Cirkulär ekonomi i arkitektur
I en mer cirkulär ekonomi kan miljömässiga, sociala och ekonomiska värden, i form av befintliga byggnader, byggprodukter och byggmaterial, tas tillvara i större utsträckning och under en längre tid. Här kan du läsa om olika principer för cirkulär ekonomi och hur en genomtänkt utformning kan göra byggnader mer cirkulära i ett långsiktigt perspektiv och något om vilka utmaningar cirkulär ekonomi i arkitektur kan innebära för arkitekten.
Principer för cirkulär ekonomi i arkitektur
Det finns ett flertal så kallade trappstegsmodeller och principer som syftar till att integrera frågor om resurshushållning i beslutsunderlag och beslut. För mer information rekommenderas att läsa sidan om trappstegsmodeller för resurshushållning och sidan om fyrstegsprincipen för fysisk planering, byggande och arkitektur.
Trappstegsmodeller för resurshushållning
En generaliserad modell för cirkulär ekonomi
Modell för cirkulär ekonomi. Illustration: Boverket/Tryckcentrum
En generaliserad teoretisk modell för omställningen från en linjär ekonomi till en mer cirkulär ekonomi beskriver omställningen i tre dimensioner. Varje dimension handlar om en enskild aspekt av omställningen till en mer cirkulär ekonomi.
- Sakta ner resursflöden. Denna dimension innebär längre livslängder för byggnader och byggprodukter.
- Minska resursflöden. Denna dimension innebär mindre förbrukning av material och resurser och mindre avfall.
- Sluta kretslopp för resursflöden. Denna dimension avser mer återbruk och återvinning. Att använda byggprodukter och byggmaterial igen.
Mer information om den generella modellen för cirkulär ekonomi och dess tre dimensioner finns i artikeln ”Product design and business model strategies for a circular economy”.
Cirkulära byggnader
Cirkulär ekonomi är ett begrepp som är nyare än dess innebörd när det kommer till byggnader. Att använda befintliga byggnader för nya användningsområden är en gammal företeelse. Återbruk av byggprodukter i byggnader har varit vanligt förekommande under lång tid historiskt. Det kan exempelvis handla om återbruk av stockar och plankor till stugor och hus, eller om återbruk av byggstenar till murverk, med mera.
Denna sida utgår från de tre generella dimensionerna för omställningen till en mer cirkulär ekonomi, för att beskriva motsvarande aspekter vid cirkulär ekonomi i arkitektur mer specifikt.
- Den första dimensionen ”sakta ner resursflöden” avhandlas i stycket "byggnader med lång livslängd".
- Den andra dimensionen ”minska resursflöden” avhandlas i stycket "byggnader och resurshushållning".
- Den tredje dimensionen ”sluta kretslopp för resursflöden” avhandlas i stycket "byggnader och återbruk av byggprodukter".
Byggnader med lång livslängd
Inget varar för evigt, inte heller byggnader. En viktig målsättning vid omställningen till en cirkulär ekonomi, är att förlänga byggnadens livslängd för att hushålla med resurser på lång sikt. En förutsättning för lång livslängd är att byggnaden varaktigt kan fylla ett behov. Det behöver inte vara samma behov hela tiden, utan det kan handla om flera olika typer av behov över tid.
Om byggnaden är omtyckt, funktionell, nyttjad över tid, och går att förvalta på ett effektivt sätt, finns stora möjligheter att byggnaden bevaras länge i stället för att rivas och ersättas med en ny byggnad. Både god arkitektur och fysisk planering är av stor betydelse för att åstadkomma detta.
Tidlös bebyggelse för föränderliga förutsättningar
Arkitektur, dimensionering av behov, samt utformning av byggnader, bygger på antaganden om planeringsmässiga förutsättningar. Dessa planeringsmässiga förutsättningar förändras dock ofta över tid. Byggnader kan göras ”tidlösa” även när behoven och de planeringsmässiga förutsättningarna förändras över tid. Det handlar om att planera och utforma byggnader så att de kan möta olika behov över tid. Det kan också handla om att planera och utforma byggnader så att de enkelt kan anpassas till nya behov i framtiden. Det finns arkitektur och fysisk planering som förenklar anpassningar till förändrade behov. Exempelvis kan tillräcklig takhöjd vara avgörande för möjligheten att anpassa en byggnad till nya användningsområden.
Skapa förutsättningar för befintlig bebyggelse
Förutom möjligheten att anpassa byggnader till föränderliga förutsättningar, finns också möjligheten att försöka anpassa förutsättningarna för att möjliggöra ett effektivare nyttjande av befintliga underutnyttjade byggnader. Det kan exempelvis handla om att vidta åtgärder i fysisk planering eller samhällsplanering för att göra befintliga underutnyttjade byggnader mer attraktiva, mer ändamålsenliga, bättre lokaliserade på befintlig plats, mer eftertraktade eller mer användbara. På så sätt kan den befintliga byggda miljön nyttjas effektivare.
Det kan handla om att skapa förutsättningar för att kunna flytta vissa utrymmeskrävande verksamheter från områden med brist på byggnader, till områden med överskott på underutnyttjade byggnader. Det kan även handla om att skapa rumsliga förutsättningar för effektivare nyttjande av byggnader. Exempelvis effektivare nyttjande av bostäder genom att tillskapa nya arbetsplatser i närheten, en ny hållplats för kol