Drift- och energioptimeringsåtgärder
Många byggnader använder mer energi än vad de borde göra. Det kan bero på att de energi- och installationstekniska systemen inte ställts in som de ska. Driftoptimering är en jämförelsevis billig åtgärd eftersom den inte kräver investering i ny och dyr teknik.
Driftoptimering kräver ingen investering i ny teknik
I praktiken handlar driftoptimering om att få rätt ventilation i varje lägenhet, rätt vattenflöden och rätt temperaturer i värmesystemet så att man får en effektiv energianvändning. Exempel från uppföljning av byggnader där inställningar rättats till och systemen optimerats har visat att energianvändningen minskat med mellan 5 och 35 procent, så här kan det finnas det energi – och pengar – att spara.
Tänk dock på att även mindre ändringar också kan få negativa konsekvenser för inomhusmiljö och fuktbalans. Varje åtgärd bör därför kombineras med en enklare analys.
Utbilda personal och boende
Det finns en risk att varaktigheten på energieffektiviseringen blir kort om inte driftpersonalen utbildas i hur systemen fungerar och hur ändringar påverkar energianvändning och innemiljö. Även de boende kan behöva få information om hur till exempel värmeregleringen i lägenheterna fungerar.
Plan för drift och energioptimering
Det rekommenderas, särskilt om ni har flera fastigheter, att ni har en särskild plan för arbetet med drift och energioptimering, till exempel i form av ett Excel-ark där det framgår vilken övervakning av energi (temperaturer och flöden) som sker på distans, när ronderingar och översyner ska göras, vem som ska göra dem och vad de ska omfatta.
Hjälp att upprätta en drift- och energioptimeringsplan
Hämta gärna inspiration från Bebos mall för underhålls- och energiplan och lägg in åtgärderna i den
Reglering och styrning exempel på drift- och energioptimeringsåtgärder
Värme- och tappvarmvattensystem, ventilation samt belysning kan energioptimeras för att få så låg energi- och effektanvändning som möjligt. Det görs som en del av driften och det finns ett antal olika funktioner som kan reglera systemen så att man får så få energiförluster som möjligt.
-
Inför uppvärmningssäsongen bör man se över så att termostater och radiatorventiler fungerar som de ska. En termostat som finns monterad på radiatorn känner av rumstemperaturen med en känselkropp som belastar en ”pigg” i ventilen och öppnar eller stänger vattenflödet beroende på rumstemperaturen. När det blir för varmt inomhus, till exempel för att solen lyser in, känner termostaten av det och minskar värmetillförseln från värmesystemet.
Termostaterna kan man göra en enkel kontroll av genom att vrida på dem. Om det går trögt så är känselkroppen i termostaten troligtvis hel. Om radiatorn inte stänger av sig när man vrider på termostaten så kan radiatorventilen ha fastnat.
-
En inomhusgivare är en sensor som mäter ti