En arkitekturstrategi kan göra nytta på flera olika sätt

Granskad: 21 december 2022

En arkitekturstrategi kan göra nytta på flera olika sätt. Den kan visa på hur arkitekturen kan hjälpa till att möta olika utmaningar inom kommunen. Den kan också bidra till att skapa en gemensam syn på hur den gestaltade livsmiljön ska utvecklas och på så sätt ge förutsättningar för kommunen att kunna agera snabbt, med handlingskraft och tydlighet. En arkitekturstrategi kan även vara ett viktigt handläggarstöd.

Nyttan med en arkitekturstrategi. Illustration: Jenny Lilja/Boverket

En arkitekturstrategi kan vara ett viktigt verktyg för att öka kunskapen kring arkitekturens betydelse för en hållbar utveckling, människors hälsa och välbefinnande och för lokala utmaningar. Den kan också bidra till att skapa en gemensam syn på hur den gestaltade livsmiljön ska utvecklas och bevaras och på så sätt ge förutsättningar för kommunen att kunna agera snabbt, med handlingskraft och tydlighet. En arkitekturstrategi kan även vara ett viktigt handläggarstöd.

Följande aspekter kan lyftas fram som viktiga nyttor med att ta fram och använda sig av en arkitekturstrategi i kommunen:

  • Ger stöd för att möta kommunens utmaningar.
  • Ger kommunens politiker och tjänstepersoner en gemensam syn på hur den gestaltade livsmiljön ska utvecklas.
  • Ger förutsättningar att kunna agera snabbt och med handlingskraft.
  • Ger stöd till kommunens handläggare.
  • Ger en ökad tydlighet gentemot marknadens aktörer.

Ger stöd för att möta kommunens utmaningar

Med hjälp av en arkitekturstrategi kan ni inom kommunen visa hur arkitekturen kan användas som ett verktyg för att hantera olika utmaningar och visa på vilka värden och kvaliteter som är viktiga att ta hänsyn till när avvägningar görs och beslut tas i olika kommunala processer. Genom arbetet med att ta fram en arkitekturstrategi börjar en viktig kunskapsuppbyggnad och en gemensam lärprocess både internt inom kommunen och externt. Varför arkitektur är viktig, vad den ska göra och vad befintlig arkitektur gör för en plats. Men också hur den byggda miljön och därmed arkitekturen påverkar olika processer – sociala, ekologiska, kulturella och ekonomiska.

Du kan läsa mer om hur arkitekturen kan vara ett verktyg för att möta aktuella utmaningar på sidan ”Arkitektur och aktuella samhällsutmaningar”. Länk finns under "Relaterad information".

Ger kommunens politiker och tjänstepersoner en gemensam syn på hur den gestaltade livsmiljön ska utvecklas

En arkitekturstrategi kan skapa en gemensam syn och ett gemensamt förhållningssätt mellan kommunens politiker och tjänstepersoner kring vad som är viktigt att sträva efter då den byggda miljön utvecklas, förvaltas och skapas. Ambitionsnivån klargörs liksom hur kommunen vill arbeta och lyfta fram, diskutera, ta om hand och utveckla arkitekturen i kommunens olika processer och aktiviteter. Arkitekturstrategin kan då bli en brygga mellan olika frågor inom kommunen och visa på hur de hänger ihop.  Till exempel att en medveten utformad park bidrar till fler av kommunens verksamheter som berör hälsa, dagvattenhantering, skolpedagogik och fysisk aktivitet.

Ger förutsättningar att kunna agera snabbt och med handlingskraft och tydlighet

Kommunen behöver många gånger kunna agera snabbt och med handlingskraft och tydlighet i olika samhällsbyggnadsprocesser. En väl förankrad arkitekturstrategi ger stöd för mer underbyggda kvalitetsdiskussioner där olika perspektiv och avvägningar mellan olika intressen som berör formandet av den gemensamma livsmiljön kan lyftas. På så vis kan strategin vara ett stöd i att komma snabbare fram i processerna och kunna ge tydligare besked gentemot den som tagit initiativ till en förändring i den byggda miljön. Viktiga ställningstaganden kring kvalitet kan också lättare hållas ihop genom hela processen enligt plan-och bygglagen, PBL.

Ger stöd till kommunens handläggare

En arkitekturstrategi kan vara ett viktigt handläggarstöd i PBL:s olika processer och fungera som ett internt arbetsverktyg. Formuleringar och ställningstaganden i strategin kan användas i olika underlag, bedömningar och beslut. Till exempel i planprogram, planb