserna i 9 kap. 7 och 8 §§ plan- och bygglagen
(2010:900) om att kommunen får besluta om undantag från krav på bygglov eller om mer långtgående krav gäller även för andra anläggningar än byggnader. Förordning (2017:102).
7 §
I den omfattning som kommunen med stöd av 4 kap. 15 eller 42 § har bestämt sk