Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Om Boverkets byggregler, BBR

Granskad:

Boverkets byggregler, BBR, innehåller föreskrifter och allmänna råd till vissa krav i plan- och bygglagen, PBL, och plan- och byggförordningen, PBF.

Vad BBR innehåller

BBR innehåller regler om de flesta tekniska egenskapskraven i PBL. De krav som inte ingår är bärförmåga, stadga och beständighet, bredbandsanslutning och laddning av elfordon. Regler om bärförmåga, stadga och beständighet finns i stället i Boverkets konstruktionsregler, EKS. Regler om bredband finns i Boverkets allmänna råd om bredbandsanslutning, 2017:1. Till vilka byggnader det ska finnas utrustning för laddning av elfordon eller förberedelse för laddning genom så kallad ledningsinfrastruktur framgår av plan- och byggförordningen. Regler om utformningen av utrustningen finns i Boverkets föreskrifter och allmänna råd om utrustning för laddning av elfordon, 2021:2. Mer om det tekniska egenskapskravet laddning av elfordon finner du i ”Relaterad information”

Reglerna i BBR handlar också om utformningskrav och tomtkrav i PBL. I PBL, PBF, BBR och EKS finns samhällets minimikrav på det som byggs.

Utformningskrav i BBR

I BBR finns preciserade regler till följande utformningskrav:

  •  lämplighet för det sitt ändamål och
  •  tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

1 §
  En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Utformningskraven prövas av kommunen vid bygglovet. För åtgärder som inte kräver bygglov men däremot anmälan, till exempel attefallshus gäller i stället att utformningskraven bedöms inför startbeskedet.

30 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd inom ett område med detaljplan, om
   1. den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser
      a) överensstämmer med detaljplanen, eller
      b) avviker från detaljplanen men avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap. 2
§ första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen
(1970:988),
   2. åtgärden inte strider mot detaljplanen,
   3. åtgärden inte måste avvakta att genomförandetiden för detaljplanen börjar löpa, och
   4. åtgärden uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1
§, 2 § första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket,
13, 17 och 18 §§.

Om åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 § första stycket 3 b eller c, ska bygglov ges även om fastigheten eller byggnaden inte uppfyller kraven i första stycket 1.

Sådana åtgärder som genomförts utan bygglov med stöd av 4-4 c
§§ eller motsvarande äldre bestämmelser ska inte beaktas vid bedömningen av om ett byggnadsverk eller en åtgärd överensstämmer med detaljplanen. Lag (2018:636) .

30 a §
  Om den fastighet eller det byggnadsverk som åtgärden avser på grund av antagande av en detaljplan enligt denna lag eller äldre bestämmelser avviker från planen, får byggnadsnämnden i ett beslut om bygglov förklara att avvikelsen ska anses vara en sådan avvikelse som avses i 30 §
första stycket 1 b. En sådan förklaring får avse endast en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte. Lag (2014:900) .

31 §
  Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
   1. inte strider mot områdesbestämmelser,
   2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 §, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .

31 a §
  Bygglov ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden
   1. innebär endast att en byggnad ändras på ett sådant sätt som avses i 2 § första stycket 3 c eller att ett en- eller tvåbostadshus kompletteras med en komplementbyggnad eller en liten tillbyggnad,
   2. inte strider mot sådana områdesbestämmelser som avses i 4 kap. 42 § första stycket 3 eller 5 c, och
   3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. 6 § första stycket 1 och 5, 6 § tredje stycket, 8 och 9 §§ samt 8 kap. 1 §, 2 §
första stycket, 3, 6, 7, 9-11 §§, 12 § första stycket, 13, 17 och 18 §§ i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Lag (2014:900) .

31 b §
  Trots 30 § första stycket 2, 31 § 1 och 31 a § 2 får bygglov ges för en åtgärd som avviker från en detaljplan eller områdesbestämmelser, om avvikelsen är förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte och
   1. avvikelsen är liten, eller
   2. åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt. Lag (2014:900) .

31 c §
  Efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut får bygglov utöver vad som följer av 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden
   1. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse, eller
   2. innebär en sådan annan användning av mark eller vatten som utgör ett lämpligt komplement till den användning som har bestämts i detaljplanen. Lag (2014:900) .

31 d §
  Om avvikelser tidigare har godtagits enligt 30 §
första stycket 1 b, 31 b eller 31 c §, ska en samlad bedömning göras av den avvikande åtgärd som söks och de som tidigare har godtagits. Lag (2014:900) .

31 e §
  Bygglov enligt 31 b eller 31 c § får inte ges om åtgärden kan antas medföra
   1. betydande miljöpåverkan, eller
   2. begränsning av rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen. Lag (2014:900) .

23 §
  Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
   1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
   2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
   3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
   4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
   5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.

Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) .

Tekniska egenskapskrav i BBR

I BBR finns också preciserade regler till följande tekniska egenskapskrav:

  • säkerhet i händelse av brand,
  • skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö,
  • säkerhet vid användning,
  • skydd mot buller,
  • energihushållning och värmeisolering,
  • lämplighet för det avsedda ändamålet,
  • tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och
  • hushållning med vatten och avfall.

4 §
  Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
  En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

De tekniska egenskapskraven behandlas av kommunen vid tekniskt samråd och startbesked.

23 §
  Byggnadsnämnden ska med ett startbesked godkänna att en åtgärd som avses i 3 § får påbörjas, om
   1. åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen,
   2. ett bevis om att det finns ett färdigställandeskydd som avses i 16 § har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant skydd,
   3. ett bevis om besked om skyddsrum har visats upp för nämnden, om det krävs ett sådant besked enligt 3 kap. 4 § lagen (2006:545) om skyddsrum,
   4. en redovisning av alternativa energiförsörjningssystem har visats upp för nämnden, om en sådan redovisning krävs enligt
23 § lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, och
   5. de villkor som har uppställts enligt 4 kap. 14 § eller 9 kap. 37 a § är uppfyllda.

Vid anmälan som avser åtgärder enligt 9 kap. 4 a-4 c §§ ska byggnadsnämndens bedömning enligt första stycket endast omfatta det som anges i första stycket 1. Lag (2015:668) .

Tomtkrav i BBR

I BBR finns dessutom preciserade regler till följande tomtkrav:

  • att det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
  • att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt och
  • att risken för olycksfall begränsas.

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

Tomtkraven prövas av kommunen vid bygglovet.

Nu gällande BBR

Du hittar nu gällande BBR i Boverkets författningssamling.

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd

Varje ändring av BBR får ett BFS nummer. BFS står för Boverkets författningssamling. Det ursprungliga författningsnumret för BBR, grundförfattningsnumret är BFS 2011:6. När man hänvisar till BBR bör man hänvisa till grundförfattningsnumret. Om man vill hänvisa till BBR vid en viss tidpunkt bör man även lägga till BFS nummer för den sista ändringen, till exempel Boverkets byggregler, BFS 2011:6 med ändringar t.o.m. BFS 2016:13, BBR.

BBR finns oftast även i konsoliderad version. Konsoliderad version innebär att författningens ursprungliga lydelse har uppdaterats med alla de ändringar som har gjorts i författningen. Tänk på att i en konsoliderad version finns inte ikraftträdande- och övergångsbestämmelser med. Dessa finns i stället i slutet av varje ändringsförfattning.

Varför BBR behöver ändras ibland

Det är inte önskvärt att regler ändras för ofta. Men ibland är det nödvändigt att ändra reglerna, inte minst när det gäller så pass omfattande regler som BBR. Boverket försöker samordna regeländringarna så det inte sker alltför ofta.

Reglerna i BBR kan behöva ändras av olika skäl. Vanliga situationer då BBR behöver ändras är:

  • Boverket märker att reglerna behöver förtydligas
  • forskningen har fått fram ny kunskap
  • anpassning till EU-rätt, särskilt avsnitt 9 om energihushållning och
  • PBL och PBF ändras.

BBR är indelad i avsnitt

BBR är indelad i åtta olika avsnitt. De två första avsnitten är gemensamma regler som gäller oavsett vilket krav det gäller och dessa avsnitt behöver därför läsas av alla som kommer i kontakt med BBR.

Avsnittsindelningen är följande:

  • Avsnitt 1 Inledning
  • Avsnitt 2 Allmänna regler
  • Avsnitt 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen
  • Avsnitt 5 Brandskydd
  • Avsnitt 6 Hygien, hälsa och miljö
  • Avsnitt 7 Bullerskydd
  • Avsnitt 8 Säkerhet vid användning
  • Avsnitt 9 Energihushållning

Tidigare fanns reglerna om bärförmåga, stadga och beständighet i avsnitt 4. Dessa regler finns nu i stället samlade i en egen författning, Boverkets konstruktionsregler, EKS.

Boverkets konstruktionsregler, EKS

Grundläggande regler finns i avsnitt 1 i BBR

Avsnitt 1 i BBR innehåller grundläggande regler för BBR. Det handlar om regler om:

  • när BBR gäller,
  • mindre avvikelser från BBR,
  • ändring av byggnader,
  • vad allmänna råd är,
  • byggprodukter med bedömda egenskaper,
  • terminologi och
  • hänvisningar.

När BBR gäller

BBR gäller vid uppförande av en ny byggnad och vid ändring av en byggnad. I BBR finns också regler om obebyggda tomter som ska förses med en eller flera byggnader samt för mark- och rivningsarbeten. Reglerna om skydd mot olyckor på tomter gäller också för andra anläggningar än byggnader.

När BBR ska tillämpas

Mindre avvikelser från BBR

Byggnadsnämnden får under vissa förutsättningar medge mindre avvikelser från BBR.

Mindre avvikelser från BBR

Ändring av byggnader

Regler vid ändring av byggnader finns i BBR avsnitt 1:22, det finns dessutom särskilda regler för ändring av byggnader i avsnitten 3, 5-9.

Ändring av byggnader

Vad allmänna råd är

BBR innehåller både föreskrifter och allmänna råd.

Föreskrifter och allmänna råd i Boverkets byggregler

Regelhierarki – från lag till allmänt råd

Byggprodukter

BBR ställer grundläggande krav på den färdiga byggnaden. För att uppfylla dessa krav måste man använda byggprodukter med lämpliga egenskaper. Med byggprodukter menas produkter som är avsedda att stadigvarande ingå i byggnader. I begreppet ingår också sammanfogade produkter, så kallade byggsatser. Vad som är viktiga egenskaper hos en viss byggprodukt beror på hur den är tänkt att användas i det aktuella byggprojektet. Viktiga produktegenskaper kan exempelvis avse bärförmåga, brandskyddsegenskaper, energihushållning, skydd mot fukt eller buller. Det är byggherren som ansvarar för att produkter med lämpliga egenskaper används i bygget.

19 §
  En byggprodukt får ingå i ett byggnadsverk endast om den är lämplig för den avsedda användningen.

En byggprodukt ska anses lämplig om den
   1. har sådana egenskaper att det byggnadsverk som produkten ska ingå i kan uppfylla de tekniska egenskapskrav som avses i 4 § första stycket 1-6, 8 och 9 när byggnadsverket är projekterat och uppfört på rätt sätt, eller
   2. uppfyller kraven i föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 6 §. Lag (2013:306) .

1:4 Byggprodukter med bedömda egenskaper

Med byggprodukter med bedömda egenskaper avses i denna författning byggprodukter som är

  • a)  CE-märkta,
  • b)  typgodkända och/eller tillverkningskontrollerade enligt bestämmelserna i 8 kap. 22–23 §§ PBL,
  • c)  har certifierats av ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och för produkten i fråga enligt förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/931, eller
  • d)  har tillverkats i en fabrik vars tillverkning och produktionskontroll och utfallet därav för byggprodukten fortlöpande övervakas, bedöms och godkänns av ett certifieringsorgan som ackrediterats för uppgiften och för produkten ifråga enligt förordning (EG) nr 765/2008.

För att byggprodukten ska anses ha bedömda egenskaper ska verifieringen vid tillämpning av alternativ c) och d) ovan ha en sådan omfattning och kvalitet att det säkerställs att uppgivna material- och produktegenskaper stämmer med de faktiska. Verifieringen ska motsvara minst vad som är beslutat för CE-märkning av liknande produkter. (BFS 2013:14).

Allmänt råd Byggprodukter vars egenskaper bedömts enligt alternativen a), c) eller d) innebär inte att produkten motsvarar svenska krav på byggnader i denna författning. Sådan bedömning innebär att byggherren ska ha tilltro till den deklaration av produktens egenskaper som medföljer. Med ledning av produktdeklarationen kan byggherren avgöra om byggprodukten är lämplig för aktuell användning. För byggprodukter med bedömda egenskaper behöver byggherren inte göra någon egen provning av dessa egenskaper. (BFS 2013:14).

Där denna författning hänvisar till allmänna råd eller handböcker i vilka begreppet typgodkända eller tillverkningskontrollerade material och produkter används ska detta ersättas med begreppet byggprodukter med bedömda egenskaper enligt detta avsnitt. (BFS 2013:14).

1 EGT L 218, 13.8.2008, s. 30, Celex 2008R0765.

Terminologi

I BBR avsnitt 1:6 finns definitioner till begrepp och termer som används i flera avsnitt i BBR. Det kan också finnas definitioner i inledningen till de olika avsnitten i BBR.

1:6 Terminologi

Termer som inte särskilt förklaras i huvudförfattningarna eller i dessa föreskrifter och allmänna råd, har den betydelse som anges i Terminologicentrums publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95.

När utforma används i dessa föreskrifter och allmänna råd innebär detta projekterade och utförda, dvs. byggnadens slutliga utformning.

När publik lokal används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas en lokal dit allmänheten har tillträde.

När kommunikationsutrymme används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas ”utrymme i byggnad som används främst till förflyttning”.

När kulturvärden används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas byggnadens byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga, konstnärliga och arkitektoniska värden.

När studentbostad används i dessa föreskrifter och allmänna råd menas bostäder avsedda för studerande vid universitet eller högskola.

Med plan avses i dessa föreskrifter och allmänna råd våningsplan, källarplan eller vindsplan.

Med våningsplan avses golvplanet i en våning.

Med källarplan avses golvplanet i varje del av en källare som är avgränsad med på varandra följande bjälklag samt ytterväggar.

Med vindsplan avses golvplanet i en vind.

Källarplan eller vindsplan kan samtidigt vara våningsplan. (BFS 2014:3).

Allmänt råd Exempel på kommunikationsutrymmen är korridorer, hallar, passager, ramper, trappor och kommunikationsytor i rum. Byggnaders rum eller avskiljbara delar av rum delas in på följande sätt
  • -   rum eller avskiljbara delar av rum avsedda för människor att vistas i mer än tillfälligt, exempelvis utrymmen för daglig samvaro, matlagning, sömn och vila, och
  • -   rum eller avskiljbara delar av rum avsedda för människor att vistas i tillfälligt, exempelvis rum för förvaring av livsmedel i bostäder, rum för personlig hygien, driftutrymmen, garage, kommunikationsutrymmen, bostadsförråd och kulvertar. (BFS 2013:14).

I första hand gäller de definitioner som finns i PBL och PBF och de definitioner som finns i BBR. I andra hand, om det saknas definitioner på dessa ställen, har termerna den betydelse som anges i Terminologicentrums publikation Plan- och byggtermer 1994, TNC 95.

Du hittar termer från Plan- och byggtermer 1994, TNC 95 på Rikstermbanken. Sök på önskad term och när du får sökträffar ska du titta på den definition där källan anges som Terminologicentrum TNC: Plan- och byggtermer.

Rikstermbanken

Hänvisningar

Hänvisningar till andra myndigheters regler, standarder med mera görs på många ställen i BBR.

Ansvar för att reglerna följs

Det är byggherren som ansvarar för att arbetena utförs enligt reglerna i PBL, PBF och BBR. Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Det är ofta, men inte alltid, fastighetsägaren som är byggherre.

5 §
  Byggherren ska se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd som byggherren utför eller låter utföra genomförs i enlighet med de krav som gäller för åtgärden enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen. Om åtgärden är lov- eller anmälningspliktig, ska byggherren se till att den kontrolleras enligt den kontrollplan som byggnadsnämnden fastställer i startbeskedet.

Kontroll av att reglerna följs

PBL, PBF, BBR och EKS innehåller samhällets minimikrav på det som byggs. I samband med ansökningar om lov prövar byggnadsnämnden om vissa av kraven är uppfyllda. I byggprocessen får man startbesked om åtgärden kan antas komma uppfylla de krav som gäller.

Om samhällets minimikrav inte uppfylls kan byggnadsnämnden genom tillsyn göra ingripanden. De kan förelägga, förbjuda och ta ut sanktionsavgifter. Detta gäller både för de åtgärder som kräver lov eller anmälan och de som inte gör det.

Tillsyn

Konsekvensutredningar

När regler skrivs tas en konsekvensutredning fram. Utredningen är en bra källa till mer information om reglerna. I konsekvensutredningen finns beskrivningar av de ändringar som görs i reglerna, motiv till varför ändringarna görs och beskrivning av reglernas olika konsekvenser. I Boverkets författningssamling finns BBR med tillhörande konsekvensutredningar samlade.

Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd

Äldre regler om byggande

För dig som behöver känna till äldre bestämmelser har Boverket skannat in många äldre regler.

Boverkets författningssamling

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen