Utmaningar och avvägningar i barnrättsarbetet

Granskad: 3 juli 2023

Barnkonventionens tillämpning i fysisk planering och stadsutveckling innebär många utmaningar och olika avvägningar mellan intressen som ibland kan vara motstridiga. Samhällsbyggnadsprocessen kan till exempel innefatta avvägningar mellan kortsiktiga ekonomiska vinster och långsiktigt hållbara samhällsbyggnadsvärden, eller mellan risk och säkerhet.

Avvägningar mellan olika intressen

Plan- och bygglagen är till sin karaktär en avvägningslag där prioriteringar mellan olika intressen och värden behöver göras. Det innebär att all planering innefattar avvägningar mellan olika intressen där konflikter kan uppstå. Genom kommunernas planeringsansvar enligt PBL ska kommunal fysisk planering värna de allmänna intressena, men kommunen avgör utifrån sina förutsättningar och behov vilka allmänna intressen som är relevanta i det enskilda ärendet. Samhällsbyggnadsprocessen är komplex, tvärsektoriell och påverkas av flera sektorer, förvaltningar och beslutsnivåer. Det betyder att olika aktörer kan ha olika behov och olika intressen som ingång i en planeringsprocess.

Illustration av två personer som dricker kaffe och planerar ett bygge. Illustration: Annika Carlsson/Boverket

Barnets intressen avvägs mot andra intressen

I fysisk planering vägs olika allmänna intressen mot varandra för att mark- och vattenområden ska användas till det de är mest lämpliga för. När det gäller barns intressen i fysisk planering och stadsutveckling kan det uppstå komplikationer eftersom barns intressen inte har någon särställning i PBL. I frågor som berör barn och unga, barnets bästa och barns involvering i samhällsbyggnadsprocesser uppstår ofta olika typer av målkonflikter och behov av avvägningar mellan olika intressen. Detta innebär olika utmaningar och att barnkonventionens införlivande och tillämpande i fysisk planering och stadsutveckling kan försvåras.

1 §
  Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen.

Prövning av barnets bästa ska säkerställa att barnets intressen lyfts, eftersom barn inte själva tar initiativ till att lyfta sina intressen. FN:s barnrättskommitté menar enligt kommentar 14 att en avvägning ska göras mellan olika intressen vid tillämpning av barnets bästa, och att barnets bästa då har hög prioritet. Enligt kommitténs rekommendationer måste konflikter mellan olika intressen lösas från fall till fall genom att alla parters intressen omsorgsfullt vägs mot varandra och en lämplig kompromiss uppnås. Om andra intressen än barnets bästa har vägt tyngre i beslutet ska det tydligt framgå varför en sådan avvägning gjorts.

När ett beslut påverkar barn menar FN:s barnrättskommitté att beslutsprocessen ska innehålla en utvärdering av positiva respektive negativa konsekvenser för barn. I beslutet ska det framgå vad som ansetts vara barnets bästa, vad beslutet grundas på och hur barnets intressen har vägts mot andras intressen. Hur underlaget dokumenteras väljer beslutsfattaren själv, enligt kommentar 14 från barnrättskommittén.

Brist på yta och grönska utmanar barns rätt till goda livsmiljöer

Den allt högre exploateringsgraden i tätbebyggda områden kan medföra negativa konsekvenser för barnens plats i staden och i våra offentliga rum. I nya stadsdelar i tätbebyggda områden tenderar parker oftast vara små och få till antalet, vilket leder till ett högt besökstryck och ett stort slitage på de lekplatser och parker som finns. I brist på platser att vistas på får ofta även andra parker och offentliga platser, som inte är planerade för barn, tjäna som lekytor.

Illustration som visar två händer som planerar natur och djurliv. Illustration: Annika Carlsson/Boverket

Parker som utsätts för stort slitage förutsätter lättskötta, hårdgjorda ytor som gummiasfalt och konstgräs på lekplatserna, eftersom få växter klarar sig i så utsatt miljö. Detsamma gäller förskolegårdarna som tenderar att minska i storlek, bli mer likartade och begränsade till innehåll. I den höga och täta bebyggelsen med få parker och trånga gårdar är det ibland svårt att se spår av barns rättigheter i den fysiska miljön.

Barn med sin upptäckslust och behov av stimulans behöver växtlighet och naturmaterial, så som träd, blad, pinnar och kottar att leka med. Barn behöver ytor för att kunna springa, leka och gömma sig, de behöver få uppleva årstidernas växlingar och känna förtjusningen i att hoppa jämfota i en gyttjepöl. Om barn och u