Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Så planerar man byggandet i Sverige

Granskad:

Du har kommit till en lättläst sida.
Här kan du läsa om hur man
planerar byggandet i Sverige.

Kommunens planering

Kommunen arbetar med fysisk planering.
Fysisk planering handlar om
hur man ska använda mark och vattenområden,
var byggnader och vägar ska ligga
och hur de ska se ut.
Kommunerna följer då plan- och bygglagen.

Det finns tre typer av kommunala fysiska planer:

  • översiktsplaner
  • detaljplaner
  • områdesbestämmelser.

Översiktsplaner

Översiktsplanen ska täcka hela kommunens yta.
Den visar hur kommunen vill
att stad och land ska vara och se ut i framtiden,
vilka områden som kommunen tycker att man kan bygga på,
och var kommunen tycker att man inte ska bygga.

Detaljplaner

Detaljplanerna har regler för
var nya byggnader får stå
och hur de ska se ut.

Områdesbestämmelser

Områdesbestämmelser är ett mellanting
mellan översiktsplan och detaljplan.
De kan till exempel bestämma
hur stort ett fritidshus kan vara.

Regionens planering

I den regionala planeringen
arbetar man med större områden än kommuner.

Man samordnar också planering
som går över kommungränserna.

De här planerna finns för
att varje region ska kunna utvecklas
efter sina egna förutsättningar.

Hela Sveriges planering

Det finns planer för hur man får bygga i Sverige.
Planerna finns för kommuner och för regioner,
men det finns ingen nationell planering för hela Sverige.

Däremot kan staten påverka
kommunernas och regionernas planer
med nationella mål och riksintressen.

Riksintresse är viktiga områden
som staten har bestämt hur de får användas.

Enligt plan- och bygglagen
är det länsstyrelserna som ska se till
att de nationella målen blir verklighet
och att alla tänker på de riksintressen som finns.

Det som länsstyrelserna alltså kan göra något åt
handlar om sådant som kan vara bra eller dåligt för Sverige, bland annat

  • människors hälsa och säkerhet
  • risken för olyckor
  • risken för översvämningar.

EU påverkar planeringen

EU påverkar planeringen i Sverige
på flera olika sätt.

Till exempel har EU-direktiv
och EU-förordningar inom miljöområdet
påverkat svensk planeringslagstiftning.

En stor och viktig del av EU:s miljölagstiftning
är miljöskyddsregler.
Det kan ha betydelse för planeringen.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen