Centrala begrepp som används i samlingen av lärande exempel

Granskad: 14 augusti 2020

På den här sidan har vi samlat de begrepp som blivit centrala i vårt arbete med lärande exempel för vårdens byggda miljöer och förklarar dem. Begreppen är listade i bokstavsordning.

Associativa material

Boverket använder begreppet associativa material i beskrivningen av de lärande exemplen som en kvalitet i vårdens byggda miljöer. Med associativa material avses material som väcker en association. Det kan vara trämaterial som vi som betraktare undermedvetet kopplar samman med naturligt växande träd och skog. I studier har man bland annat kommit fram till att ådringen som finns i trä har en lugnande effekt på oss och upplevs varmt och tryggt. I till exempel forskningsprojektet Wood2New har man undersökt olika aspekter av interiört trä och hittat tydligt positiva effekter av trä i sjukhusmiljöer. Läs mer om Wood2New, länk finns i "Relaterad information".

Byggd vårdmiljö

Boverket fokuserar i de lärande exemplen på det vi kan lära oss om den byggda vårdmiljön. I begreppet byggd vårdmiljö ingår här det som har med utformningen av den fysiska miljön att göra – byggnaden i sig, dess interiör och dess möte med omgivande miljö, hur utemiljön är utformad med gröna och blå miljöer och hur infrastrukturen är utformad, till exempel om det är lätt att ta sig dit med cykel. Särskilt fokus i Boverkets bedömning har lagts vid hur kvaliteterna i det byggda stöder vårdfunktionen. Däremot ingår inte till exempel den organisatoriska vårdmiljön och utformningen av vårdsystemet i sig.

Dagsljus

Kunskapen om hur dagsljus påverkar människans hälsa har ökat markant under de senaste åren. Ljus har betydelse för regleringen av dygnsrytm, sömn- och vakenhetsrytm, humörreglering och aktivering. I Sverige vistas vi generellt sett utomhus endast en liten del av dagen, och trenden är att den tiden blir allt mindre. Därför får dagsljustillgången inomhus stor betydelse och bebyggelsens utformning blir avgörande för den totala dagsljusexponeringen.

Krav på dagsljus finns i Boverkets byggregler (BFS 2011:6) BBR avsnitt 6:322 Dagsljus. Där anges att rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning.

Läs mer om dagsljus i BBR samt i Evidensbas för vårdens arkitektur 1.0, länk finns i "Relaterad information".

Estetik

I de lärande exempel på vårdmiljöer som Boverket lyfter har estetik varit en viktig del av den analys som Boverket gjort av miljön. Det finns också en koppling mellan estetik och evidensbaserad design. Till exempel kan en genomtänkt färg- och ljussättning av vårdmiljön påverka sinnesstämningen och positivt bidra till patientens tillfrisknande, samtidigt som den ger vårdpersonalen en god arbetsmiljö.

Enligt plan och bygglagens (2010:900) 8 kap ska byggnader ha en god form-, färg- och materialverkan. Detta är samhällets estetiska krav på byggnader och behöver beaktas i alla gestaltningsprocesser som rör byggnader.

Läs mer om plan- och bygglagens utformningskrav God form-, färg- och materialverkan, länk finns i "Relaterad information".

Evidensbaserad design

Evidensbaserad design är ett tvärvetenskapligt ämnesområde som undersöker hur den fysiska miljöns utformning påverkar oss utifrån mätbara studier och forskningsresultat. I vårdsammanhang handlar det om den fysiska miljöns betydelse för vårdens verksamhet, kvalitet och effektivitet samt dess betydelse för säkerhet, tillfrisknande och patienters upplevelse av vården som helhet. Ämnesområdet innefattar vetenskaper från bland annat miljöpsykologi, arkitektur, neurovetenskap och beteendeekonomi och visar hur till exempel läkningsprocess, välbefinnande och stress kan påverkas positivt.

Läs mer om evidensbaserad design i Evidensbas för vårdens arkitektur 1.0, länk finns i "Relaterad information".

Grön kvalitet

Med begreppet grön kvalitet avser Boverket i dessa lärande exempel de miljöer och komponenter i den byggda vårdmiljön som innehåller grönska eller vatten och som bidrar på ett positivt sätt till hur miljön upplevs. De gröna kvaliteterna kan finnas såväl inomhus eller utomhus. Genom att medvetet utforma miljön kan till exempel den gröna miljön utanför vårdbyggnaden utgöra en stark kvalitet genom de utblickar som erbjuds.

Mer och mer forskning visar på att grönskans betydelse som betydelse som hälsofrämjande faktor. Utemiljön kan utgöra en värdefull resurs i vårdsammanhang och innehåll och utformning av utemiljön kan påverka patienters hälsa och välbefinnande. Till exempel finns forskningsstudier som visar att utsikt mot en grön miljö kan sänka blodtrycket och verka stress sänkande. Vissa studier indikerar även en minskad användning av mediciner och färre antal vårddagar. Dessutom verkar effekten av kontakt med naturen och utomhusmiljön vara störst för de som är fysiskt och psykiskt mest sjuka och svaga. Detta understryker vilken betydelse det har att utifrån en evidensbaserad kunskap medvetet gestalta utemiljön kopplat till vårdmiljöer.

Läs mer om forskning kring utemiljöns hälsofrämjande betydelse under "Relaterad information".

Hälsofrämjande

Begreppet hälsofrämjande kan förklaras som processen att möjliggöra för människor att öka sin kontroll över och förbättra sin hälsa. Vårdverksamheter uppmuntras idag att introducera hälsofrämjande strategier och att utveckla hälsofrämjande förhållningssätt inom vård och omsorg. Detta leder till nya krav på den byggda miljön och begreppet hälsofrämjande har också fått ökad uppmärksamhet bland arkitekter engagerade i vårdbyggnadsprojekt. Samtidigt behövs mer forskning avseende utformning av vårdbyggnader i relation till hälsofrämjande sjukvård.

Jämlikhet och jämlik vård

Att våra miljöer ska vara jämlika lyfts i plan- och bygglagen (2010:900),PB, men även i målet för gestaltad livsmiljö. Till exempel förutsätter portalparagrafen i PBL 1 kap.1§ främjande av ”en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer”. Målet för gestaltad livsmiljö säger att ”Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.” Läs mer under "Relaterad information".

Begreppet jämlik vård beskrivs även i Hälso- och sjukvårdslagens 3:e kapitel:

”Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården ska arbeta för att förebygga ohälsa.” Läs mer om Hälso- och sjukvårdslagen under Relaterad information.

I den fysiska miljön kan detta till exempel innebära att det finns tillräckligt stora undersökningsrum för att man som patient ska kunna ha med sig familjen på sitt vårdbesök. Det kan också handla om hur vårdrummet är möblerat för att läkare och patient ska kunna mötas på ett jämlikt sätt, till exempel möjlighet att sitta på vars sin sida om bordet, istället för att läkaren sitter riktad mot datorn och patienten bredvid på en enklare stol.

Magnetiska rum och platser

Med magnetiska platser avses i Boverkets lärande exemplen platser eller rum som har en särskild dragningskraft och attraktion. Platser som man gärna söker sig till och därför är viktiga för såväl personal, patienter och andra besökare. Det kan vara den där avskilda, välkomnande sittplatsen med någon särskild kvalitet till exempel ett konstverk eller en utblick. Det kan också vara en plats med lockande ljuskvaliteter som dagsljusinsläpp i taket. Den magnetiska platsen har ofta flera samverkande kvaliteter, som tilltalar flera av våra sinnen.

Magnetiska platser kan finnas både inomhus och utomhus.