Rummets grundkvaliteter ger stöd för vård
Rummet. Illustration: Angelica Åkerman/Boverket
Rumsutformning i en vårdmiljö spelar stor roll för att verksamheten ska kunna fungera, för goda patientupplevelser och god arbetsmiljö. Rummens unika kvaliteter och hur rummen är kopplade till varandra är ett viktigt stöd för vårdverksamhetens olika flöden och behov som också utgör en del av omsorgen för både patienter och personal.
Att tänka på
Rummets gestaltning har en konsekvent formidé som knyter an till platsens historia och som låter naturen, dagsljuset och landskapet ingå som del i utformningen för att främja hälsa. Från parallelluppdrag för Växjö nya akutsjukhus. Visualisering: Arkitema/LINK arkitekter
Viktiga medskick om vårdmiljöns rum
- Rummens utformning har en betydande roll för att kunna bedriva och utveckla trygg, jämlik och inkluderande vård som främjar hälsa.
- Både funktion och upplevelse är grunden till rummens kvalitet i vårdens byggda miljöer.
- Tänk på att stressänkande och trygghetsskapande rum ger ett gott stöd för vård och omsorg samtidigt som de är ett bra stöd som daglig arbetsmiljö.
- Tänk på att rum som hanterar komplexa krav och förändrade vårdbehov behöver extra stor gestaltningskvalitet.
- Sträva efter rumslig hållbarhet över tid, ta vara på kvaliteter i befintlig miljö och sträva efter hög kvalitet i ny byggd miljö.
Rummens utformning spelar stor roll
Rummens utformning i en byggd vårdmiljö har en betydande roll för att kunna bedriva och utveckla trygg, jämlik och inkluderande vård som främjar hälsa. Hur rum sätts samman med varandra och hur rummens skala, volym och ljusinsläpp utformas och hanteras påverkar vårdverksamhetens praktiska arbete, dess säkerhet och trygghet. Rummens utformning påverkar också hur lätt den byggda miljön är att förstå, trivas i och använda. Därför kan brist på rumslig kvalitet hindra det kliniska arbetet och minska människors välmående. Väl genomtänkt gestaltning och rumslig kvalitet som stödjer verksamheten och människors behov är viktig för att vården ska fungera ändamålsenligt. (CVA, EBD 2020; Wijk m.fl. 2014; Patient- och anhörig workshop 2019)
Man ritar eller bygger inte ett hus först och adderar färg och form sen (...) Verksamhetens önskemål har hela tiden vägts med och mot egna överväganden och erfarenheter. Bland annat om att insikt kräver tid – slow planning- och om att hårda och mjuka värden båda är delar av samma storhet.
– Stefan Lundin, ur Arkitektur som medicin 2009.
Ta hänsyn till både funktion och upplevelse
Vid planering av vårdmiljöer utvecklas målbilder med fokus på mätbara funktioner som exempelvis definierar ytstorlek, material och tekniska installationer. För att åstadkomma en högkvalitativ och ändamålsenlig vård är det lika viktigt att även formulera de upplevelsemässiga funktionerna.
Den fysiska gestaltningen handlar exempelvis om konstruktionen och var väggar, tak och öppningar finns. Den handlar också om vilka mått och material som används. Dessa värden är konkreta och mätbara.
Den fysiska gestaltningen ger även upplevelsemässiga värden som är svårare att mäta, exempelvis trygghet, trivsel, välbefinnande och känslan av sammanhang. Dessa är en effekt av den fysiska planeringen och den upplevelse som rummets kvaliteter ger i sin helhet. Som exempel kan bättre ljusförhållanden göra ett rum som förut bara gjort dig trött till en plats som vibrerar av liv och värme. Trots att förändringen egentligen är fysisk med ett större dagsljusinsläpp, armaturer eller ljuskällor blir effekten i högsta grad emotionell och upplevelsemässig.
Gustavsberg Vårdcentral. Rummets utformning med taklanternin bidrar till en rymd som ger överblick, dagsljusinsläpp och som bjuder in till rörelse genom trappans placering. Arkitekt: Landström arkitekter. Foto: Åke E:son Lindman
Motverka stress och skapa trygghet genom rumskvalitet
Gestaltningen av vårdens rum både inomhus och utomhus har en betydande roll för att motverka stress, öka trygghet och välmående för både patienter, medföljare och personal.
Nedan beskrivs några samverkande egenskaper i vårdmiljön som enligt forskningen är betydande för att minska stress och öka trygghet hos patienter och personal.
Positiv distraktion, naturkontakt och grönska motverkar stress och ökar välbefinnande
Positiv distraktion handlar om att med omsorgsfulla detaljer, intressant ljusinsläpp, gröna miljöer, konst eller utblickar, skapa en vacker vårdmiljö som skapar stimulans och nyfikenhet som gör det enkelt att skingra sina tankar. Kontakt eller intryck av natur och grönska är viktigt för att ge förutsättningar som ökar förmågan att motverka stress och främja välbefinnande. Gröna miljöer är betydelsefullt i många av vårdens rum särskilt där människor uppehåller sig lite längre som exempelvis i väntrum, undersökningsrum, personalrum, vilorum och utemiljöer.
Kontakt med natur och grönska kan skapas genom att ta vara på och förstärka befintliga värden. Det kan exempelvis vara utblickar mot stora träd, vatten eller ett vackert landskap. Det kan också röra sig om att kulturhistoriska värden tas om hand med stöd av teman eller konst i den rumsliga gestaltningen. Tillgång till stimulans och aktiviteter som exempelvis att leka, klättra eller promenera och att rummet erbjuder plats för exempelvis interaktiva spel är också betydelsefull positiv avledning.
Forskning visar att tillgången till exempelvis träd, blommor, trädgårdar, vatten och utblickar mot natur har en läkande och återhämtande effekt. Även konst och ljud-och bildmotiv som avspeglar natur kan verka avledande på ett sätt som påverkar hälsan positivt. Exempelvis har tillgång till dagsljus och naturintryck visat på smärtlindring, snabbare tillfriskning, dämpning av oro och stress för patienter och viktiga återhämtande effekter för vårdpersonalen. (Kaplan 1995, Ottosson m.fl. 2011, Bengtsson m.fl. 2018 Ulrich 2008, Grahn 2005, Wijk 2014).
Rum inne och ute som ger möjlighet till avskildhet och en stunds vila eller reflektion är viktigt för både patienter och vårdens personal. Bild till vänster Ingång 100, Uppsala (White arkitekter). Bild till höger: Minnesträdgården (White arkitekter). Foto: Åke E:son Lindman (vänster) och Johan Bävman (höger)
Läs mer på sidorna ”Natur och grönska”, ”Utblickar och dagsljus” och om ”Konst” i menyn.
Variation i social densitet minskar stress och ökar välbefinnande
Utformning av rum som stödjer variation i social densitet handlar om att tillmötesgå behovet av att själv välja, att kunna vara tillsammans i sällskap eller välja att vara avskild från andra. Både platser som ger förutsättningar till social kontakt och känslomässigt stöd via andra människor och möjligheten att vara ifred eller privat är viktiga att erbjuda och att de inte krockar med varandra. Det kan stödjas genom gestaltning som erbjuder flera rum eller att valmöjligheten finns inom ett rum. Variationen kan exempelvis skapas genom rumsbildande nischer, glaspartier, väggar och halvväggar. Inredningens gestaltning kan vara ett stöd i utformningen genom exempelvis golv, mattor, kulör, möblering, växtmaterial och pendlade armaturer. Varierad takhöjd kan också ge förutsättningar och variation genom att åstadkomma rumslighet i mindre eller större skala.
Variationen i social densitet är även betydelsefull för personalens välmående. Rumsliga förutsättningar för både avskildhet och möjlighet till socialt samspel motverkar stress och ger möjlighet att styra över situationen de befinner sig i. Betydelsen av varierad social densitet och att fritt efter behov kunna röra sig mellan situationerna gäller såväl inomhus som utomhus.
Begreppet social densitet kommer från miljöpsykologin och används för att beskriva om vårdmiljön erbjuder besökaren möjlighet att själv styra mellan en plats med andra människor närvarande eller en plats för avskildhet. Begreppet har till exempel använts inom forskning kring hur psykiatriska avdelningars utformning kan kopplas till aggressivt beteende. Social densitet indikerar då om den fysiska miljön underlättar eller hindrar de boendes möjlighet att röra sig mellan olika rum och att reglera närheten till andra och antalet personer i samma rum. (Bengtsson m.fl. 2018, Ulrich 2008).
Gustavsbergs vårdcentral har ett stort generöst personalrum som innehåller många olika platser som kan anpassas för det egna behovet och som har en bra variation av social densitet för personalen. Hög kvalitet i materialval och inredning skapar tillsammans med en unik utsikt stora skönhetsvärden. Platsen vid eldstaden i rummets mitt upplevs av många som en plats man spontant söker sig till. (Landström arkitekter) Foto: Åke E:son Lindman (vänster) och Sonia Andersson/Boverket (höger)
Attraktivitet ökar tilltro och trivsel
En positiv helhetsupplevelse av ett rum och en vårdmiljö kan ses som en förutsättning för attraktivitet. I helhetsupplevelsen använder vi alla våra sinnen som bidrar till att de sammanvävda kvaliteterna i ett rum både kan synas, höras, kännas och upplevas med stöd av den byggda vårdmiljön. Vårdens rum behöver vara behagliga, trivsamma och välkomnande. Med kunskap om lokala förutsättningar och brukarnas behov kan delar och detaljer integreras till en sammanvägd och vacker helhet som tillgodoser såväl psykologiska, fysiska, sinnliga och funktionella behov.
Attraktivitet och positiv helhetsupplevelse är viktigt för att patienter ska kunna känna tilltro till vården och vårdens personal, och därigenom en ökad trygghet. Attraktivitet bidrar också till personalnöjdhet och har betydelse för en god arbetsmiljö att trivas i och vara stolt över som också gynnar relationer mellan människor.
Att trivas och känna sig välkommen inför ett vårdbesök via rummets utformning ger goda förutsättningar för ett bra vårdmöte mellan patient och personal. Foto: Plattform/Scandinav
Läs mer om attraktivitet på sidan ”Material och detaljer” i menyn.
Kravlös utformning stödjer sårbara användare
För att en vårdmiljö ska kunna fungera stödjande behöver den var utformad på ett sätt som inte ställer för höga krav på en persons förmågor. Människors förmågor kan variera av många olika anledningar. Det kan exempelvis röra sig om ohälsa, funktionsnedsättningar, kultur, ålder eller stress och oro som gör det svårt att hantera och förstå sin omgivning. När behov och stöd stämmer överens genom den rumsliga gestaltningen ges förutsättningar för att motverka stress, skapa trygghet och främja hälsa. (Edvardsson & Sandman 2014, Grahn 2005, Wijk 2014, Ulrich 2008).
Forskning och studier visar på att människor utvecklar olika grad av känslighet för den fysiska omgivningen och för social kontakt baserat på exempelvis stress, funktionsnedsättningar, ohälsa eller kriser (Grahn 2005). Det förklarar varför den omgivande miljön kan upplevas annorlunda och som mer krävande eller hindrande vid ett tillfälle när någon inte mår bra, men inte vid ett annat tillfälle då personen är frisk.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har tagit fram modeller i form av en pyramid av stödjande miljöer och åtta grundläggande upplevelsebaserade och stödjande naturmiljöer som tillämpas vid design och planering av rum och platser i terapiträdgårdar, grönområden, gårdar och parker. Modellerna utgör verktyg för att skapa stödjande miljöer för återhämtning och hälsa baserade på behov som människor har från spannet av att vara djupt inåtvänd och svårt sårbar till att vara aktiv och social. (Bengtsson m.fl. 2018, Grahn 2005, Tenngart Ivarsson 2011)
Figur. Pyramid av stödjande miljöer. Modellen förklarar vilket stöd som behövs från den omgivande miljön baserat på vilken grad av engagemang som en person förmår. Längst ner vid basen är behovet av en kravlös naturmiljö som störst med stöd att få vara inåtvänd och ifred. Illustration: Ottosson & Grahn, 1998
Läs mer om SLU:s forskning om stödjande utemiljöer i ”Evidensbaserad design av utemiljö i vårdsammanhang”, på SLU:s webbplats. Länk finns i ”Relaterad information”.
Onkologiska kliniken i Lund är ett exempel på där grönska både inne och ute bidrar till en stödjande miljö. (Landskapsarkitekt Mo