Ta fram och förankra arkitekturstrategin

Det egentliga arbetet med att formulera kommunens ambitioner för den gestaltade livsmiljön börjar när det finns ett beslut om att kommunen ska ta fram en arkitekturstrategi. Genom en bra arbetsprocess förankrar ni innehållet i strategin hos de målgrupper, såväl internt som externt, som strategin riktar sig mot. Med ett kontinuerligt samtal med berörda parter kan innehållet i strategin dessutom växa fram successivt i takt med att kunskapsnivån hos samtliga parter höjs.

Planera arbetet i förhållande till andra processer

När du ska ta fram en arkitekturstrategi bör du tidigt i processen identifiera andra relevanta processer som pågår i kommunen. Detta oavsett om du tar fram arkitekturstrategin som en ändring av översiktsplanen genom ett tillägg eller som ett fristående dokument som inte formellt har tagits fram och processats enligt plan- och bygglagen, PBL. Genom att planera arbetet i förhållande till andra pågående arbeten, kan de parallella processerna stärka varandra. Det kan också minimera risken för dubbelarbete.

Parallella processer i kommunen kan vara strategier eller planeringsunderlag för grönstruktur, trafik, landsbygdsutveckling, bostadsförsörjningsprogram och kommunens strategi för kulturmiljön och arbete med offentlig konst. Strategiskt arbete som har koppling till gestaltningen av den fysiska miljön behöver samordnas med arbetet att ta fram en arkitekturstrategi, så att dessa stöder varandra och inte innehåller motstridiga formuleringar.

Att ta fram en arkitekturstrategi som fristående dokument parallellt med ny översiktsplan

Om det pågår ett arbete med att ta fram en ny översiktsplan samtidigt som ni tar fram en arkitekturstrategi som ett fristående dokument som inte tas fram och processas enligt PBL, är det en fördel att planera hur de båda processerna kan samverka. Om processerna synkroniseras underlättas att viktiga vägval i arkitekturstrategin speglas i översiktsplanen och vice versa.

Genom att samordna processerna kan man tydligare se i vilken process som en särskild fråga bör hanteras. Kanske kan översiktsplanen avlastas från en del specifika gestaltningsfrågor som bättre hanteras i arkitekturstrategin, medan övergripande ställningstaganden kring utformning slås fast i översiktsplanen. Ibland kanske processerna behöver invänta varandra för att möjliggöra denna synkronisering.

Planering av resurser och medborgardialog

När arbetet med att ta fram en arkitekturstrategi som ett fristående dokument sker parallellt med att en ny översiktsplan tas fram är det även lämpligt att fundera på fördelning av resurser, kompetens och hur arbetsbelastningen för de personer som ingår i de båda arbetena ser ut. En annan fråga är hur medborgardialogen ska genomföras. Det kan vara lämpligt att även lyfta arkitekturfrågorna under samrådet för översiktsplanen. Väljer ni att göra det är det viktigt att ni har ett tydligt upplägg så medborgaren vet vad det är hen lämnar synpunkter på.

Läs mer i exemplet "Arkitekturprogram för Linköpings innerstad" samt "Arkitekturstaden Malmö" under "Exempel" som du hittar i menyn.

Att ta fram arkitekturstrategin genom att ändra översiktsplanen genom ett tillägg

Om ni tar fram arkitekturstrategin som en ändring av översiktsplanen genom ett tillägg behöver arbetet följa PBL:s krav på samråd och granskning. Tillägget ska också visa på samband och konsekvenser med översiktsplanen som helhet. Ni kan även behöva göra en miljöbedömning.

Om ni tar fram arkitekturstrategin genom att översiktsplanen ändras genom ett tillägg kan inte arbetet göras parallellt med att en ny översiktsplan tas fram. Det finns enligt lagstiftaren bara en kommunomfattande översiktsplan och den kan ändras genom ett tillägg eller för en viss del av kommunen. Arkitekturstrategidelen ska ingå i översiktsplanens process om ni inom kommunen är på väg att ta fram en ny översiktsplan och ni har bestämt att inkludera arkitekturfrågorna i den.

Läs mer om översiktsplaneprocessen i PBL kunskapsbank. Länk finns under ”Relaterad information”.

Arbeta med innehållet utifrån den lokala kontexten

Utgå från behovsanalysen

Genom den inledande behovsanalysen har du identifierat vilka behov det är strategin bör möta och hur eventuella tidigare arkitekturstrategier och liknande fungerat. I och med det finns en bra grund för vilka frågor arkitekturstrategin behöver lyfta. I exemplet Arkitektur och byggande i Örebro kan du läsa om hur man där identifierade och samtalade kring de frågor som kommunen tampades med i det vardagliga arbetet. På detta sätt ökade kunskapen hos politiker och tjänstepersoner som därmed kunde ta tydlig ställning i en hel del frågor.

Läs mer om "Arkitektur och byggande i Örebro" under "Exempel" som du hittar i menyn.

Under arbetets gång kan du behöva vara vaksam på om det kommer en stor mängd önskemål om vad arkitekturstrategin ska innehålla. Det är då viktigt att gå tillbaka till den beställning som politiken gav, och som utgått från behovsanalysen, för att se hur strategiarbetet bör avgränsas. I Örebro lyftes under arbetets gång behovet av att även inkludera landsbygdens gestaltade livsmiljö. Det fanns inte med i den ursprungliga behovsanalysen, men eftersom frågan hade blivit alltmer aktuell i kommunen valde de att trots det utöka arbetet.

Utgå från din lokala kontext

Din kommuns ambitioner vad gäller en omsorgsfullt och medvetet gestaltad livsmiljö behöver formuleras utifrån kommunens förutsättningar och den lokala kontexten.

Läs mer på sidorna "Arkitekturstrategins olika delar" och "Att beskriva och prata om arkitektur" under "Innehåll" som du hittar i menyn.

Välj en lämplig ton

Det är också viktigt att fundera kring vilken ton du vill att arkitekturstrategin ska ha och hur ställningstaganden och eventuella verktyg bör utformas. I exemplet Arkitekturstaden Malmö lyfter kommunen som en framgångsfaktor att de inte kom med pekpinnar i sitt dokument utan hade fokus på det inbjudande och öppna samtalet kring arkitektonisk kvalitet. Det vill säga att inte komma med färdiga lösningar och riktlinjer utan i stället beskriva och skapa samsyn kring viktiga förhållningssätt och kvalitetsbegrepp. Arkitekturprogrammet för Linköpings innerstad utgör ett ramverk inom vilket alla samhällsbyggandets aktörer har en stor frihet att forma sitt projekt men också ett stort ansvar att göra det utifrån ramverkets ambitioner.

Läs mer på sidan "Språk och begrepp" under "Innehåll" som du hittar i menyn.

Samtala med många för att bygga förståelse och samsyn

När ni ska ta fram en arkitekturstrategi har ni ett bra tillfälle att föra samtal med olika aktörer och medborgargrupper om arkitektur och gestaltad livsmiljö. Syftet med dialogen är att få in olika aktörers syn på hur kommunens gestaltningsmässiga värden och kvaliteter kan bevaras och utvecklas. Ni kan genom dialogen gemensamt konkretisera hur ni ska nå de visioner som finns i kommunens översiktsplan och det som är plan- och bygglagens kärna – att uppnå en hållbar livsmiljö för såväl nuvarande som kommande generationer. Dialogen är en viktig del i att formulera innehållet i arkitekturstrategin och att förankra arbetet och bygga kunskap.

Det finns många olika metoder för att föra dialog. Samtalsformen behöver anpassas efter bland annat deltagarnas tidigare kunskap och erfarenhet inom arkitektur och den gestaltade livsmiljön. Generellt för alla dialoger gäller att ju tidigare under framtagandeprocessen de förs, desto större möjlighet har deltagarna att påverka slutresultatet.

Varje kommun har sina specifika förutsättningar, och behoven och utmaningarna är olika. Ni behöver bestämma vilket upplägg och omfattning er dialog ska ha under framtagandet av arkitekturstrategin i just er kommun.

Dialog med fokus på kommunala organisationen och byggherrar

En förutsättning för arbetet med strategin är ett levande samtal över förvaltningsgränserna eftersom många delar av organisationen påverkar eller påverkas av hur den fysiska miljön är utformad. Olik