Säkra och trygga vägar till förskola och skola
Att cykla till skolan är bra för både miljön och hälsan. Cykling genererar varken utsläpp eller buller. Däremot bidrar cykling till ökad fysisk aktivitet vilket påverkar både lärande och välbefinnande hos barn och unga positivt. Foto: Anders Andersson/Scandinav bildbyrå
Skolvägen är viktig i barnets och elevens vardag och för dess utveckling till att självständigt röra sig i trafiken och samhället. Hur barn och elever tar sig till och från förskolan och skolan varierar beroende på lokala förutsättningar som var förskolan eller skolan ligger och hur säkra vägarna dit är. Barnens mobilitet beror även på vårdnadshavarnas uppfattning om de risker barnen kan utsättas för längs vägen, främst med koppling till trygghet och trafiksäkerhet.
Att tänka på vid gestaltningen
- Skolvägarna behöver vara både trafiksäkra och upplevas som trygga av vårdnadshavarna för att barn och unga ska få möjlighet att ta sig till och från skolan på egen hand.
- Det behöver finnas säkra och trygga gång- och cykelvägar från bostaden ända fram till förskolan eller skolan och till hållplatser för skolskjuts och kollektivtrafik.
- Vägen till skolan är ofta även vägen till fritidsaktiviteter, vilket innebär att den behöver vara säker och trygg även kvällstid.
- Ändamålsenlig cykelparkering är centralt för att öka viljan att cykla till och från förskolan och skolan.
Att tänka på vid nyplanering:
- Barn och ungas mobilitet behöver vara med i ett tidigt skede i planeringen för att uppmärksamma trafikstrategiska frågor. Det gäller även vid planeringen av tillfälliga paviljonger för förskola eller skola.
- Lokaliseringen av skolan eller förskolan och närheten till hemmet påverkar valet av färdsätt för familjer, barn och elever i olika åldrar.
Barn i förskoleålder och tidig skolålder hämtas och lämnas av oftast av vuxna. Gemensamma promenader eller cykelturer ger möjlighet att träna på olika trafiksituationer och att lära sig hitta i sin närmiljö. Foto: Scandinav bildbyrå
Barn och ungas vardagsvägar som arena för uppväxt och utveckling
Barn och unga skapar rumsliga relationer genom att röra sig runt i sina vardagsmiljöer – tillsammans med vuxna och, med stigande ålder och mognad, alltmer självständigt. Vägen till förskolan och skolan är en av de miljöer som barn och elever känner till bäst. Uppfattningen om vägen är relationell. Rumsliga och gestaltningsmässiga aspekter spelar in, men även sociala och kulturella. Uppfattningen och därmed användningen kan också variera beroende på tidpunkten. En färdväg som på morgonen exempelvis upplevs som stressig kan på eftermiddagen bjuda på sinnliga upplevelser och vardagliga äventyr.
Barnens rörelsefrihet beror bland annat på föräldrars uppfattning om de risker deras barn utsätts för i närmiljön, exempelvis kopplat till trygghet och trafiksäkerhet. Det finns en rådande föreställning om ett ansvarsfullt föräldraskap som innebär att många föräldrar utvecklar strategier för att skydda sina barn från risker. Barns möjlighet att röra sig på egen hand har minskat drastiskt de senaste decennierna (Björklid och Gummesson, 2013). Samtidigt finns det flera studier som pekar på fördelar med att ge barn och unga möjlighet till självständig vardagsmobilitet.
Forskning från Karlstad universitet visar att barn som tar sig själva till skolan är mer nöjda och presterar bättre. Att lära sina barn att cykla, promenera och åka kollektivt är en viktig investering för framtiden och ger dem goda resvanor från början. Det gör dem också mer självständiga. (Westman, 2017)
Barn som har större självständig mobilitet till och från skolan har även mer självständighet att utföra utomhusaktiviteter på fritiden. Självständig mobilitet betyder dock inte nödvändigtvis att röra sig ensam. Att slå följe är mycket viktigt för barn, till och från skolan och i sitt närområde. Även föräldrarna ser det som en trygghetsskapande faktor. Att ”bara gå runt” är också viktigt för barn och ungas sociala