Dimensionerande mått för ekosystemtjänster
Det finns inga färdiga mått eller riktlinjer för hur stor en park eller ett grönområde behöver vara. Men ett viktigt riktmärke är att ju fler funktioner och upplevelsevärden man vill ha i ett område, desto större behöver området vara. På den här sidan redovisar vi hur man kan tänka kring mått och avstånd.
Se sammanhang, funktioner och nyttjande samlat
En funktionell grönstruktur består av olika typer av grönska – villaträdgårdar, bostadsgårdar, parker, kyrkogårdar, alléer, naturmark, skog, ängs- och hagmark. Hur stora parker och grönområden respektive bostadsgårdar ska vara kan avgöras av:
- sammanhanget,
- vilka funktioner och upplevelsevärden som behövs i området samt
- hur många som kommer att använda dessa funktioner
I ett tättbebyggt område där bostadsgårdarna är små ökar behovet av rejäla parker. För att kunna tillgodose behovet av parker och grönområden samt plats för lek och utevistelse, kan kommunen behöva ta fram egna riktlinjer för hur dessa behov ska tillgodoses. För de ekologiska funktionerna och ekosystemtjänsterna kan måtten behöva vara annorlunda. Exempelvis beror spridningskorridorens bredd på vilken art som ska sprida sig och vilken hållbarhet den ska ha över tid.
Avstånd, storlek, kvaliteter och funktioner
Det är angeläget att kommunen tar fram egna planeringsunderlag och riktlinjer för exempelvis hur allmänna intressen som behovet av parker och grönområden samt plats för lek, motion och utevistelse ska kunna tillgodoses. Riktlinjer kan behöva behandla:
- avstånd i meter till olika typer av grönområden, exempelvis inom 200-300 meter från bostaden bör det finnas ett grönområde som är minst 0,5-1 ha,
- storlek på olika typer av områden som invånarna bör ha tillgång till inom ett visst avstånd,
- kvaliteter eller upplevelsevärden som medborgarna bör ha tillgång till inom ett visst avstånd – lek, bollspel, blomsterprakt, tysta områden eller friluftsliv
- funktioner som grönområde för olika ekosystemtjänster som dagvattenfördröjning, pollinering, ekologisk spridningskorridor, habitat.
Mångfunktionalitet kräver planering
För att gröna miljöer ska vara mångfunktionella krävs noggrann planering av stadens grönska och vatten, men även planering för att trygga ekosystemens långsiktiga funktion. Det är nödvändigt att kombinera perspektiven. En park eller en damm har förutom en social funktion också en teknisk funktion beroende på hur till exempel vegetationen eller höjdsättning samspelar med de ekologiska funktionerna.
Att planera för mångfunktionalitet handlar om att identifiera målkonflikter och skapa synergier. Alla funktioner är inte möjliga att kombinera, eller kräver särskild planering och utformning för att kunna kombineras. Målkonflikter måste identifieras utifrån varje grönområdes förutsättningar. En annan viktig aspekt av mångfunktionalitet är vem som har tillgång till funktionerna och vem som faktiskt behöver dem. Här behövs både rumsliga och tidsmässiga dimensioner vägas in. Vem har tillgång till vad och när? Kommunen eller fastighetsägaren måste därför bestämma sig för vilka ekosystemtjänster som ska prioriteras på platsen och hur.
Tänk på att: Dimensionera platsen efter funktioner och personer
Parker och grönområden är ofta mångfunktionella. Att arbeta med mångfunktionalitet är ofta också ett sätt att använda marken på ett mer effektivt sätt och det kan skapa många upplevelsevärden. Men alla funktioner samspelar inte så bra. Är ytan dessutom för liten kan vissa funktioner helt ta över och andra få stå tillbaka. Till exempel kan det vara svårt att fördröja vatten i en park som också ska vara rekreationsplats för många människor. Ett riktmärke behöver vara att ju fler funktioner och personer, desto större yta.
Avgörande faktorer för mångfunktionalitet, det vill säga, för hur många ekosystemtjänster och i vilken omfattning en yta kan leverera är:
- tillräckligt stora ytor,
- vegetationsstruktur
- variation och
- kontakt med omgivande grönområden