Överklagande av lov och förhandsbesked

Vem som får överklaga lov och förhandsbesked

Granskad:

Ett beslut om bygglov eller förhandsbesked får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

Vem får överklaga?

För att någon ska ha rätt att överklaga ett beslut om att bevilja, avslå eller avvisa en ansökan om lov eller förhandsbesked måste beslutet angå den klagande och ha gått denne emot. Detta kan behöva bedömas från fall till fall.

8 §
   Bestämmelser om vem som får överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§ finns i 42 § förvaltningslagen
(2017:900). Lag (2018:845) .

42 §
   Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

Att ett beslut angår någon kan förklaras som att det kan påverka dennes situation på ett sätt som inte är obetydligt. Det krävs normalt också att beslutets rättsverkningar berör ett intresse som på något sätt erkänts av rättsordningen eller att beslutet påverkar personens rättsliga ställning. Dessa rättsverkningar kan ligga antingen på det rättsliga planet eller vara av faktisk natur, till exempel gälla en störning för en närboende. Egendomsskyddet gör att alla beslut som påverkar en persons egendom, till exempel dess värde eller annars rättsliga status anses överklagbara av den personen. Det är verkningarna av beslutet som ska bedömas. Det förutsätts också att beslutets effekt drabbar klaganden direkt. Det ska även vara frågan om negativa följder för den som klagar. Att beslutet har gått den klagande emot har i praxis ansetts ha ungefär samma betydelse som att det angår personen. Oftast räcker det att personen som beslutet angår yrkar på att beslutet ska upphävas eller ändras för att det ska anses ha gått denne emot. (jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 285-299 och RÅ 2004 ref. 13)

Den grupp av enskilda och sammanslutningar som har rätt att överklaga ett visst beslut kallas ibland för överklagandekretsen. Alla som ingår i överklagandekretsen för beslut om bygglov, marklov och förhandsbesked ingår inte i överklagandekretsen för beslut om rivningslov.

Överklagandekretsen vid bygglov, marklov och förhandsbesked

De som oftast ska ingå i överklagandekretsen vid överklagande av bygglov, marklov och förhandsbesked är:

  • Sakägare och rågrannar
  • Staten
  • Byggnadsnämnden
  • Bostadsrättshavare, hyresgäster och boende
  • Ideella föreningar.

Sakägare och rågrannar

Beslut om bygglov, marklov och förhandsbesked får överklagas av sökanden, ägare till en fastighet som gränsar direkt till den fastighet som bygglovet eller förhandsbeskedet gäller eller skiljs åt endast genom en gata eller väg. En så kallad rågranne, det vill säga en ägare till en fastighet som direkt gränsar till den fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, har rätt att överklaga beslutet oavsett avståndet mellan den plats där åtgärden är tänkt att utföras och rågrannens fastighet eller bostad. Om en fastighet består av två eller flera markområden som är åtskilda från varandra genom mark eller vatten som inte ingår i fastigheten, så kallade friliggande områden, bör dock en rågranne inte erkännas klagorätt enbart av det skälet att hans eller hennes fastighet gränsar till ett av dessa områden. För att som granne erkännas klagorätt bör det alltså även krävas att rågrannens fastighet gränsar mot just det område som bygglovet avser. Även samfälligheter som direkt gränsar till den berörda fastigheten är sakägare och har rätt att överklaga. (MÖD 2018-09-19 mål nr P 1991-18/ 2018:25, RÅ 2005 ref. 36, HD 2022-12-07 mål nr Ö 5766-21 och MÖD 2014-12-22 mål nr P 8071-14)

Mål: P 1991-18/2018:25 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: Ö 5766-21 (på Högsta domstolens webbplats)

Mål: P 8071-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Principen om rågrannes klagorätt kan även gälla för vissa nyttjanderättshavare. Detta i de fall då nyttjanderätten avser ett område som ligger vid gränsen till fastigheten eller skiljs åt från denna enbart av en mindre väg. (HD 2022-12-07 mål nr Ö 5766-21)

Mål: Ö 5766-21 (på Högsta domstolens webbplats)

Ägare till fastigheter som inte direkt gränsar till den aktuella fastigheten kan under vissa omständigheter också vara sakägare. Om de har rätt att överklaga beror på vilken betydelse beslutet om lov eller förhandsbesked får för sakägaren. Detta med hänsyn till exempelvis arten och omfattningen av den eller de åtgärder som lovet eller förhandsbeskedet omfattar, natur- eller trafikförhållandena på platsen med mera. En bedömning måste göras från fall till fall. (MÖD 2013-12-17 mål nr P 8828-13)

Mål: P 8828-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Det är förhållandena vid tiden för prövningen hos kommunen som är avgörande om någon har rätt att överklaga. Även om det senare under processens gång har skett till exempel en fastighetsbildning så att den klagande inte längre är rågranne med fastigheten där lovet eller förhandsbeskedet har sökts, så anses grannen ha klagorätt. (MÖD 2012-12-13 mål nr P 8631-12)

Mål: P 8631-12 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Om en granne har godkänt en åtgärd i sitt granneyttrande anses denne ändå ha klagorätt. Rätten att klaga faller alltså inte bort för att någon har ställt sig positiv till en åtgärd i sitt yttrande till byggnadsnämnden. (HD 2014-06-12 mål nr T 5554-13)

Mål: T 5554-13 (på Högsta domstolens webbplats)

Staten

Ett beslut som har gått staten emot i egenskap av fastighetsägare eller innehavare av särskild rätt till en fastighet får överklagas av den statliga myndighet som förvaltar fastigheten. Statens klagorätt är alltså varken mer eller mindre omfattande än enskilda sakägares klagorätt. Det är staten som har klagorätt, men den förvaltande myndigheten som hanterar överklagandet för statens räkning. Normalt framgår det av fastighetsregistret om en fastighet ägs av staten. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 362) (Lantmäteriets föreskrifter LMVFS 2006:1 1 kap 6 §)

Lantmäteriets föreskrifter LMVFS 2006:1 1 kap 6 § (på Lantmäteriets webbplats) (PDF, 279 KB)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

10 §
   Ett beslut som gäller staten i egenskap av fastighetsägare eller innehavare av en särskild rätt till en fastighet får överklagas av den statliga myndighet som förvaltar fastigheten.

10 a §
   Ett beslut om planeringsbesked enligt 5 kap. 10 f § får överklagas endast av kommunen. Lag (2017:424) .

Ett beslut om lov eller förhandsbesked inom vissa skydds- eller säkerhetsområden får överklagas av vissa statliga myndigheter. Transportstyrelsen får överklaga ett beslut som rör en civil flygplats. Strålsäkerhetsmyndigheten får överklaga om beslutet rör en kärnkraftreaktor eller annan kärnteknisk anläggning. Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar får överklaga inom skydds- eller säkerhetsområden för anläggning för totalförsvaret eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde.

14 §
   Ett beslut om lov eller förhandsbesked inom sådana skydds- eller säkerhetsområden som avses i 4 kap. 42 § första stycket 4 a får överklagas av
   1. Transportstyrelsen, om beslutet rör en civil flygplats,
   2. Strålsäkerhetsmyndigheten, om beslutet rör en kärnkraftsreaktor eller annan kärnteknisk anläggning, och
   3. Försvarsmakten eller Myndigheten för civilt försvar, i andra fall än de som anges i 1 och 2. Lag (2025:1079) .

42 §
   Med områdesbestämmelser får kommunen endast reglera
   1. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse, fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ändamål, om det behövs för att säkerställa syftet med översiktsplanen eller för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken,
   2. användningen och utformningen av mark för gemensam användning,
   3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och storleken på tomter för sådana hus, och
   4. placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter och i samband med det bestämma
      a) om vegetation och markytans utformning och höjdläge inom ett område som är avsett för bebyggelse eller i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalförsvaret, statlig flygplats, annan flygplats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde,
      b) om skyddsanordningar för att motverka sådana störningar från omgivningen som avses i 12 § 1, och
      c) i frågor som avses i 16 § 2, 4 och 5.

I samband med en reglering enligt första stycket 2 eller 4 får kommunen även reglera skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter och bebyggelseområden som avses i 2 kap.
6 § tredje stycket och 8 kap. 13 § samt för sådan mark för gemensam användning som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Lag (2025:974) .

42 a §
   Inom eller i anslutning till sådana riksintresseområden för totalförsvarets anläggningar som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken, får kommunen, utöver det som anges i
42 §, med områdesbestämmelser reglera att det krävs bygglov för
   1. ekonomibyggnader,
   2. fasadändringar,
   3. små tillbyggnader av en- eller tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader utanför sammanhållen bebyggelse, och
   4. uppförande av komplementbyggnader, murar eller plank i omedelbar närhet av en- eller tvåbostadshus utanför sammanhållen bebyggelse.

Reglering enligt första stycket får endast avse krav på bygglov som behövs för att pröva åtgärdernas inverkan på riksintresset. Lag (2025:974) .

Byggnadsnämnden

Det framgår inte uttryckligen av lagen om byggnadsnämnden har rätt att överklaga länsstyrelsens eller domstolens beslut om att ändra eller upphäva nämndens beslut om lov eller förhandsbesked. Rätten för byggnadsnämnden att överklaga sådana beslut beror på om beslutet angår nämnden och om beslutet går nämnden emot.

42 §
   Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

36 §
   Ett beslut får överklagas av den som beslutet rör, om det har gått honom eller henne emot.

I prövningen av ärenden om lov och förhandsbesked företräder och bevakar byggnadsnämnden de allmänna intressen som enligt PBL ska prövas i ärendet. De allmänna intressena är desamma oavsett vilken instans ett ärende befinner sig i. Nämnden är också den enskildes motpart i ärenden om PBL som överprövas i mark- och miljödomstolarna. Det innebär att nämnden företräder de allmänna intressena i överinstansen och har rätt att överklaga i vissa fall.

2 §
   Om en enskild överklagar en förvaltningsmyndighets avgörande är den förvaltningsmyndighet som först beslutat i saken motpart till den enskilde sedan handlingarna i målet överlämnats till mark- och miljödomstolen, om inte annat är särskilt föreskrivet.

I mål om planer enligt plan- och bygglagen (2010:900) är kommunen den enskildes motpart.

Det som föreskrivs i första stycket gäller inte när det är en lantmäterimyndighets beslut som har överklagats eller när en ideell förening eller en annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken har överklagat.

Byggnadsnämndens klagorätt har utökats hos mark- och miljödomstolen

I ett rättsfall från mark- och miljööverdomstolen, MÖD, gjordes en bedömning av nämndens klagorätt. Målet handlade om ett överklagat beslut om att bevilja bygglov som hade upphävts av länsstyrelsen. Nämnden ansågs inte ha rätt att överklaga upphävandet. MÖD ansåg att nämnden inte har till uppgift enligt PBL att bevaka sitt beslut att bevilja bygglov i en efterföljande domstolsprocess. Nämnden ansågs inte heller ha till uppgift att överklaga ett sådant beslut om det upphävs. Bara det faktum att ett bygglov upphävs innebär inte en begränsning av nämndens möjligheter att bevaka de intressen som nämnden har att bevaka enligt plan- och bygglagstiftningen. (MÖD 2020-09-21 mål nr P 2658-20)

Mål: P 2658-20 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Genom nyare praxis får dock numera byggnadsnämndens klagorätt anses vara utökad. Högsta domstolen, HD, har i ett avgörande prövat om en byggnadsnämnd hade rätt att överklaga när en mark- och miljödomstol upphäver ett av nämnden fattat beslut om avvisning av ett för sent inkommit överklagande. HD anförde bland annat att om en enskild har överklagat ett beslut av en byggnadsnämnd är nämnden motpart i domstolen. Byggnadsnämnden blir därmed part och med denna ställning följer en rätt att överklaga ett beslut av domstolen om beslutet har gått nämnden emot. För en byggnadsnämnd som blivit part får en dom eller ett beslut som innebär att nämndens beslut ändras anses gå nämnden emot. (NJA 2023 s. 100 HD 2023-12-18 mål nr ÖP 1730-23)

Mål: ÖP 1730-23 (på Högsta domstolens webbplats)

2 §
   Om en enskild överklagar en förvaltningsmyndighets avgörande är den förvaltningsmyndighet som först beslutat i saken motpart till den enskilde sedan handlingarna i målet överlämnats till mark- och miljödomstolen, om inte annat är särskilt föreskrivet.

I mål om planer enligt plan- och bygglagen (2010:900) är kommunen den enskildes motpart.

Det som föreskrivs i första stycket gäller inte när det är en lantmäterimyndighets beslut som har överklagats eller när en ideell förening eller en annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken har överklagat.

MÖD har även med stöd av praxis från HD ändrat sin tidigare praxis och gett en byggnadsnämnd rätt att klaga på en dom där mark- och miljödomstolen efter klagomål av grannar har upphävt ett av nämnden beviljat förhandsbesked. (MÖD mål nr P 16397-23)

Mål: P 16397-23 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Byggnadsnämnden har inte rätt att överklaga hos länsstyrelsen

MÖD har även i fyra avgöranden prövat frågan om en byggnadsnämnd haft rätt att överklaga beslut när länsstyrelsen upphävt byggnadsnämndens beslut om

avvisning av för sent inkomna överklaganden. MÖD har i samtliga beslut uttalat att nämnden, som inte ansetts ha ställning som part hos länsstyrelsen eller annars vara berörd av beslutet, har saknat rätt att klaga på länsstyrelsens beslut. (MÖD 2024-10-22 mål nr ÖP 8336-23/2024:75, MÖD 2024-10-22 mål nr ÖP 16359-23, MÖD 2024-10-22 mål nr ÖP 11276-23 och MÖD 2024-10-22 mål nr ÖP 11137-23)

Mål: ÖP 8336-23/MÖD 2024:75 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: ÖP 16359-23 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats) 

Mål: ÖP 11276-23 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: ÖP 11137-23 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Klagorätten blir olika i olika instanser

Sammanfattningsvis gäller att en byggnadsnämnd kan överklaga ett av nämnden meddelat förpliktande beslut, såsom ett föreläggande eller ett avslagsbeslut när beslutet ändrats eller upphävts av länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen. Andra beslut av länsstyrelsen har nämnden inte rätt att klaga på. Nämnden kan alltså inte klaga på ett beslut där länsstyrelsen exempelvis har upphävt ett beviljat bygglov av nämnden eller ett beslut av nämnden att avvisa ett överklagande.

Om det däremot är mark- och miljödomstolen, och inte länsstyrelsen, som efter överklagande av granne eller bygglovssökande har ändrat ett av nämnden meddelat beslut utökas rätten för nämnden att klaga. I dessa fall har byggnadsnämnden alltid rätt att klaga om nämndens beslut ändras eftersom nämnden då enligt lagen om mark- och miljödomstolar varit part i mark- och miljödomstolen. Här kan nämnden överklaga ett avgörande som innebär att domstolen efter överklagande från granne upphäver ett av nämnden givet bygglov eller förhandsbesked. Nämnden har också rätt att överklaga ett beslut där domstolen ändrar ett avvisningsbeslut som nämnden har fattat.

2 §
   Om en enskild överklagar en förvaltningsmyndighets avgörande är den förvaltningsmyndighet som först beslutat i saken motpart till den enskilde sedan handlingarna i målet överlämnats till mark- och miljödomstolen, om inte annat är särskilt föreskrivet.

I mål om planer enligt plan- och bygglagen (2010:900) är kommunen den enskildes motpart.

Det som föreskrivs i första stycket gäller inte när det är en lantmäterimyndighets beslut som har överklagats eller när en ideell förening eller en annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken har överklagat.

Bostadsrättshavare, hyresgäster och boende

Även bostadsrättshavare, lokalhyresgäster, första- eller andrahandshyresgäster och boende kan ha rätt att överklaga beslut om bygglov, marklov eller förhandsbesked. Det är alltså inte endast föreningar av exempelvis hyresgäster eller bostadsrättshavare som får överklaga, utan även hyresgästerna och bostadsrättshavarna själva. (jfr prop. 1985/86:1 sid. 459 och 610, RÅ 1994 ref 66, HD 2017-01-04 mål nr Ö 1901-16).

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Klagorätten förutsätter att den klagande är hyresgäst när lovet meddelas. Den som har blivit hyresgäst efter det att beslut om lov eller förhandsbesked har meddelats har alltså inte rätt att överklaga beslutet. (RÅ 1992 ref. 43 och Regeringen 2003-05-28 dnr M 2001/4369/F/P)

I de fall där den klagande har flyttat när ärendet överprövas och därför inte kan betraktas som hyresgäst längre har denne inte längre rätt att överklaga och den överprövande instansen ska avvisa överklagandet. (Regeringen 1997-04-30 dnr In 96/997/PL)

Ideella föreningar

Enligt praxis från MÖD kan även ideella föreningar ha rätt att överklaga lovbeslut. Det gäller så kallade miljöorganisationer. I ett rättsfall från Högsta domstolen, HD, hade en miljöorganisation överklagat ett beslut om bygglov för nybyggnad av ett enbostadshus utanför detaljplanelagt område. Fastigheten låg inom riksintresse för naturvård och kulturmiljövård och i närheten av två naturreservat. I översiktsplanen hade området pekats ut som ekologiskt särskilt känsligt med särskilt höga värden för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård. HD ansåg därför att bygglovet aktualiserade hänsynstaganden som tydligt relaterade till miljön och naturskyddet. HD bedömde därför att det aktuella beslutet om bygglov var ett sådant beslut som får överklagas av miljöorganisationer enligt EU-rätten. (HD 2019-06-24 mål nr Ö 6017-18)

Mål: Ö 6017-18 (på Högsta domstolens webbplats)

8 §
   Bestämmelser om vem som får överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§ finns i 42 § förvaltningslagen
(2017:900). Lag (2018:845) .

Enligt rättsfallet omfattar rätten att överklaga bara vissa organisationer. För att ha rätt att överklaga ska den ideella föreningen eller juridiska personen ha till huvudsakligt ändamål att

  • tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen,
  • inte vara vinstdrivande,
  • ha bedrivit verksamhet i Sverige under minst 3 år, och
  • ha minst 100 medlemmar eller på annat sätt visa att verksamheten har allmänhetens stöd.

13 §
   Överklagbara domar och beslut om tillstånd, godkännande eller dispens enligt denna balk, om upphävande av skydd av områden enligt 7 kap. eller om tillsyn enligt 10 kap. eller i sådana frågor enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, får överklagas av en ideell förening eller en annan juridisk person som
   1. har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen,
   2. inte är vinstdrivande,
   3. har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, och
   4. har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd.

Rätten att överklaga enligt första stycket gäller även om överklagandet enbart avser ett villkor eller en annan bestämmelse i domen eller beslutet och även om domen eller beslutet är resultatet av en prövning enligt 22 kap. 26 §,
24 kap. 2, 3, 5, 7, 10, 13 eller 13 a § denna balk eller en prövning enligt 7 kap. 13, 14 eller 16 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Rätten att överklaga enligt första stycket gäller dock inte domar och beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.

Den som vill överklaga med stöd av första eller andra stycket ska göra det innan tiden för överklagande har gått ut för parterna och sakägarna. Lag (2023:632) .

13 a §
   En ideell förening eller annan juridisk person som avses i 13 § första stycket får överklaga överklagbara beslut enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken där tillsynsmyndigheten har bedömt om en anmälningspliktig verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I fråga om rätten att överklaga ett sådant beslut tillämpas 13 § andra och tredje styckena. Lag (2025:770) .

Särskild klagorätt vid beslut i MKB-projekt

Miljöorganisationer har en särskild rätt att överklaga beslut om bygglov och förhandsbesked för MKB-projekt utanför detaljplanerat område. Klagorätten gäller beslut där byggnadsnämnden kommit fram till att åtgärden inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och där det getts bygglov eller positivt förhandsbesked. Klagorätt föreligger också om byggnadsnämnden utifrån en felaktig tillämpning av föreskrifterna har kommit fram till att någon bedömning av åtgärdens miljöpåverkan inte ska göras. Miljöorganisationers rätt att överklaga MKB-projekt gäller inte beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt. (jfr prop. 2020/21:174 sid. 144-145)

Genomförandet av MKB-direktivet i plan- och bygglagen, prop. 2020/21:174 (på Sveriges riksdags webbplats)

12 §
   En sådan ideell förening eller annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken får överklaga
   1. ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk på ett sådant sätt som anges i 4 kap. 34 § andra stycket denna lag, och
   2. ett beslut att ge bygglov eller positivt förhandsbesked för en åtgärd som anges i 4 kap. 2 § första stycket 3 a och som ska föregås av en bedömning av om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Rätten att överklaga enligt första stycket gäller dock inte beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt. Lag (2021:785) .

13 §
   Överklagbara domar och beslut om tillstånd, godkännande eller dispens enligt denna balk, om upphävande av skydd av områden enligt 7 kap. eller om tillsyn enligt 10 kap. eller i sådana frågor enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken, får överklagas av en ideell förening eller en annan juridisk person som
   1. har till huvudsakligt ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen,
   2. inte är vinstdrivande,
   3. har bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år, och
   4. har minst 100 medlemmar eller på annat sätt visar att verksamheten har allmänhetens stöd.

Rätten att överklaga enligt första stycket gäller även om överklagandet enbart avser ett villkor eller en annan bestämmelse i domen eller beslutet och även om domen eller beslutet är resultatet av en prövning enligt 22 kap. 26 §,
24 kap. 2, 3, 5, 7, 10, 13 eller 13 a § denna balk eller en prövning enligt 7 kap. 13, 14 eller 16 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Rätten att överklaga enligt första stycket gäller dock inte domar och beslut som rör Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt.

Den som vill överklaga med stöd av första eller andra stycket ska göra det innan tiden för överklagande har gått ut för parterna och sakägarna. Lag (2023:632) .

13 a §
   En ideell förening eller annan juridisk person som avses i 13 § första stycket får överklaga överklagbara beslut enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av balken där tillsynsmyndigheten har bedömt om en anmälningspliktig verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I fråga om rätten att överklaga ett sådant beslut tillämpas 13 § andra och tredje styckena. Lag (2025:770) .

42 §
   Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

Överklagandekretsen vid rivningslov

PBL innehåller ingen särskild bestämmelse om vem som får överklaga ett beslut om rivningslov jämfört med bygglov, marklov och förhandsbesked. Av praxis framgår dock att grannar inte har rätt att överklaga ett beslut om beviljat rivningslov. I normalfallet bör det därför bara vara den som ansökt om rivningslov och fått avslag som har rätt att överklaga. (RÅ 1993 ref. 14 och MÖD 2016-10-14 mål nr P 8598-15)

Mål: P 8598-15 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Det framgår inte av lagen om byggnadsnämnden har rätt att överklaga ett beslut av länsstyrelsen eller domstolen om att upphäva ett beviljat eller avslaget rivningslov. Enligt Boverkets tolkning av rättspraxis har dock nämnden klagorätt om ett nekat rivningslov upphävs. Däremot har nämnden inte rätt att överklaga om ett beviljat rivningslov upphävs. (jfr MÖD 2017-10-18 mål nr P 10511-16 och MÖD 2018-05-18 mål nr P 12113- 17)

Mål: P 10511-16 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 12113-17 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Partssuccession

Under tiden som ett ärende om lov eller förhandsbesked pågår kan fastigheter få nya ägare. Det finns då möjlighet till det som kallas partssuccession. Det innebär att rätten att överklaga kan flyttas över till den nya ägaren. Den nya ägaren får träda in i processen med samma rättsliga ställning som den tidigare ägaren hade. Det innebär att om den föregående ägaren har överklagat ett beslut har den nya ägaren rätt att ta över klagorätten från den tidigare ägaren. Det finns dock inget krav på att den nya ägaren måste träda in i processen. Om så inte är fallet ska målet inte prövas i sak. Om den tidigare ägaren inte har överklagat i rätt tid så har den nya ägaren inte rätt att överklaga. (MÖD 2013-10-25 mål nr P 3922-13, RÅ 2002 not 14 och RÅ 1995 ref. 50)

Mål: P 3922-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Vem bestämmer vem som får överklaga?

När någon har överklagat ett beslut är det den överprövande instansen, det vill säga länsstyrelsen eller domstolen, som avgör om någon har rätt att överklaga. När ett överklagande kommer in till byggnadsnämnden ska nämnden endast göra en rättidsprövning. Det är därefter länsstyrelsen som gör bedömningen av

om beslutet får överklagas och om den som överklagat är klagoberättigad. Byggnadsnämnden kan aldrig neka någon att överklaga.

46 §
   Om överklagandet inte avvisas ska beslutsmyndigheten skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till överinstansen.

Om en myndighet ändrar ett beslut som har överklagats, ska den överlämna även det nya beslutet till överinstansen. Överklagandet ska anses omfatta det nya beslutet.

47 §
   Överinstansen prövar frågor om att avvisa ett överklagande på någon annan grund än att det har kommit in för sent.

Om ett överklagande felaktigt har getts in till överinstansen, ska den myndigheten vidarebefordra överklagandet till beslutsmyndigheten och samtidigt ange vilken dag som överklagandet kom in till överinstansen.

Vid expedieringen av ett beslut kan byggnadsnämnden behöva bedöma vilka som ska få beslutet skickat till sig med en överklagandehänvisning. Den överprövande instansen är dock inte bunden av nämndens bedömningar, utan gör en fristående bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Att nämnden skickat ett meddelande till en person om att till exempel en ansökan om bygglov har beviljats, betyder därför inte att den personen har rätt att överklaga beslutet. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 359)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

9 §
   Enbart det förhållandet att någon har underrättats eller ska ha underrättats enligt denna lag ger inte denne rätt att överklaga beslut som avses i 2 a, 3, 5 och 6 §§. Lag (2016:252) .

Att någon har rätt att överklaga innebär inte att överklagandet ska bifallas. Att någon getts klagorätt i överinstansen betyder alltså bara att den klagandes invändningar mot beslutet kommer prövas. Om den klagande inte anses ha klagorätt avvisas överklagandet utan att invändningarna prövas.

Boverket (2026). Vem som får överklaga. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/overklagande/vem/ Hämtad 2026-04-02