Arbetsmiljölagen
Arbetsmiljölagstiftningen ställer krav på hur vårdmiljön ska utformas som arbetsplats. Arbetsmiljöverket är den myndighet som ger ut föreskrifter om utformningen av arbetsplatser.
Vårdinrättningar runtom i Sverige utgör en mycket stor arbetsplats, där ett stort antal olika professioner arbetar tillsammans. Arbetsmiljölagen, 1977:1160, gäller för de som arbetar inom vården, och lagens syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt verka för en god arbetsmiljö.
1 §
Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Lag (1994:579) .
3 §
Vid tillämpning av 2-4 och 7-9 kap. ska med arbetstagare likställas
1. den som genomgår utbildning, med undantag för barn i förskolan och elever i fritidshemmet,
2. den som under vård i anstalt utför anvisat arbete,
3. den som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och annan som fullgör i lag föreskriven tjänstgöring eller som deltar i frivillig utbildning för verksamhet inom totalförsvaret.
De som avses i första stycket 1 och 2 ska likställas med arbetstagare även vid tillämpning av 5 kap. 1 och 3 §§. I fråga om dem som genomgår utbildning finns dessutom särskilda bestämmelser i 6 kap. 6 a, 8, 15, 17 och 18 §§, 7 kap. 13 och 14 §§ samt 9 kap. 3 §.
I fall som avses i första och andra styckena ska det som i lagen sägs om arbetsgivare gälla den som driver den verksamhet i vilken arbetet utförs. Lag (2010:856) .
Arbetsmiljölagen ställer krav på verksamhetens miljöer
Till skillnad från PBL är arbetsmiljölagen direkt inriktad på den verksamhet som bedrivs i och i anslutning till byggnaden. I lagen ställs krav på arbetsmiljön, vilka har betydelse för själva utformningen av byggnader. Arbetsmiljöverket har gett ut föreskrifter om utformningen av arbetsplatser, Arbetsplatsens utformning, AFS 2020:1. Till skillnad från kraven i Boverkets byggregler, BBR, är kraven för arbetslokaler i Arbetsmiljöverkets föreskrifter även tillämpliga på befintliga byggnader utan att några ändringar görs i byggnaden.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter innehåller bland annat krav och råd om ventilation, klimat, dagsljus och belysning, skyddsanordningar, personalutrymme, omklädning och duschutrymme samt utrymning. Det finns också regler om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön
Arbetsgivaren, det vill säga kommunen, regionen eller en enskild huvudman, har ansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljölagen ställer krav på att arbetsgivaren systematiskt undersöker arbetsförhållanden och bedömer risker för olycksfall. Arbetsgivaren behöver alltså regelbundet kontrollera till exempel belysning, ventilationssystem och luftkvalitet, bullerförhållanden och hur drift och underhåll sköts i vårdmiljön. Reglerna finns i Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1.
Ett skyddsombud representerar och företräder de anställda i arbetsmiljöfrågor på en arbetsplats. Ett skyddsombud ska enligt arbetsmiljölagen delta vid planering av nya eller ändrade lokaler och har rätt att ta del av de handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt som behövs för ombudets verksamhet.
4 §
Skyddsombud företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och skall verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. I detta syfte skall ombudet inom sitt skyddsområde vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall samt över att arbetsgivaren uppfyller kraven i 3 kap. 2 a §. Skyddsombud på fartyg skall vidare vaka över att fartyget har den bemanning som det skall ha enligt beslut eller föreskrifter.
Skyddsombud skall delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av arbetsorganisation liksom vid planering av användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Skyddsombud skall vidare delta vid upprättande av handlingsplaner enligt 3 kap.
2 a §.
Arbetsgivaren skall underrätta skyddsombud om förändringar av betydelse för arbetsmiljöförhållandena inom ombudets område.
Arbetsgivare