Orienterbarhet i utemiljön

Granskad:

Tydliga och överblickbara förskole- och skolmiljöer gör det lättare för barn, elever och personal att orientera sig, vilket ger trygghet och säkerhet. God orienterbarhet i utemiljön skapas genom en i grunden logisk organisering av rum och stråk. Ett tydligt arkitektoniskt formspråk med universell utformning förstärker detta, liksom skyltning, markmaterial, volymer och utblickar mot omgivningen.

Illustrationer som visar att sidan handlar om förskola, skola och skolmiljö ute.
Barn som går på olika gångvägar framför skolans byggnader. Tydliga gångvägar i utemiljön med kontrasterande material som asfalt och gräs som här på Hemsjö skola i Alingsås ökar orienterbarheten. Den gamla eken har bevarats och tillsammans med den lilla scenen utgör de en orienteringspunkt i utemiljön. Arkitekt: Okidoki. Landskapsarkitekt: Norconsult. Foto: Bert Leandersson

Att tänka på vid gestaltningen

  • Ta tillvara och utveckla siktlinjer och vyer som ger rumsliga sammanhang, som kopplar ihop mötesplatser, stråk och viktiga målpunkter i utemiljön. Häckar och trädrader kan förstärka stråk och skapa tydliga rum.
  • Det är viktigt att skapa orienteringspunkter i utemiljön som kan uppfattas från ett längre avstånd. En orienteringspunkt är något som drar till sig uppmärksamheten – en plats, ett föremål eller ett ljud som skiljer sig från omgivningen och som är lätt att känna igen.
  • Belysning och kontrasterande färger och material kan rätt använda öka orienterbarheten.
  • Skyltning utomhus är viktig och behöver vara i barnens ögonhöjd. De kan också visas genom bilder så att även barn som inte kan läsa kan förstå dem. Tredimensionella taktila modeller av byggnad och utemiljö som går att ta på kan öka orienterbarheten för många och inte bara för personer med nedsatt syn.

God orienterbarhet för alla

God orienterbarhet innebär att individer förstår var de befinner sig, hur de kan ta sig till ett specifikt mål samt att det är tydligt för individen när den har nått fram till målet. För att orientera oss använder vi oss framför allt av synintryck, men även av hörsel, känsel och luktsinne. En god orienterbarhet bidrar till att det är lättare att läsa av sin närmiljö och förstå sammanhangen.  Det är viktigt att det system som används för att öka orienterbarheten i en förskole- eller skolmiljö är enkelt att förstå, inkluderande och konsekvent utformat.

Att som individ själv kunna förflytta sig från en plats till en annan ger frihet, trygghet och självkänsla. För personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan otydlighet i miljön skapa osäkerhet och otrygghet. För en del består funktionsnedsättningen just i svårigheter att förstå instruktioner eller att läsa kartor. Alla läser en miljö på olika sätt. Därför är den rumsliga tydligheten en viktig del av gestaltningen.

Skapa en utemiljö som är lätt att förstå

Ett tydligt arkitektoniskt formspråk kan göra miljön intuitivt lätt att förstå. Det handlar om att ta tillvara och utveckla siktlinjer och vyer som ger rumsliga sammanhang, som kopplar ihop mötesplatser, stråk och viktiga målpunkter i skolmiljön. Det första mötet med förskolan eller skolan och dess entré är viktigt både för synlighet och signalvärde. Utformningen av utomhusmiljön påverkar helhetsintrycket samt orienterbarheten till entréerna.

För en person med nedsatt synförmåga är det svårt att få överblick över en miljö. De måste först koncentrera sig på detaljer, som sedan kan pusslas ihop till en helhetsbild. Detta är motsatt för personer med full syn som först får en överblick och sedan ser detaljerna. Därför är det viktigt att skapa detaljer som kan uppfattas från långt håll.

Ingång till skolan med texten Neptuniskolan ovanför. Tydlig skyltning och långa siktlinjer bidrar till god orienterbarhet i utemiljön på Neptuniskolan i Malmö. Arkitekt: Här! Foto: Ulrika Åkerlund/Boverket

Tydlig skyltning förstärker orienterbarheten

En tydlig skyltning förstärker orienterbarheten. Skyltar behöver visa både vägen till byggnader, entréer och viktiga målpunkter och kan även visa eventuell färgkodning av olika delar av bygganden. Skyltningen behöver vara enhetlig och följa tillgänglighetskraven för till exempel kontrast och ytan bör inte ge upphov till reflexer.

Att tänka på vid skyltning

  • Skyltningen kan med fördel placeras i två nivåer, så att den är i ögonhöjd för både barn och vuxna.
  • Skyltningen kan kompletteras med blindskrift.
  • Tredimensionella taktila modeller av byggnad och utemiljö som går att ta på kan öka orienterbarheten för många, och inte bara för personer med nedsatt syn. Modeller kan underlätta för alla att förstå sambanden mellan en byggnads och en gårds olika delar.
Foto på orienteringskarta med upphöjda byggnader och punktskrift. En taktil tredimensionell karta över Ekeskolan i Örebro. Foto: SG Access AB

Tydliga gångvägar ökar orienterbarheten

Gångytor behöver vara tydligt avgränsade och kan bestå av olika typer av markbeläggning i kontrasterande material, (asfalt, stenmjöl med mera). Vegetation som häckar, träd, buskage eller planteringar längs med ett gångstråk gör det ännu lättare att följa gångvägen och hitta rätt. Viktiga funktioner i utemiljön som lekredskap och samlingsplatser kan behöva vara tydligt markerade genom att vara upphöjda, markerade med en orienteringspunkt som ett större träd eller med belysning.

Det är viktigt att komma ihåg att våta och torra material upplevs olika utomhus. Ett material som har hög kontrast när det är torrt kan få lägre kontrast när det är blött. Snö skapar reflexer och täcker orienteringspunkter i marken och snö döljer även nivåskillnader.

Boverkets föreskrifter anger krav på var tillgängliga och användbara gångvägar ska finnas, och på hur sådana gångvägar och gångytor ska vara utformade. Personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna ta sig fram och personer som använder rullstol ska kunna förflytta sig utan hjälp.

Boverkets nya byggregler

X

Boverkets byggregler, BBR

3:122 Tillgängliga och användbara gångvägar, angörings- och parkeringsplatser m.m.

Minst en tillgänglig och användbar gångväg ska finnas mellan tillgängliga entréer till byggnader och

  • -   bostadskomplement,
  • -   parkeringsplatser,
  • -   angöringsplatser för bilar,
  • -   friytor, och
  • -   allmänna gångvägar i anslutning till tomten.

Tillgängliga och användbara gångvägar ska där det är möjligt utformas utan nivåskillnader. Där nivåskillnader inte kan undvikas ska de utjämnas med ramper.

Tillgängliga och användbara gångvägar ska

  • -   vara lätta att följa,
  • -   kunna särskiljas från möblerade ytor, och
  • -   kunna användas som sammanhängande taktila och visuella ledstråk. (BFS 2014:3).
Allmänt rådExempel på friytor är lekplatser, bollplaner och gemensamma uteplatser.En tillgänglig och användbar gångväg bör
  • -   vara så horisontell som möjligt,
  • -   inte luta mer än 1:50 i sidled,
  • -   ha en fri bredd på minst 1,5 meter alternativt minst 1,0 meter och då ha vändzoner med högst 10 meters mellanrum,
  • -   vid öppningar i t.ex. staket, häckar och liknande ha en fri bredd på minst 0,90 meter,
  • -   vara fri från hinder, och
  • -   utjämnas med en 0,9–1,0 meter bred ramp till 0-nivå om det finns nivåskillnader vid övergången mellan olika typer av gångytor och platser.
Naturliga ledytor som gräskanter, murar, staket, kanter och fasader kan kompletteras med konstgjorda ledytor till ett sammanhängande ledstråk.Fasta sittplatser med rygg- och armstöd i anslutning till tillgängliga och användbara gångvägar och entréer ökar tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelseförmåga. Regler om kontraster och markeringar på tomter finns i avsnitt 3:1223 och regler om tillgängliga och användbara entréer finns i avsnitt 3:132.

En angöringsplats för bilar ska finnas och parkeringsplatser för rörelsehindrade ska kunna ordnas efter behov inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus. Markbeläggningen på sådana angöringsplatser och parkeringsplatser ska vara fast, jämn och halkfri. (BFS 2014:3).

Allmänt rådAntal parkeringsplatser för rörelsehindrade bör dimensioneras med hänsyn till avsedd användning eller antal bostäder och långsiktigt behov. Breddmått på en parkeringsplats som ska medge att rullstol tas in från sidan bör vara 5,0 meter. Breddmått kan minskas om gångytan bredvid kan tas i anspråk eller om parkeringsplatser för rörelsehindrade finns bredvid varandra.Lutningen i längs- och sidled på angöringsplatser och parkeringsplatser för rörelsehindrade bör inte överstiga 1:50.Parkeringsplatser för rörelsehindrade bör vara tydligt skyltade, även vintertid. (BFS 2014:3).

 

Boverket (2025). Orienterbarhet i utemiljön. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/arbetssatt/skolors-miljo/byggnaden-och-utemiljon/utemiljons-struktur/orienterbarhet-i-utemiljon/ Hämtad 2025-07-05