Solljus, dagsljus, utblick och elektrisk belysning i skola och förskola


Dagsljus får oss att må bra och kan bidra till att skapa en sinnlig arkitektur som ständigt förändras. Ljus är också en form av energi som arkitekturen bör förvalta som en värdefull resurs. För att skapa inspirerande och hälsosamma fysiska miljöer i skola och förskola är det därför viktigt med mycket dagsljus och en varierad ljussättning inomhus, liksom en solbelyst utemiljö med tillgång till skugga.
Att tänka på vid gestaltningen
- Genom byggnadens placering på tomten och dess relation till omgivande byggnader kan man påverka dagsljusinsläpp i byggnaden och skapa möjligheter för både soliga och varma såväl som skuggiga platser på gården.
- Byggnadens form, höjd och bredd påverkar dagsljuset inomhus och solljuset på gården. En smal byggnad stödjer på ett enkelt sätt möjligheten till dagsljus inomhus, och är att föredra. Om byggnaden är bred och kompakt är det av största vikt att ta in rikligt med dagsljus i den inre delen av byggnaden, genom ljusgårdar eller generösa takljuslösningar.
- Genomför dagsljusberäkningar och sol/skuggaberäkning tidigt i projektet för att möjliggöra optimal volymhantering och övrig byggnadsplanering på den aktuella tomten.
- Prioritera dagsljuset så mycket som möjligt och behandla dagsljus som en del av belysningssystemet.
- Storlek och placering av fönster är viktigt för dagsljus och utblickar. Högt sittande fönster ger mycket ljus, men kan öka risken för bländning. Lägre sittande fönster gör att särskilt mindre barn lättare kan se ut.
- Planera för både soliga och skuggiga platser i utemiljön och ta tillvara stora träd och annan vegetation för att få lagom skugga.
- Genom att ljussätta utemiljön kan den användas på eftermiddagar och kvällar även under årets mörkare dagar.
- Flera regelverk behandlar dagsljus, utblick och belysning, se faktaruta nedan.
Mervärden
- Genom att gestalta för samspel mellan dagsljus och elljus inspirerande och hälsosamma rum skapas samtidigt som byggnadens energianvändning minimeras. Stora träd och annan vegetation i utemiljön kan både minska kylbehovet av inomhusmiljön och skapa fina skuggeffekter på mark och fasad.
Dagsljus och ljusets kvalitet har stor betydelse för hälsa och välbefinnande
Dagsljus har stor betydelse för vår hälsa. Det påverkar halterna av hormonen kortisol och melatonin. Dagsljus motverkar störningar i dygnsrytmen, förbättrar nattsömnen, minskar sömnighet dagtid och förbättrar humöret. Elektriskt ljus har ett snävare färgspektrum och är inte lika hälsofrämjande. Det kan därför för närvarande inte helt ersätta dagsljus. Ett sätt att få mycket dagsljus under dagen är att vistas utomhus.
Folkhälsomyndigheten har i en rapport från 2017 gjort en kunskapssammanställning med fokus på dagsljusets betydelse i inomhusmiljön. I rapporten understryks särskilt betydelsen av goda dagsljusförhållanden i skolmiljöer. I skolmiljöer ger en ökad ljusstyrka positiva effekter på prestationen på både kort och lång sikt. Dagsljusbelysta skolmiljöer kan öka elevers prestation med 7-18 procent och en utblick mot vegetation är positivt för inlärningen. (Folkhälsomyndigheten, 2017)
En rik och varierad ljusmiljö med god färgåtergivning är extra viktig för barn i förskoleåldern då det är då som deras syn och färgseende utvecklas. Det naturliga dagsljuset behöver vara den huvudsakliga källan till förskolans belysning. Dagsljuset ger energi och bidrar till en levande interiör som förändras under dygnet och året. Det är viktigt att rum där barn och elever ska vistas mer än tillfälligt får en gestaltning som ger goda dagsljusförhållanden. Detta gäller alltså inte bara klassrum utan även andra rum som idag används som lärmiljöer. Belysningen i lärmiljön har också betydelse när det gäller möjligheten att uppfatta ögonen och mimik hos den som pratar. (Länsstyrelsen i Dalarna, 2020)

En genomtänkt placering av byggnaden på tomten skapar goda förutsättningar för dagsljus inomhus
För att säkerställa att det finns god tillgång till dagsljus vid nybyggnad av skolor och förskolor behöver dessa frågor hanteras tidigt i processen. Det är grundläggande att välja en plats som ger rätt förutsättningar för dagsljus. Även byggnadens höjd, form och placering i förhållande till väderstreck på tomten är avgörande för tillgången till dagsljus. Ju mer fasadyta på byggnaden, desto mer dagsljus.
Tänk på att:
- Solhöjden för den geografiska platsen ger information om förutsättningar för tillgång till direkt solljus.
- Väderstreck - fasaders orientering påverkar mängden direkt solljus som når enskilda fasader och bostadsrum.
- Omgivande bebyggelse skuggar fasader, gårdar och andra utemiljöer.
- Byggnadsdjupet har stor betydelse för dagsljusets förmåga att nå in.
- Våningshöjden och rumsutformningen påverkar också förutsättningarna för att dagsljuset ska nå in i byggnaden.
- Avskärmande objekt som balkonger, loftgångar eller burspråk kan skärma av tillgången till direkt himmelsljus.
- Val av storlek och placering av fönster samt dess glasegenskaper påverkar mängden dagsljus som når in i rummet.
- Fasadernas och markens kulörer och ljusreflekterande egenskaper påverkar hur himmelsljuset sprids.

Storlek och placering av fönster påverkar
Ett sätt att få in ljuset är fönster som går högt upp mot taket. Högt sittande fönster ger ett mer spritt allmänljus långt in i rummet, men gör det svårare för barnen att se ut. Det kan också öka risken för bländning. Lågt sittande fönster skapar däremot ett mer koncentrerat ljus nära golvet i barnets nivå. Varierade fönsterstorlekar, bröstningshöjder och fönster i olika väderstreck ger byggnaden en rikare ljusmiljö som stärker upplevelsen av rum, färg, ljus och form, liksom av omgivningen.

Gestalta genom att kombinera dagsljus och elljus
Även om dagsljuset är den viktigaste källan till belysning i skol- och förskolelokalerna, så kommer det naturliga ljuset behöva kompletteras med elektriskt ljus av god kvalitet för att ge en god ljusmiljö. Planeringen av elbelysningen behöver utgå från dagsljusförhållandena. Att kunna påverka belysningen är ett enkelt och effektivt sätt att förändra stämningen i ett rum och med hjälp av specifika ljuskällor kan mindre ”ljusrum” skapas för särskilda aktiviteter. Belysning som är varierad kan också ge upphov till lekar och vara en del i barnens lek.
Det är inte ovanligt med felaktig placering av armaturer, flimmer och bländning från belysning, vilket påverkar vår hälsa negativt. En alltför jämn och monoton belysning är tröttande och minskar upplevelse av rum, färg och form. Ljuset ska ha en god färgåtergivning, speciellt i situationer med en ljuskälla, som till exempel pendlat ljus över bord. Det är också angeläget att ljuset är anpassat så att barn inte blir bländade. Mindre barn tittar ofta uppåt mot vuxna och kan därför bli bländade om det är för starkt ljus ovanifrån.

Solavskärmning som en del av gestaltningen
Reglering av dagsljuset med hjälp av gardiner, persienner eller annan lösning ger möjligheter att anpassa ljuset till verksamheten och till dem som vistas i rummet. Om solljus och dagsljus behöver skärmas av är dock exteriör avskärmning mest effektiv. Mot söder ger en fast horisontell skärm god avskärmning utan att påverka möjligheten till utblick från rummet. Tonat glas och solfilm på glaset påverkar dagsljusinsläppet och kan skapa en viss speglande effekt på insidan. Invändig solavskärmning låter solen värma upp rummet och det kan bidra till ett för varmt rum.
Utmaningar med tätare städer och högre energikrav
De bästa förutsättningarna för goda ljusförhållanden skapas om skolan ligger fristående med tillgång till ljusinsläpp från alla fasader. Men skolor och förskolor behöver också byggas i befintlig bebyggelse och ibland i täta stadsmiljöer. Då kan dagsljuset och solljuset begränsas på grund av skuggning av kringliggande bebyggelse, speciellt i nedre plan. I dessa typer av miljöer är det viktigt att ljusförhållandena studeras särskilt och att en dagsljusexpert involveras i projektet. Den digitala utvecklingen har fört med sig nya effektiva verktyg för dagsljusberäkning, exempelvis dagsljussimulering.
En annan utmaning är att högre energikrav på byggnader driver på en utveckling mot mer kompakta förskole- och skolbyggnader i flera plan och med djupare rum. En mer kompakt byggnad kan innebära större svårigheter för dagsljustillgången i alla klass- och arbetsrum och behöver extra stor omsorg i vid gestaltningen för att få in dagsljus i alla vistelseytor.


Sol- och skuggförhållanden i utemiljön
Barn och unga behöver solljus för att växa och för att vitamin D ska kunna bildas i huden. För lite D-vitamin kan bidra till nedstämdhet och nedsatt immunförsvar. Samtidigt har den ultravioletta strålningen skadliga effekter och kan orsaka hudcancer. Eftersom barnens hud är känsligare än vuxnas är det angeläget att minska utsattheten för solljus genom att erbjuda såväl soliga som skuggiga platser på förskole- och skolgårdar.

Varma och soliga platser behövs för en trivsam utemiljö
Byggnadens orientering, lekytornas placering och mängden vegetation på gården är redskap för att skapa goda sol- och skuggförhållanden. Det är viktigt att det finns soliga och varma platser på gården under höst, vinter och vår. En gård i slagskugga utan direkt solljus skapar fuktiga och ogästvänliga utemiljöer.
Under vår och sommar behövs platser med skugga
Lika viktigt som solljus är att det finns skuggiga platser under sen vår och sommar, särskilt i miljöer där mindre barn sitter still länge, som till exempel sandlådan. Lövskugga ger ett lagom solskydd. Saknas uppvuxen växtlighet kan solstrålningsproblem lösas med en pergola eller ett solsegel som placeras åt sydväst. En mer långsiktig och hållbar lösning är att plantera träd eller kraftiga lekbuskage.
En indikator för en ”solsäker” miljö är himmelsvyn. Om mer än halva himlen rakt ovanför de platser där barnen vistas mest täcks av grönska är den ultravioletta strålningen lagom. Himmelsvyn kan mätas genom ett så kallat fiskögeobjektiv.
Belysning av utemiljön
För att kunna använda utemiljön hela året, även vintertid när dagarna är korta, är det viktigt att ljussätta utemiljön. Ljussättningen får gärna vara varierad och lekfullt gestaltad så att ljuset kan vara en del av och ett redskap i barnens lek.Även här är en viktig aspekt att belysningen är anpassad till barnens ögonhöjd så att de inte bländas. Det gäller även höjden på pollare.


Genom att dela upp ljusupplevelsen i tydliga delbegrepp kan man metodiskt undersöka ljusets inverkan på rummet. Här presenteras kort sju visuella grundbegrepp. Varje enskilt begrepp finns med som en del i den rumsliga helhetsupplevelsen.
- Ljusnivå– hur ljust eller mörkt det är i rummet.
- Ljusfördelning – var det är mörkare respektive ljusare i ett rum.
- Skuggor – var de faller och deras karaktär
- Reflexer – var de uppträder och deras karaktär
- Bländning – var den uppträder och hur märkbar den är
- Ljusfärg – hur ljusets färgton uppfattas
- Färg – om de ser naturliga eller förvanskade ut
(Alenius, 2018)
Belysningsstyrka (LUX) & luminans (cd/m2) – Ljusflöde mäts i enheten lux och avspeglar det infallande ljus som belyser en yta. Belysningsstyrka är ett kvantitetsbegrepp som är enkelt att mäta digitalt och med en luxmätare, men som ofta överskattats inom ljusplanering. Luminans mäter hur mycket ljus som reflekteras från en yta utifrån i en viss riktning i enheten cd/m2. Ljusa och blanka ytor reflekterar mer ljus än mörka och matta ytor, vilket kommer att påverka ljusbilden. Luminans kan mätas både under projekteringen i digitala modeller och med en luminansmätare i en fysisk miljö.
Bländning (UGR, Luminans) Bländning uppstår när ljuset från en armatur eller yta i lokalen är märkbart ljusare än rummets omgivning. Ögat utsätts då för ett starkare ljus än det är anpassat för. Toleransen för bländning är troligen större om det kommer från dagsljus och fönster än motsvarande elektriskt ljus. (Länsstyrelsen i Dalarna, 2020)
Cirkadiskt ljus – Belysning kan användas för att stimulera vår dygnsrytm. Tanken är att kompensera för vår otillräckliga exponering för dagsljus över dagen och det överskott av ljus från belysning vi får kvällstid. Effekten av ljusets stimuli beror på intensitet, ljusfördelning, färgtemperatur och spektralkomposition av ljuskällor. Den beror också på placeringen av armaturer i förhållande till arbetsplatser och tid som en viss ljuskvalitet och kvantitet ges över dagen.
Flimmer (Hz/s) – Flimmer, eller ljusmodulation, från ljuskällor och armaturer kan orsaka tydliga besvär som huvudvärk och ögonbesvär. Experter bedömer också att det osynliga flimret påverkar vårt nervsystem och därmed kan utgöra en bidragande faktor bakom mer svårdefinierade symtom på stress och elöverkänslighet. Flimmer tillför ingenting positivt och ska absolut undvikas i gestaltade ljusmiljöer. Flimmer kan mätas med en flimmermätare.
Färgtemperatur (Kelvin) – Färgtemperaturen, det vill säga ljusets färg, ger en uppfattning om färgupplevelsen av ljuset från ljuskällan. Ljusfärgen kan vara varmtonad, neutral eller kall. Valet av färgtemperatur är en fråga om psykologi, estetik och vad som ser naturligt ut. Valet av färgtemperatur är också kopplat till rummets färg och inredning, belysningsstyrka, användningsområde och klimat. De mest använda färgtemperaturerna i inomhusmiljöer i nordiska länder är mellan 2700K-4000K, vilket ger en varm till neutral färgtemperatur.
Färgåtergivning (Ra) - Ljuskällors färgåtergivning är mycket viktig för ljusmiljöns kvalitet. Ju högre färgåtergivning desto bättre återspeglar ljuskällorna naturliga färger. För att gradera färgåtergivningsförmågan används Ra-index, ett medelvärde på avvikelserna hos åtta definierade testfärger. Ra-index kan vara högst 100. Ljuskällor med Ra < 80 ska inte användas i miljöer där människor arbetar eller vistas annat än kortvarigt.
Lysdioder (LED) – Lysdioder finns idag för både färgskiftande applikation, (s.k. RGB-teknik), färgtemperaturskiftande och fast vitt ljus.
Energieffektiviteten är idag på en sådan nivå att de kan användas i nästan alla sammanhang. Ljuskvaliteten på lysdioder idag är god, och lösningar med Ra över 90 blir allt vanligare. Lysdioder har många fördelar jämfört med konventionell belysningsteknik, bland annat hög energieffektivitet, lång livslängd, att de är väldigt robusta samt att de är enkla att styra.
Varierad ljusmiljö – Både för dagsljus och elektriskt ljus gäller att en varierad ljussättning, som förhåller sig till platsens förutsättningar samt till brukarnas varierade behov och aktiviteter, ger bättre och attraktivare studie- och arbetsmiljöer. Varierad ljusmiljö används som begrepp för belysning vars belysningsstyrka och färgtemperatur kan justeras. Det kan också handla om en ljusmiljö med en kombination av direkt och indirekt belysning. Att kunna reglera ljuset vid sin arbetsplats ökar trivseln. Det handlar både om möjligheten att kunna tända och släcka belysningsarmaturer, samt att kunna ställa in en belysningsstyrka som är anpassad efter brukarens ålder och arbetsuppgifter.
Boverkets byggregler
Regler om dagsljus och utblick i vistelserum
Vid uppförande av nya byggnader och vid ombyggnader eller annan ändring av byggnader gäller Boverkets byggregler. I byggreglerna ställs krav på dagsljus för rum i lokaler, där människor vistas mer än tillfälligt. Det finns också regler om utblick.
Boverkets nya byggregler
4 kap. 3 § Boverkets föreskrifter (2024:8) om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall.
Boverkets byggregler
Rum eller avskiljbara delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning.
I gemensamma utrymmen enligt avsnitt 3:227 räcker det dock med tillgång till indirekt dagsljus. (BFS 2016:6).
Allmänt rådFör beräkning av fönsterglasarean kan en förenklad metod enligt SS 91 42 01 användas. Metoden gäller för rumsstorlekar, fönsterglas, fönstermått, fönsterplacering och avskärmningsvinklar enligt standarden. Då bör ett schablonvärde för rummets fönsterglasarea vara minst 10 % av golvarean. Det innebär en dagsljusfaktor på cirka 1 % om standardens förutsättningar är uppfyllda. För rum med andra förutsättningar än de som anges i standarden kan fönsterglasarean beräknas för dagsljusfaktorn 1,0 % enligt standardens bilaga. (BFS 2014:3).Kravet gäller för arbetsplatser som förskolor och skolor. Dagsljuskravet ställs på rumsnivå, det vill säga krav ställs på varje rum där människor vistas mer än tillfälligt. Det innebär exempelvis att allrum i förskolor och klassrum och grupprum i skolor ska ha tillräckligt dagsljus. Kapprum, toaletter och förråd där människor endast vistas tillfälligt, behöver inte ha dagsljus.
Regler om belysning
I byggreglerna finns också bestämmelser om belysning i byggnaden. Fast belysning ska vara utformad för den avsedda användningen så att det inte uppstår oacceptabla hälsorisker. Det handlar till exempel om att utforma belysning så att den inte orsakar besvärande bländning eller flimmer. Det finns också krav på belysning i kommunikationsutrymmen som syftar till att man ska kunna förflytta sig säkert. Med kommunikationsutrymme avses ”utrymme i byggnad som huvudsakligen används t till förflyttning”, till exempel en korridor eller trappa.
Boverkets nya byggregler
4 §
Fast belysning ska vara utformad för den avsedda användningen så att det inte uppstår oacceptabla hälsorisker.
1 §
I kommunikationsutrymmen ska belysningen vara så stark och jämn att personer kan röra sig säkert i byggnaden. Belysningen eller dagsljuset får inte vara så bländande att det kan äventyra säkerheten.
Boverkets byggregler, BBR
Belysning anpassad till den avsedda användningen ska kunna anordnas i byggnaders alla utrymmen. Kravet gäller byggnaden som helhet.
Allmänt rådSS-EN 12464-1 kan användas vid belysningsplanering av arbetsplatser inomhus.Belysningen i kommunikationsutrymmen ska utformas med sådan styrka och jämnhet att personer kan röra sig säkert inom byggnaden.
Allmänt rådRegler om belysning i utrymningsvägar finns i avsnitt 5:34 och 5:35.Belysningsinstallationer bör utformas enligt SS 437 01 46. Den fasta belysningen bör inte vara bländande. I publika lokaler bör stora glasytor mot det fria och fönster i slutet av korridorer kunna skärmas av så att dagsljuset inte bländar.Boverkets allmänna råd om sol och skugga på friytor vid skolor och förskolor
Boverkets allmänna råd (2015:1) om friyta för lek och utevistelse vid fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet anger att förskolegårdar och skolgårdar bör kännetecknas av goda sol- och skuggförhållanden.
Arbetsmiljöverkets regler om dagsljus, utblick och belysning
En förskola och skola är en arbetsplats för personal och elever. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2023:12) om utformning av arbetsplatser finns krav på tillfredsställande dagsljus, utblick och belysning. Arbetsplatser ska vara utformade så att de kan ge tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om dagsljus, utblick och belysning har sin grund i arbetsmiljölagen och riktas i första hand till arbetsgivaren som har ansvaret för att arbetsmiljöreglerna följs. Kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrifter skiljer sig från kraven i Boverkets föreskrifter genom att de träffar även befintliga byggnader utan att några ändringar görs i byggnaden. Att kraven på dagsljus, utblick och belysning uppfylls kan kontrolleras av Arbetsmiljöverket vid tillsyn.
Referenser
Alenius. M. (red). 2018. Upplevt och mätt. En ARQ-rapport om dagsljus. ARQ.
Arbetsmiljöverket. 2019. Kunskapssammanställning 2019:2. Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen: Effekter på hälsa och beteende.
Länsstyrelsen i Dalarna. 2020. God inomhusmiljö i förskola och skola – En handbok för ljus, ljud och luft.
Planera för sol och skugga på förskolegårdar och skolgårdar på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats.
Hjälpte informationen dig?
Bra att informationen hjälpte dig! Berätta gärna vad du tyckte var bra. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.
Beskriv så tydligt som möjligt varför sidan inte hjälpte dig. Max 500 tecken. Observera att du inte får något svar.