En rörelsefrämjande miljö gynnar utveckling, lärande och hälsa

Granskad: 16 november 2021

Fysisk aktivitet och rörelse är centralt för barns och ungas utveckling och lärande. De senaste decennierna har barns och ungas fysiska aktivitet minskat vilket påverkar deras hälsa, välbefinnande och lärande negativt. Skolan och förskolan har därför en viktig roll i att stimulera till rörelse över hela skoldagen. Storlek och utformning av såväl inomhusmiljön och som utomhusmiljön har då en avgörande betydelse.

Illustrationer som visar att sidan handlar om förskola, skola, skolmiljö inne och skolmiljö ute.
En gångväg mellan två byggnader kan gestaltas för att locka till lite extra rörelse. Arkitekt: Fojab/projektet Equalizer. Foto: Daniel Zachrisson.

Fysisk aktivitet främjar hälsa och utveckling

Fysisk aktivitet har stor betydelse för barns hälsa, kroppsuppfattning, psykosociala och motoriska utveckling samt kognitiva förmåga. Att röra på sig under uppväxtåren är också viktigt för att lägga grunden för en livslång god hälsa. Det är under uppväxtåren vi bygger vårt skelett, våra muskler och utvecklar vår koordination och rörelseförmåga. Alla barn och unga bör röra på sig varje dag. Det kan ske genom lek, sport, motion, rekreation eller genom att transportera sig mellan olika målpunkter.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram riktlinjer för fysisk aktivitet och minskat stillasittade för olika åldersgrupper i samhället.

Rekommendationer fysisk aktivitet för barn under 5 år

  • Regelbunden fysisk aktivitet. Alla barn 0–5 år bör ha möjlighet att röra på sig på olika sätt flera gånger om dagen. För spädbarn kan det handla om lek och rörelse på golvet i rygg- och magläge och för barn 1-5 om lek, aktiv transport, utevistelse och utforskande av olika miljöer.
  • Minskat stillasittande. Under vaken tid bör småbarn inte begränsas i sin rörelse, förutom när det är nödvändigt. Långa perioder av stillasittande i till exempel barnvagn eller barnstol bör brytas av och ersättas med någon form av rörelse.

Rekommendationer för barn och ungdomar, 6–17 år

  • Regelbunden fysisk aktivitet. Alla barn och ungdomar 6–17 år bör vara fysiskt aktiva under veckan, både vardagar och helger.
  • Minskat stillasittande. Långa perioder av stillasittande bör brytas av och ersättas med någon form av fysisk aktivitet.
  • Pulshöjande fysisk aktivitet i genomsnitt 60 minuter per dag. Barn och ungdomar bör i genomsnitt vara fysiskt aktiva i minst 60 minuter per dag, på en måttlig till hög intensitet som ger ökad puls och andning.
  • Fysisk aktivitet på hög intensitet och aktiviteter som stärker muskler och skelett minst tre dagar i veckan. Fysisk aktivitet på hög intensitet ger en markant ökad puls och andning. Sådana aktiviteter bör ingå minst tre dagar i veckan, liksom muskelstärkande och skelettstärkande fysisk aktivitet. Aktiviteterna kan ingå som en naturlig del i att leka, springa och hoppa, eller som en del i planerad motion och idrott i skolan eller på fritiden.

    Källa: Folkhälsomyndigheten, 2021

Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva.

(Om förskolans uppdraget i Läroplan (Lpfö 18) för förskolan. Skolverket, 2018)

Barn i rörelse blir starka och friska både som barn och vuxna

Hälsan förbättras på flera sätt när vi är fysiskt aktiva. Vi får bättre kondition, muskelstyrka, immunförsvar, hjärt-kärlhälsa och mentalt välbefinnande. Fysisk aktivitet har också betydelse för att förebygga övervikt och benskörhet. Ett starkt skelett som ska hålla livet ut måste byggas upp före puberteten. För att bilda en stark benstomme måste barnet belasta skelettet genom att hoppa eller springa och då både kunna accelerera och stanna tvärt. Detta kräver rymliga ytor. Den fysiska aktivitetsnivån i barndomen är också av stor betydelse för att hålla vikten senare i livet. Forskning visar att barn som går in i skolåldern med övervikt och fetma riskerar att också ha övervikt när de går in i vuxenlivet.