Grönplaneringen och grönplanen i lagstiftningen

Det finns inget lagkrav på att en kommun ska grönplanera, ha en grönplan eller vad en grönplan ska innehålla. Däremot är det ett krav att kommunen ska beakta natur- och kulturvärden, stads- och landskapsbild samt miljö- och klimataspekter i sin planläggning och byggande. Grönplanen kan därmed underlätta arbetet med att ta hänsyn till sådana och motsvarande intressen och krav i lagen för att uppnå syftena med både PBL och miljöbalken. Olika regleringar och skyddsformer kan också vara viktiga för att säkerställa grönstrukturens värden.

Mest relevanta lagarna för grönplaneringen

Plan- och bygglagen (PBL), miljöbalken och kulturmiljölagen är de mest relevanta lagstiftningarna för grönplaneringen. Det finns också mer sektorsinriktade lagar som skogsvårdslagen, väglagen, lag om byggande av järnväg och lagen om allmänna vattentjänster som kan vara tillämpbara i relation till grönplaneringen. Även jordabalken lyfts eftersom den ger möjlighet att sluta avtal med enskilda markägare om skötsel.

Grönplanering finns inte med som begrepp i lagstiftningen, men flera av de mark- och vattenområden som är relevanta i grönplaneringen uttrycks som intressen, krav och skyddsformer i PBL, miljöbalken respektive kulturmiljölagen enligt ovanstående ordmoln. Illustration: Ulrika Åkerlund/Boverket

Grönstruktur som en grundläggande struktur i PBL

Plan- och bygglagen (2010:900) innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Lagen syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

Planeringssystemet utgörs av regionplan, översiktsplan, områdesbestämmelser och detaljplan. Det är enbart områdesbestämmelser och detaljplan som är juridiskt bindande dokument, medan regionplan och översiktsplan kan ses som den övergripande inriktningen för regionen respektive kommunen under en längre tidsperiod. Regionplanen är vägledande för kommunernas översiktsplaner. Översiktsplanen är vägledande för kommunens beslut till exempel vid detaljplaneläggning och lovgivning. Den är också vägledande för andra myndigheter. I dagsläget är det bara Region Stockholm och Region Skåne som måste ta fram regionplaner enligt PBL. Detta hindrar dock inte övriga regioner från att frivilligt bedriva en regional fysisk planering om det finns behov av detta i regionen.

Grönplanen kan tas fram som ett underlag till översiktsplaneringen som sedan arbetas in i översiktsplanen eller som en ändring av översiktsplanen genom tillägg och blir därmed en del av översiktsplanen.

Läs mer om olika sätt att ta fram grönplanen under avsnittet Grönplanens sammanhang, status och roll.

Parker och grönområden som allmänna intressen i PBL

Enligt PBL ska olika samhällsintressen vägas mot varandra. I PBL:s andra kapitel finns listat de allmänna intressen som ska beaktas och vilken hänsyn som ska tas. Med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov ska mark- och vattenområden användas för de ändamål som områdena är mest lämpade för. Användning som medför en god hushållning ska ges företräde och hänsyn ska också tas till bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden som finns i miljöbalkens 3 och 4 kapitel.