Samnyttjande av förskolans och skolans miljöer underlättas med samverkan och gestaltning

Skolans och förskolans fysiska miljöer är en del av bebyggelsestrukturen i kommunen. De har goda förutsättningar att samordnas med andra funktioner i samhället och därigenom utgöra mötesplatser som bidrar till både ökad trygghet och välmående för elever och effektiv användning av lokaler. För att samnyttjande ska fungera i praktiken krävs en medveten och noggrann planering, en omsorgsfull utformning och ett samarbete mellan olika aktörer genom hela processen.

Sorgenfriskolan i Malmö har en utemiljö samnyttjas med det lokala föreningslivet efter skoltid. Skolgården blir en mötesplats även för vuxna och syskon som hämtar och lämnar barn på fotbollsträning, och miljön är befolkad och trygg under en stor del av dygnet. Foto: Maria E Teder/Boverket.

Att tänka på vid gestaltningen:

• Samnyttjande kräver samverkan och samarbete. Identifiera vilka verksamheter som kan vara aktuella och lämpliga för att samnyttja lokaler och utemiljöer.
• En tydlig rumslig uppdelning mellan de olika verksamheterna kan underlätta samnyttjande av lokaler och utemiljöer, till exempel genom olika entréer och att samnyttjande verksamhet inte går igenom eller använder klassrum.
• Dimensionera ytor och anpassa utformningen så att det finns plats för förvaring av samnyttjande verksamhets material. Dimensionering av ytor och utformningen av utemiljöerna är också viktig, så att de klarar det ökade slitage som samnyttjande medför.
• För att samnyttjandet ska fungera i praktiken behövs en tydlig organisation för detta där roller och ansvar är klargjorda.

Vad är samnyttjande

Samnyttjande innebär att flera användare eller verksamheter använder samma yta, plats eller lokal, samtidigt eller vid olika tidpunkter. Samnyttjande kan vara mer eller mindre formaliserat och ske i olika utsträckning – alltifrån utlåning av lokaler till mer långtgående samarbete där olika verksamheter samordnar sitt arbete och gör gemensamma insatser i någon form, till exempel att kulturskolan samverkar med skolverksamheten. Det är inte ovanligt att samnyttjande och samverkan används som närmast synonyma begrepp. Att dela ytor medför alltid ”samverkan” i någon mån, eftersom man samsas om yta och därför behöver kommunicera och komma överens om regler för användandet.

Några vanligt förekommande exempel på samnyttjande är:

• Skollokaler hyrs eller lånas ut till föreningar, företag och allmänhet utanför skoltid. Skollokalerna kan också användas vid val, till fest och av idrotts- och kulturföreningar med mera.
• Lokaler som ägs och förvaltas av annan aktör kan nyttjas av skolan, till exempel en idrottshall.
• Friytor vid skolor och förskolor kan användas av andra grupper efter skoltid, till exempel föreningar eller en bredare allmänhet.
• Samnyttjande där skolan eller förskolan använder annans mark som utemiljö är också exempel.

Samnyttjande av allmän plats

Möjligheter och utmaningar med samnyttjande

Det svenska skolåret har 178 skoldagar. Under resterande 187 dagar samt kvällstid är skolan ofta en outnyttjad resurs i form av både lediga lokaler, idrottsplaner och övriga ytor. Förskolan har oftast öppet även under skolloven och används därför mer, men även delar av dessa lokaler kan samnyttjas med andra.

Samnyttjande innebär dock en rad rumsliga och organisatoriska utmaningar. Det finns en risk att andra verksamheter påverkar skolans eller förskolans verksamhet negativt, till exempel att skolans behov trängs undan, att det förekommer skadegörelse på skolan vid annan verksamhet eller att skolan upplevs som otrygg vid annan verksamhet. Vid samnyttjande är det därför angeläget att skolans och barnens perspektiv sätts främst, vilket ställer krav på tillräckliga ytor och tydliga gränser mellan olika aktiviteter. Samnyttjande får inte ske på bekostnad av barnens eller kärnverksamhetens behov.

Skolan som mötesplats

Skolans rum kan ge utrymme för föreningar och verksamheter inom exempelvis kultur och fritid. Det kan handla om kulturskolan med musik, bild och drama, eller idrottsföreningar som bidrar till att skapa en meningsfull fritid. Det kan också handla om att upplåta lokalerna till det lokala föreningslivet. Skolan mitt i stadsdelen, samhället eller byn kan bli en mötesplats utanför skoltid, inte bara för eleverna utan även för föräldrar, syskon och civilsamhället. Samnyttjande kan bidra till att miljöerna blir arenor för flera samhällsfunktioner vilket bidrar till social och samhällsekonomisk hållbarhet.

Den ökade användningen av skolans eller förskolans miljöer som samnyttjande medför kan bidra till att fler människor rör sig områdena och därmed ökar tryggheten utanför skoltid och minskar risken för skadegörelse.  

Effektiv användning av mark och lokaler

Skolan och förskolan är stora och viktiga samhällsekonomiska investeringar både att bygga och att förvalta. Samnyttjande kan vara ett sätt att klara fasta kostnader och hantera rumsliga tillgångar på ett effektivt sätt. Det kan till och med vara en förutsättning för att hantera kostnader f&oum