Gestaltningens möjligheter att bidra till en mer likvärdig utbildning

Gestaltningen av förskolor och skolor har ett starkt symbolvärde och kan kommunicera till varje barn och elev att hen är viktig och värd en skola som ger likvärdiga möjligheter. Skolornas gestaltning, liksom deras sociala, materiella och ekonomiska förutsättningar påverkar hur elever, föräldrar och pedagoger ser och tänker på dem. En väl gestaltad skolmiljö kan framkalla en känsla av stolthet och framtidstro, och påverka studiemotivationen positivt.

Skolans gestaltning kan ge eleverna en känsla av att de är värda att satsas på. Bilden visar Landamäreskolan i Göteborg. Arkitekt: Wahlström & Steijner Arkitekter AB. Foto: Åke E:son Lindman

Att tänka på vid gestaltningen:

• Förskolans och skolans gestaltning har ett starkt symbolvärde och kan påverka elevernas studiemotivation och lärresultat.
• Lokaliseringen påverkar upptagningsområdet och därmed barn- och elevsammansättningen i förskolor och skolor. Detta påverkar i sin tur vilka personer som möts i sin vardag.
• Att tillföra andra funktioner som bibliotek, kulturhus eller sportarenor i, eller i anslutning till, skollokalerna kan förstärka skolans funktion som mötesplats för hela lokalsamhället.
• Tillgång till varierade lärmiljöer, inredning av god kvalitet, dagsljus och en grön förskole- eller skolgård är parametrar som främjar attraktiviteten och därmed möjligheten att lyckas med såväl måluppfyllelse som rekrytering av personal.
• En mer varierad lärmiljö kan gynna elever med svagare hemförutsättningar.

Att skapa förutsättningar för en likvärdig utbildning

Utbildningen inom skolväsendet ska enligt skollagen vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. (Skollagen 1 kap 8 och 9 §§) Det betyder inte lika mycket resurser överallt, utan att förskolan och skolan har ett kompensatoriskt uppdrag där hänsyn ska tas till barns och elevers olika förutsättningar och behov. Likvärdighet är snarare en fråga om att skapa förutsättningar för lika livschanser. (SOU 2020:28)

Det är av yttersta vikt att den nödvändiga utbyggnad av skolan som Sverige står inför det kommande decenniet på grund av att antalet elever ökar görs på ett sätt som främjar likvärdigheten och minskar segregationen.”

(SOU 2020:28; 210)

Skolsegregation innebär att elever är uppdelade mellan olika skolor utifrån socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund. För att få en korrekt bild av skolsegregationen, eller hur det går att arbeta för att motverka skolsegregation, är det viktigt att vara medveten om att det inte bara är skolor som har en stor andel elever med socioekonomiska utmaningar som är segregerade, utan att alla skolor som skiljer sig från genomsnittet är segregerade. (SOU 2020:28) Motsvarande gäller för segregation inom förskolan.