Prövning av rivningslov
Vid en ansökan om rivningslov ska enbart två förutsättningar prövas. Den första förutsättningen är att det inte finns rivningsförbud för byggnaden i detaljplan eller områdesbestämmelser. Den andra förutsättningen är att byggnaden inte bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.
När krävs det rivningslov?
Inom detaljplanelagt område krävs det rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader. Det finns dock vissa undantag från denna lovplikt. Utanför detaljplanelagt område kan det krävas rivningslov om kommunen har bestämt detta i områdesbestämmelser.
10 §
Det krävs rivningslov för att riva en byggnad eller en del av en byggnad
1. inom ett område med detaljplan, om kommunen inte har bestämt något annat i planen, och
2. utanför ett område med detaljplan, om kommunen i områdesbestämmelser har bestämt att ett rivningslov krävs.
Det krävs dock inte rivningslov, om byggnaden eller byggnadsdelen får uppföras utan bygglov och kommunen i detaljplanen eller områdesbestämmelserna inte har bestämt att det krävs rivningslov.
Vad innebär rivning
Begreppet rivning innebär att man helt tar bort en byggnad eller en del av en byggnad, det vill säga även stommen. Man kan alltså ta bort byggnadens icke bärande delar såväl invändigt som utvändigt utan att åtgärden bedöms som rivning, så länge stommen står kvar. Om allt utom grunden har rivits, för att den exempelvis ska utnyttjas till en ny byggnad, är det ändå att betrakta som rivning. Det räknas också som rivning när man tar bort endast en del av en byggnad, till exempel en veranda. Att flytta en byggnad från en plats till en annan innebär att byggnaden rivs. I dessa fall krävs både rivningslov på den gamla platsen och bygglov på den nya platsen. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 706)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Förutsättningar för rivningslov
Rivningslov ska ges om byggnaden eller byggnadsdelen:
- inte omfattas av rivningsförbud i detaljplanen eller områdesbestämmelserna, eller
- inte bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.
34 §
Rivningslov ska ges för en åtgärd som avser en byggnad eller byggnadsdel som inte
1. omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.
En ansökan om rivningslov ska enbart prövas mot dessa två förutsättningar. Den ska exempelvis inte prövas mot varsamhetskraven eller förvanskningsförbudet.
Vid prövningen ska både de allmänna intressena och byggnadsägarens enskilda intresse beaktas. Exempel på allmänna intressena är att byggnaden bör bevaras med hänsyn till sina värden. Ett enskilt intresse kan vara att vilja riva en byggnad för att istället bygga nytt.
1 §
Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.
Rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser
Om det finns en bestämmelse om rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser innebär det att byggnadsnämnden inte kan bevilja rivningslov. Frågan om byggnaden får rivas eller inte är då redan avgjord i detaljplanen eller områdesbestämmelserna. Detta gäller oavsett om det görs en annan bedömning av byggnadens värden idag än vad som gjordes när planen antogs.
34 §
Rivningslov ska ges för en åtgärd som avser en byggnad eller byggnadsdel som inte
1. omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.
Ett rivningsförbud innebär att man inte helt får ta bort en byggnad eller en del av en byggnad. Åtgärder som byte av fasadbeklädnad eller annan åtgärd som avsevärt påverkar byggnadens yttre utseende kan göras trots rivningsförbud. Bygglovsprövningen av sådana åtgärder ska inte göras mot rivningsförbudet utan mot förvanskningsförbudet och varsamhetskravet. Ett rivningsförbud hindrar inte heller att interiöra delar, såsom fast inredning och fasta installationer av en byggnad tas bort eller rivs. (jfr prop. 1985/86:1 sid.706)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
30 §
Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
a) överensstämmer med detaljplanen, eller
b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.
Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.
Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .
30 a §
Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .
13 §
En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.
Första stycket ska tillämpas också på
1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
3. allmänna platser, och
4. bebyggelseområden.
17 §
Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.
Bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens värden
Om en byggnad inte har rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser ska byggnadsnämnden pröva om byggnaden eller bebyggelsen bör bevaras med anledning av dess historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde. Det innebär att byggnaden eller bebyggelsen både ska vara värdefull och ha ett bevarandevärde. En byggnad kan vara värdefull utan att den behöver bevaras. För att kunna göra denna prövning måste en utredning om byggnadens eller byggnadsdelens värden göras. Utredningen måste även klargöra om den bör bevaras.
34 §
Rivningslov ska ges för en åtgärd som avser en byggnad eller byggnadsdel som inte
1. omfattas av rivningsförbud i detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
2. bör bevaras på grund av byggnadens eller bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde.
Byggnaden eller bebyggelsen behöver inte på förhand vara utpekad som värdefull för att kunna bedömas som bevarandevärd. En utredning om värdet ska göras i varje enskilt fall. Det är inte enbart en byggnad eller en bebyggelse som är särskilt värdefull som har ett bevarandevärde. Alla byggnader kan vara bevarandevärda på grund av historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden. Lokala överväganden har stor betydelse i avgörandet om en byggnad eller bebyggelse är bevarandevärd. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 289)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
13 §
En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.
Första stycket ska tillämpas också på
1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §,
2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser,
3. allmänna platser, och
4. bebyggelseområden.
Vägledning för bedömningen av byggnadens eller bebyggelsens värde kan hämtas i material som tas fram av kulturvårdande myndigheter. Det kan exempelvis vara att byggnaden eller bebyggelsen är av riksintresse för kulturmiljövården enligt miljöbalken eller på annat sätt utpekad som värdefull, till exempel i översiktsplan, fördjupad översiktsplan, kulturmiljöprogram eller liknande. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 289-290)
Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)
Det är byggnadsnämnden som ansvarar för att utreda byggnadens och bebyggelsens historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värde och bedöma om byggnaden bör bevaras på grund av dessa värden. Det finns inget hinder för nämnden att låta externa sakkunniga göra en utredning av byggnadens värde. Nämnden kan däremot inte överlåta till sökande att genomföra en sådan utredning. En ansökan om rivningslov kan därför vara mycket enkel och i stort sett bara redovisa vilken byggnad eller byggnadsdel som avses rivas.
Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, har i ett mål prövat om byggnadsnämnden hade stöd för att avslå ett rivningslov för ett enbostadshus. Domstolen konstaterade att det inte är nödvändigt att byggnaden har ett uttalat värde i en detaljplan för att en ansökan om rivningslov ska kunna avslås. Bevarandevärden kan även uppstå efter det att en detaljplan antagits, särskilt om det har gått lång tid sedan antagandet. Byggnadsnämnden hade låtit göra en kulturhistorisk bedömning av byggnaden och ansåg att byggnaden borde bevaras. MÖD konstaterade att lokala överväganden ska väga tungt vid bedömning om vad som är kulturhistoriskt värdefullt och ansåg att nämnden hade haft stöd för sin bedömning. Domstolen fastställde därför nämndens beslut om att avslå rivningslov. (MÖD 2017-10-18 mål nr P 10511-16)