Vem som får överklaga lov och förhandsbesked

Ett beslut om bygglov eller förhandsbesked får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.

Vem får överklaga?

För att någon ska ha rätt att överklaga ett beslut om att bevilja, avslå eller avvisa en ansökan om lov eller förhandsbesked måste beslutet angå den klagande och ha gått denne emot. Detta kan behöva bedömas från fall till fall.

Att ett beslut angår någon kan förklaras som att det kan påverka dennes situation på ett sätt som inte är obetydligt. Det krävs normalt också att beslutets rättsverkningar berör ett intresse som på något sätt erkänts av rättsordningen eller att beslutet påverkar personens rättsliga ställning. Dessa rättsverkningar kan ligga antingen på det rättsliga planet eller vara av faktisk natur, till exempel gälla en störning för en närboende. Egendomsskyddet gör att alla beslut som påverkar en persons egendom, till exempel dess värde eller annars rättsliga status anses överklagbara av den personen. Det är verkningarna av beslutet som ska bedömas. Det förutsätts också att beslutets effekt drabbar klaganden direkt. Det ska även vara frågan om negativa följder för den som klagar. Att beslutet har gått den klagande emot har i praxis ansetts ha ungefär samma betydelse som att det angår personen. Oftast räcker det att personen som beslutet angår yrkar på att beslutet ska upphävas eller ändras för att det ska anses ha gått denne emot. (jfr Hellners och Malmqvist (2010), Förvaltningslagen med kommentarer. Norstedts Juridik. sid. 285-299 och RÅ 2004 ref. 13)

Den grupp av enskilda och sammanslutningar som har rätt att överklaga ett visst beslut kallas ibland för överklagandekretsen. Alla som ingår i överklagandekretsen för beslut om bygglov, marklov och förhandsbesked ingår inte i överklagandekretsen för beslut om rivningslov.

Överklagandekretsen vid bygglov, marklov och förhandsbesked

De som oftast ska ingå i överklagandekretsen vid överklagande av bygglov, marklov och förhandsbesked är:

• Sakägare och rågrannar
• Staten
• Byggnadsnämnden
• Bostadsrättshavare, hyresgäster och boende
• Ideella föreningar.

Sakägare och rågrannar

Beslut om bygglov, marklov och förhandsbesked får överklagas av sökanden, ägare till en fastighet som gränsar direkt till den fastighet som bygglovet eller förhandsbeskedet gäller eller skiljs åt endast genom en gata eller väg. En så kallad rågranne, det vill säga en ägare till en fastighet som direkt gränsar till den fastighet som lovet eller förhandsbeskedet avser, har rätt att överklaga beslutet oavsett avståndet mellan den plats där åtgärden är tänkt att utföras och rågrannens fastighet eller bostad.  Även samfälligheter som direkt gränsar till den berörda fastigheten är sakägare och har rätt att överklaga. (MÖD 2018-09-19 mål nr P 1991-18/ 2018:25, RÅ 2005 ref. 36 och MÖD 2014-12-22 mål nr P 8071-14)

Mål: P 1991-18/2018:25 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mål: P 8071-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Ägare till fastigheter som inte direkt gränsar till den aktuella fastigheten kan under vissa omständigheter också vara sakägare. Om de har rätt att överklaga beror på vilken betydelse beslutet om lov eller förhandsbesked får för sakägaren. Detta med hänsyn till exempelvis arten och omfattningen av den eller de åtgärder som lovet eller förhandsbeskedet omfattar, natur- eller trafikförhållandena på platsen med mera. En bedömning måste göras från fall till fall. (MÖD 2013-12-17 mål nr P 8828-13)

Mål: P 8828-13 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Det är förhållandena vid tiden för prövningen hos kommunen som är avgörande om någon har rätt att överklaga. Även om det senare under processens gång har skett till exempel en fastig