Stöd från myndigheter för att hantera stigande hav och översvämning i bebyggd miljö och planläggning

Granskad: 14 oktober 2024

Flera myndigheter bidrar med vägledning, stöd och underlag som är användbart vid hantering av översvämningsrisk. Därför kan det ibland vara svårt att veta vad som gäller – till exempel vilka klimatscenarier, säkerhetsmarginaler eller tidsperspektiv som är lämpliga i den fysiska planeringen. För att underlätta har Boverket, länsstyrelserna, MSB, SMHI och SGI gemensamt sammanställt denna översikt. Här får du information om ansvarsfördelning, förutsättningar och vägledningar samt underlag om framtida extremnivåer.

Logga för Boverket. Länsstyrelserna, MSB, SMHI och SGI. Informationen har sammanställts av en arbetsgrupp med representanter från Boverket, länsstyrelserna, MSB, SMHI och SGI, där länsstyrelserna representerades av Skåne och Västra Götalands län. Illustration: Boverket

Förutsättningar, ansvarsfördelning och stöd

Här beskrivs kort ramar och förutsättningar för bedömning av översvämningsrisk, ansvarsfördelning samt stöd och underlag från myndigheterna. Detta utvecklas sedan längre ner på sidan.

  • Kommuner har det övergripande ansvaret för planläggning av mark- och vattenområden. Översvämningsrisk är en av de aspekter som ska beaktas vid planering utifrån plan- och bygglagen, PBL. Det gäller både planering av ny bebyggelse och planering av åtgärder för att skydda den befintliga bebyggelsen.
  • Sveriges nationella strategi för klimatanpassning hänvisar till tio vägledande principer för klimatanpassningsarbetet. Flera av dessa är aktuella vid översvämningsrisk, bland annat principerna om hantering av osäkerhet, risk och tidsperspektiv.
  • Boverket ger nationell vägledning om hantering av översvämningsrisk vid tillämpning av PBL. Översvämningsrisk behandlas i Boverkets tillsynsvägledning om naturolyckor. Där beskrivs grundläggande utgångspunkter för bedömning av översvämningsrisk vid planläggning. Tillsynsvägledningen behandlar även lämpligt klimatscenario, tidsperspektiv, sannolikhet (återkomsttid) för översvämning, samt olika konsekvensklasser för bebyggelse. Den ger också vägledning om tillämpning och avsteg från utgångspunkterna.
  • Länsstyrelsen kan ta fram regionalt anpassad vägledning och kan vid behov även komplettera den nationella vägledningen. Länsstyrelsen har i uppgift att ge stöd till kommunen i planeringen. Länsstyrelsen har också rollen att granska och utöva tillsyn av antagna planer för att bebyggelse inte ska bli olämplig med avseende på bland annat översvämningsrisk. Länsstyrelsen har även ansvar för att ta fram riskhanteringsplaner för områden med betydande översvämningsrisk utifrån översvämningsförordningen.
  • Flera myndigheter tillhandahåller information, data och kartunderlag som kan ge stöd vid bedömning av översvämningsrisk. Beroende på om planeringen rör planläggning av bebyggelse eller kustskydd för skydd av befintlig bebyggelse kan olika underlag vara användbara.
  • Användbara underlag - SMHI utvecklar löpande kunskapsunderlag samt presenterar statistik och scenarioberäkningar för havsnivån utmed Sveriges kuster. Hos MSB finns bland annat hot- och riskkartor för områden med betydande översvämningsrisk som uppdateras var sjätte år. Även SGI har underlag om översvämningsrisk som kan vara användbart, särskilt för planering av skydd för befintlig bebyggelse. Vissa länsstyrelser kan ha tagit fram regionalt anpassade underlag till stöd för bedömningen.

Kommunernas ansvar

Kommunen har enligt PBL planeringsansvar för både befintlig och tillkommande bebyggelse. I översiktsplanen ska kommunen redogöra för sin syn på klimatrelaterade risker i den byggda miljön och hur dessa risker kan minska eller upphöra. På övergripande nivå ska kommunen identifiera områden med risk för skador på den byggda miljön. Kommunen kan i översiktsplanen beskriva lämpliga skyddsåtgärder för identifierade riskområden.

När kommunen tar fram detaljplaner ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet, bland annat med hänsyn till risken för översvämning. Detta ansvar gäller även i ärenden om förhandsbesked och bygglov utanför detaljplanelagt område. I detaljplaneprocessen har kommunen även möjlighet att reglera behov av skyddsåtgärder.

Ibland kan ny kunskap leda till att översvämningsrisker påvisas i områden som redan omfattas av en gällande detaljplan. Kommunen får då ändå inte neka bygglov med hänsyn till översvämningsrisk, trots ny kunskap om riskerna. Kommunen kan dock besluta om anstånd i bygglovsärende, och därefter vidta