Sökanden kan överklaga kommunens beslut till förvaltningsrätten
Sökanden kan överklaga kommunens beslut om bostadsanpassningsbidrag till förvaltningsrätten. Därefter kan både sökanden och kommunen överklaga till kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen om prövningstillstånd meddelas.
De allmänna förvaltningsdomstolarna prövar kommunens beslut om bostadsanpassningsbidrag
24 §
Kommunens beslut enligt denna lag eller enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av lagen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Sökanden kan överklaga kommunens beslut om bostadsanpassningsbidrag till förvaltningsrätten. Förvaltningsrättens beslut överklagas hos kammarrätten. Kammarrättens beslut överklagas hos Högsta förvaltningsdomstolen (hette Regeringsrätten fram till den 1 januari 2011).
Hos kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen krävs prövningstillstånd. Förutsättningarna för ett sådant prövningstillstånd framgår av 34 a–36 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291).
34 §
Mot beslut, som ej innebär att målet avgöres, får talan föras endast i samband med talan mot beslut i själva målet.
Talan får dock föras särskilt när rätten
1. ogillat invändning om jäv mot ledamot av rätten eller invändning om att hinder föreligger för talans prövning,
2. avvisat ombud eller biträde,
3. förordnat rörande saken i avvaktan på målets avgörande,
4. förelagt någon att medverka på annat sätt än genom inställelse inför rätten och underlåtenhet att iakttaga föreläggandet kan medföra särskild påföljd för honom,
5. utdömt vite eller annan påföljd för underlåtenhet att iakttaga föreläggande eller ådömt straff för förseelse i förfarandet eller ålagt vittne eller sakkunnig att ersätta kostnad som vållats genom försummelse eller tredska,
6. förordnat angående undersökning eller omhändertagande av person eller egendom eller om annan liknande åtgärd,
7. förordnat angående ersättning för någons medverkan i målet,
8. utlåtit sig i annat fall än som avses i 7 i fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619) eller i fråga om offentligt biträde enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde eller
9. beslutat i fråga om förlängning av tidsfrist enligt 46 kap.
14 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).
Mot beslut, varigenom mål återförvisas till lägre instans, får talan föras endast om beslutet innefattar avgörande av fråga, som inverkar på målets utgång. Lag (2011:1304) .
34 a §
För de mål där det är särskilt föreskrivet krävs prövningstillstånd för att kammarrätten ska pröva ett överklagande av ett beslut som förvaltningsrätten har meddelat i målet. Detsamma gäller förvaltningsrättens beslut i en fråga som har ett direkt samband med ett sådant mål.
Något sådant tillstånd krävs dock inte när talan förs av Riksdagens ombudsmän eller Justitiekanslern.
Prövningstillstånd ska meddelas om
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till,
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som förvaltningsrätten har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller
4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Prövningstillstånd får begränsas till att gälla en viss del av ett beslut, om utgången i den delen inte kan påverka andra delar av det överklagade beslutet.
Om prövningstillstånd inte meddelas, står förvaltningsrättens beslut fast. En upplysning om detta ska tas in i kammarrättens beslut. Lag (2013:86) .
35 §
Ett överklagande av kammarrättens beslut i ett mål som har inletts i kammarrätten genom överklagande, underställning eller ansökan prövas av Högsta förvaltningsdomstolen endast om prövningstillstånd har meddelats.
Om prövningstillstånd inte meddelas, står kammarrättens beslut fast. En upplysning om detta ska tas in i Högsta förvaltningsdomstolens beslut.
Första stycket gäller inte
1. talan som Riksdagens ombudsmän eller Justitiekanslern för i mål om disciplinansvar eller om återkallelse eller begränsning av behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården, tandvården, detaljhandeln med läkemedel eller djurens hälso- och sjukvård, eller
2. talan som Justitiekanslern för i mål enligt kreditupplysningslagen (1973:1173) eller inkassolagen
(1974:182). Lag (2013:459) .
36 §
Prövningstillstånd meddelas,
1. om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta förvaltningsdomstolen eller
2. om det finns synnerliga skäl till en sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.
Om prövningstillstånd meddelas i ett av två eller flera likartade mål, får prövningstillstånd meddelas även i övriga mål. Lag (2013:86) .
36 a §
Prövningstillstånd får begränsas till att gälla en viss fråga i målet, vars prövning är av vikt för ledning av rättstillämpningen (prejudikatfråga) eller en viss del av målet.
I avvaktan på att prövning sker i enlighet med ett prövningstillstånd som har begränsats enligt första stycket får Högsta förvaltningsdomstolen förklara frågan om meddelande av prövningstillstånd rörande målet i övrigt helt eller delvis vilande.
I den utsträckning som prövningstillstånd inte meddelas och frågan om prövningstillstånd inte heller förklaras vilande, ska det överklagade beslutet stå fast. En upplysning om detta ska tas in i Högsta förvaltningsdomstolens beslut. Lag (2013:86) .
36 b §
Om Högsta förvaltningsdomstolen med tillämpning av 36 a § har prövat en prejudikatfråga får domstolen, om ytterligare prövning krävs, helt eller delvis grunda sitt avgörande av målet i övrigt på kammarrättens bedömning eller, med undanröjande av lägre rätts eller myndighets avgörande, besluta om återförvisning av målet för fortsatt behandling. Lag (2013:86) .
Mer information om förvaltningsrätterna, kammarrätterna och Högsta förvaltningsdomstolen kan du få på Sveriges Domstolars webbplats. Du finner en länk dit i "Relaterad information".
Vem får överklaga?
42 §
Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot.
Det framgår av förvaltningslagen att ett beslut får överklagas av den som beslutet angår om det har gått honom eller henne emot.
En kommuns beslut att avslå eller endast delvis bifalla en ansökan om bostadsanpassningsbidrag överklagas av sökanden.
Referat om dödsbons möjlighet att överklaga
Här följer referat av två kammarrättsdomar där personerna som behövde anpassa bostaden hade avlidit efter att de överklagat kommunernas beslut.
Observera att domarna handlar om situationen där sökanden hade låtit utföra de åtgärder som överklagandet avsåg innan det fanns ett lagakraftvunnet avgörande som gav sökanden rätt till bidrag för åtgärderna. Dödsbona ansågs inte ha partsställning i dessa fall.
Rättsfall om dödsbons partsställning
En man ansökte om bostadsanpassningsbidrag för att installera en trapphiss. Kommunen avslog ansökan i december 2002 med motiveringen att det gick att ordna en fullvärdig bostad på bottenvåningen och att detta skulle bli billigare. Samma månad lät mannen dock installera hissen och överklagade till länsrätten som ansåg att bidrag borde beviljas för hissen i dom i april 2003.
Kommunen överklagade till kammarrätten. Före kammarrättens prövning avled mannen i juni 2003. Kammarrätten upptog dödsboet efter mannen som motpart men beslutade på hösten samma år att inte meddela prövningstillstånd.
Kommunen överklagade kammarrättens beslut till Regeringsrätten som beslutade att meddela kommunen prövningstillstånd för prövning i kammarrätten. Enligt Regeringsrätten uppkom frågan om det tillkom dödsboet något från mannen härlett anspråk på sökt bostadsanpassningsbidrag. Eller om frågan om mannens rätt till bidrag enligt vad länsrätten bestämt hade förfallit i och med hans bortgång. Regeringsrätten menade att denna fråga fick anses ha principiell och praktisk betydelse och påpekade att det inte fanns något vägledande avgörande som gällde just bostadsanpassningsbidrag. Regeringsrätten ansåg därför att kammarrätten borde ha meddelat kommunen prövningstillstånd redan av denna anledning.
När kammarrätten fått målet åter från Regeringsrätten kom den fram till att bostadsanpassningsbidraget är av en sådan karaktär att det kan utges endast för att tillgodose den funktionshindrades personliga behov. Frågan om mannens rätt till bidraget måste därmed anses ha förfallit när han avled. Något från honom härlett anspråk på bidrag tillkom följaktligen inte dödsboet efter honom. Och därför hade dödsboet inte någon ställning av part i målet om bostadsanpassningsbidrag till honom. Eftersom mannen avlidit skulle målet avskrivas från vidare handläggning. Kammarrätten upphävde länsrättens dom och avskrev målet.
Kammarrätten i Göteborg, beslut 2007-05-11, målnummer 7178-06.
Rättsfall om dödsbons partsställning
En man som insjuknade i slutet av år 2006 lät anpassa sitt hus. Kommunen beviljade i mars 2007 bostadsanpassningsbidrag, men inte fullt ut enligt ansökan. Mannen överklagade till länsrätten och yrkade ytterligare bidrag. Innan länsrätten hade hunnit pröva överklagandet avled mannen. Länsrätten avskrev då målet med motiveringen att frågan om mannens rätt till bostadsanpassningsbidrag hade förfallit.
Dödsboet efter mannen överklagade till kammarrätten. Med hänvisning till 1 och 6 §§ lagen om bostadsanpassningsbidrag konstaterade kammarrätten att bidraget kan beviljas efter en behovsbedömning av en persons funktionsnedsättning för åtgärder som är nödvändiga för att bostaden ska vara ändamålsenlig för personen i fråga. Syftet med bostadsanpassningsbidraget är således att tillgodose den funktionshindrades behov. Frågan om mannens rätt till bidraget fick därmed anses ha förfallit när han avled, menade kammarrätten. Något från honom härlett anspråk tillkom alltså inte dödsboet. Det förelåg inte heller i övrigt någon omständighet som gav dödsboet partsställning i länsrättens mål. Kammarrätten avslog därför dödsboets överklagande.
Kammarrätten i Jönköping, dom 2008-01-24, målnummer 3386-07.
Överklagandet ska vara skriftligt
43 §
Ett överklagande av ett beslut ska göras skriftligen till den högre instans som ska pröva överklagandet
(överinstansen). Överklagandet ska dock ges in till den myndighet som har meddelat beslutet (beslutsmyndigheten).
I överklagandet ska den som överklagar ange vilket beslut som överklagas och på vilket sätt han eller hon vill att beslutet ska ändras.
I 3 och 4 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns ytterligare bestämmelser om vad ett överklagande som ska prövas av allmän förvaltningsdomstol ska innehålla.
Kommunernas beslut om bostadsanpassningsbidrag ska överklagas skriftligt.
Överklagandets innehåll
I överklagandeskrivelsen ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och vilken ändring han eller hon vill ha.
I 3 och 4 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) finns det fler bestämmelser om vad överklagandet ska innehålla.
3 §
En ansökan, ett överklagande, en anmälan, en underställning och varje annan åtgärd som inleder ett mål ska vara skriftlig.
En ansökan eller ett överklagande från en enskild ska innehålla uppgift om hans eller hennes
1. personnummer eller organisationsnummer,
2. postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress där han eller hon kan anträffas för delgivning genom stämningsman,
3. telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen samt mobiltelefonnummer, med undantag för nummer som avser ett hemligt telefonabonnemang som behöver uppges endast om rätten begär det,
4. e-postadress, och
5. förhållanden i övrigt av betydelse för delgivning med honom eller henne.
Om den enskildes talan förs av en ställföreträdare, ska motsvarande uppgifter lämnas även om ställföreträdaren. Har den enskilde ett ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.
En ansökan eller ett överklagande från en enskild ska dessutom innehålla uppgifter om enskild motpart, om det finns en sådan, i de hänseenden som anges i andra och tredje styckena. Uppgift om motpartens eller hans eller hennes ställföreträdares arbetsplats, telefonnummer, e-postadress och ombud behöver lämnas endast om uppgiften utan särskild utredning är tillgänglig för den enskilde. Saknar motparten känd adress, ska uppgift lämnas om den utredning som gjorts för att fastställa detta.
Uppgifter som avses i andra-fjärde styckena ska gälla förhållandena när uppgifterna lämnas till rätten. Ändras något av dessa förhållanden eller är en uppgift ofullständig eller felaktig, ska det utan dröjsmål anmälas till rätten. Lag (2013:86) .