Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Stäng
Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Bostadsutformning

Granskad:

Regler om vilka funktioner som ska finnas i en bostad, möjligheter att sammanföra vissa funktioner i gemensamma utrymmen och om bostadskomplement finns i Boverkets byggregler, BBR. Reglerna handlar om den lägsta nivån för att få en fungerande bostad. Kraven på bostadsutformning innehåller både utformningskrav och tekniska egenskapskrav. Utformningskraven prövas vid bygglovet medan de tekniska egenskapskraven behandlas vid tekniskt samråd och startbesked.

Regler om lämplighet för sitt ändamål

Regler om lämplighet för sitt ändamål finns i 8 kap. 1 § 1 och 4 § 7 plan- och bygglagen, PBL och 3 kap. 1 och 16-17 §§ plan- och byggförordningen, PBF. Det finns också regler om detta för uppförande av bostäder i avsnitt 3:2 BBR och för ändring av bostäder i avsnitt 3:52. Reglerna om lämplighet för sitt ändamål är i BBR begränsade till att gälla utformning av permanenta bostäder. Notera att till exempel tillfälligt anläggningsboende inte är att betrakta som bostäder. Inte heller hotell är att betrakta som bostäder. Reglerna i BBR om bostadsutformning gäller därför inte för tillfälliga anläggningsboenden och hotell.

1 §
   En byggnad ska
   1. vara lämplig för sitt ändamål,
   2. ha en god form-, färg- och materialverkan, och
   3. vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

4 §
   Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är vä-
sentliga i fråga om
   1. bärförmåga, stadga och beständighet,
   2. säkerhet i händelse av brand,
   3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön,
   4. säkerhet vid användning,
   5. skydd mot buller,
   6. energihushållning och värmeisolering,
   7. lämplighet för det avsedda ändamålet,
   8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga,
   9. hushållning med vatten och avfall,
   10. bredbandsanslutning, och
   11. laddning av elfordon.

Vad som krävs för att ett byggnadsverk ska anses uppfylla första stycket framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 2 §. Lag (2020:239) .

4 a §
   En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap.
12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner.
Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan. Lag (2014:900) .

16 §
   Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som behövs för att göra byggnadsverket lämpligt för sitt ändamål.

17 §
   För att uppfylla det krav på lämplighet för det avsedda ändamålet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 7 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som innehåller bostäder vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring.

Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.

Utformningskrav och tekniska egenskapskrav

Bostadsutformningskraven i BBR innehåller både utformningskrav och tekniska egenskapskrav. I inledningen till avsnitt 3:2 förtydligas vad som är regler till utformningskrav, tekniska egenskapskrav eller bådadera. För att underlätta för läsarna har Boverket dessutom tagit fram ett stöddokument som med olika färgsättning och stil skiljer på vad som är vad. Ta del av  stöddokumentet under rubriken "Dokument" i "Relaterad information".

Utformningskraven prövas vid bygglovet. Om det är åtgärder som inte kräver bygglov men kräver anmälan gäller i stället att utformningskraven bedöms inför startbeskedet. Exempel på åtgärd som inte kräver bygglov men kräver anmälan är uppförande av komplementbostadshus, det vill säga attefallshus för bostadsändamål.

De tekniska egenskapskraven hanteras vid tekniskt samråd och startbesked. Det som är granskat i bygglovet får inte tas upp igen inför startbesked.

4 a §
   Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

5 §
   För åtgärder som inte kräver lov krävs det en anmälan vid
   1. rivning av en byggnad eller en del av en byggnad,
   2. nybyggnad eller tillbyggnad som enligt 9 kap. 7 § plan- och bygglagen (2010:900) har undantagits från krav på bygglov,
   3. en ändring av en byggnad, om ändringen innebär att konstruktionen av byggnadens bärande delar berörs eller byggnadens planlösning påverkas avsevärt,
   4. en installation eller väsentlig ändring av en hiss, eldstad, rökkanal eller anordning för ventilation i byggnader,
   5. en installation eller väsentlig ändring av en anläggning för vattenförsörjning eller avlopp i en byggnad eller inom en tomt,
   6. en sådan ändring av en byggnad som väsentligt påverkar brandskyddet i byggnaden,
   7. underhåll av ett sådant byggnadsverk med särskilt bevarandevärde som omfattas av skyddsbestämmelser som har beslutats med stöd av 4 kap. 16 § eller 42 § andra stycket plan- och bygglagen eller motsvarande äldre föreskrifter,
   8. nybyggnad eller väsentlig ändring av ett vindkraftverk,
   9. uppförande eller tillbyggnad av ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   10. uppförande eller tillbyggnad av en sådan komplementbyggnad som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen,
   11. ändring av en komplementbyggnad som innebär att den blir ett komplementbostadshus,
   12. tillbyggnad som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 1 plan- och bygglagen,
   13. byggande av takkupor som avses i 9 kap. 4 b § första stycket 2 plan- och bygglagen, eller
   14. inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus.

Om det vid åtgärderna kan antas uppkomma farligt avfall ska detta framgå av anmälan. Förordning (2020:708).

Dimensionering, disponering, funktioner och bostadskomplement

Bostäder ska dimensioneras och disponeras med hänsyn till sin långsiktiga användning. Bostäderna ska också inredas och utrustas med hänsyn till sin långsiktiga användning.

I PBF och avsnittet om bostadsutformning i BBR ställs krav på vissa funktioner som ska kunna tillgodoses i bostaden. Det ställs också krav på bostadskomplement.

Det finns en bostadsutformningsstandard, SS 91 42 21:2006, med dimensionerande mått och inredningslängder som det hänvisas till i allmänna råd i BBR.

Standarden för bostadsutformning

Föreskrifter och allmänna råd i Boverkets byggregler

1 §
   För att uppfylla det krav på lämplighet för sitt ändamål som anges i 8 kap. 1 § 1 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som innehåller bostäder vara utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring.

Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.

17 §
   För att uppfylla det krav på lämplighet för det avsedda ändamålet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 7 plan- och bygglagen (2010:900) ska en byggnad som innehåller bostäder vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att bostäderna i skälig utsträckning har avskiljbara utrymmen för sömn och vila, samvaro, matlagning, måltider, hygien och förvaring.

Bostäderna ska med hänsyn till användningen ha inredning och utrustning för matlagning och hygien.

3:22 Allmänt om utformning av bostäder

Bostäder ska dimensioneras och disponeras med hänsyn till sin långsiktiga användning.

Bostäderna ska också inredas och utrustas med hänsyn till sin långsiktiga användning.

I bostaden ska finnas

  • a)  minst ett rum för personhygien,
  • b)  inredning och utrustning för personhygien,
  • c)  rum eller avskiljbar del av rum för daglig samvaro,
  • d)  rum eller avskiljbar del av rum för sömn och vila,
  • e)  rum eller avskiljbar del av rum för matlagning,
  • f)  inredning och utrustning för matlagning,
  • g)  utrymme för måltider i eller i närheten av rum för matlagning,
  • h)  entréutrymme med plats för ytterkläder m.m.,
  • i)  utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt om gemensam tvättstuga saknas,
  • j)  utrymmen för förvaring, och
  • k)  inredning för förvaring.

Avskiljbar del av rum ska ha fönster mot det fria. Avskiljbar del av rum ska också utformas så att den med bibehållen funktion kan avskiljas med väggar från resten av rummet. (BFS 2016:6).

Allmänt råd En balkong, uteplats eller ett liknande utrymme bör finnas i anslutning till bostaden. Dimensionerande mått och inredningslängder som är lämpliga vid utformningen av bostaden finns i SS 91 42 21. Plats för en kombinerad tvättmaskin och torktumlare uppfyller kravet på utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt i bostaden. Regler om bostadskomplement finns i avsnitt 3:23. Regler om avfallsutrymmen i bostäder finns i avsnitt 3:4. Regler om vädring, ljus och utblick finns i avsnitt 6:253 respektive 6:3. (BFS 2016:6).
3:23 Bostadskomplement

I bostadslägenhetens närhet ska det finnas en gemensam tvättstuga med möjlighet att tvätta och torka maskinellt, om det saknas utrymme att tvätta och torka tvätt maskinellt i den enskilda bostadslägenheten.

I bostadslägenheten eller i dess närhet ska det finnas låsbart utrymme för förvaring av säsongsutrustning och liknande.

I bostadslägenhetens närhet ska det finnas rum för förvaring av barnvagnar, cyklar, utomhusrullstolar, rollatorer och liknande samt utrymme för postboxar.

Allmänt råd Förvaringsutrymmen samt gemensamma tvättstugor bör finnas inom 25 meters gångavstånd från en sådan entré som avses i avsnitt 3:132. I SS 91 42 21 finns lämpliga mått för förvaring. Regler om tillgängliga och användbara bostadskomplement finns i avsnitt 3:148. Regler om avfallsutrymmen finns i avsnitt 3:4.

Olika regler beroende på bostadsstorlek

Det finns bostadsutformningsregler för följande typer av bostäder

  • bostäder större än 55 m2 (avsnitt 3:222)
  • bostäder större än 35 m2 och högst 55 m2 (avsnitt 3:223)
  • bostäder om högst 35 m2 (avsnitt 3:224)
  • studentbostäder om högst 35 m2 (avsnitt 3:225)
  • bostäder med gemensamma utrymmen (avsnitt 3:226)
  • bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen (avsnitt 3:227)
  • särskilda boendeformer för äldre (avsnitt 3:228).

Bostäder större än 55 m2 ska utformas med hänsyn till det antal personer som de är avsedda för. I bostaden bör det finnas plats för parsäng i minst ett rum, eller avskiljbar del av ett rum, för sömn och vila. Men det finns möjlighet att utforma en bostad utan plats för parsäng, om det är motiverat utifrån bostadens avsedda användning. Det kan till exempel vara en bostad avsedd för flera studenter.

3:222 Bostäder större än 55 m2

Bostäder med en boarea (BOA) större än 55 m2 ska utformas med hänsyn till det antal personer som de är avsedda för. (BFS 2016:6).

Allmänt råd Bostäder med en BOA större än 55 m2 bör ha plats för parsäng i minst ett rum eller i en avskiljbar del av ett rum för sömn och vila. Bostäder med en BOA större än 55 m2 som är avsedda för flera studenter kan utformas utan plats för parsäng i något rum eller i en avskiljbar del av ett rum för sömn och vila. (BFS 2016:6).

Bostäder större än 35 kvadratmeter men högst 55 kvadratmeter ska utformas med hänsyn till sin storlek. Grundkravet i bostadsutformningsreglerna är att det ska finnas rum eller avskiljbar del av rum för daglig samvaro, sömn och vila och matlagning. Det innebär att om man inte från början har egna separata rum för de tre olika funktionerna daglig samvaro, sömn och vila samt matlagning så måste funktionerna vara möjliga att skilja av för att bli egna separata rum. Det handlar då om att de tre funktionerna var för sig och som enskild funktion utan andra funktioner kan avskiljas. Funktionen måltider får vara i samma avskiljbara del som funktionen matlagning eftersom dessa två funktioner ska vara i närheten av varandra. För bostäder större än 35 kvadratmeter men högst 55 kvadratmeter räcker det dock att antingen funktionen sömn och vila eller funktionen matlagning är en avskiljbar del av ett rum. Det vill säga att det ska gå att skilja av antingen ett kök eller ett sovrum. Funktionen daglig samvaro ska i enlighet med grundkraven finnas i rum eller avskiljbar del av rum. En avskiljbar del av ett rum ska ha fönster mot det fria och ska med bibehållen funktion kunna avskiljas med väggar från resten av rummet.

3:223 Bostäder större än 35 m2 och högst 55 m2

Bostäder med en BOA större än 35 m2 och högst 55 m2 ska utformas med hänsyn till sin storlek.

I sådana bostäder är det dock tillräckligt att antingen rummet för sömn och vila eller rummet med inredning och utrustning för matlagning är en avskiljbar del av ett rum. Avskiljbar del av rum ska ha fönster mot det fria och ska utformas så att den med bibehållen funktion kan avskiljas med väggar från resten av rummet. (BFS 2016:6).

Allmänt råd Bostäder med en BOA större än 35 m2 och högst 55 m2 kan utformas utan plats för parsäng i något rum eller i en avskiljbar del av ett rum för sömn och vila. (BFS 2016:6).
3:22 Allmänt om utformning av bostäder

Bostäder ska dimensioneras och disponeras med hänsyn till sin långsiktiga användning.

Bostäderna ska också inredas och utrustas med hänsyn till sin långsiktiga användning.

I bostaden ska finnas

  • a)  minst ett rum för personhygien,
  • b)  inredning och utrustning för personhygien,
  • c)  rum eller avskiljbar del av rum för daglig samvaro,
  • d)  rum eller avskiljbar del av rum för sömn och vila,
  • e)  rum eller avskiljbar del av rum för matlagning,
  • f)  inredning och utrustning för matlagning,
  • g)  utrymme för måltider i eller i närheten av rum för matlagning,
  • h)  entréutrymme med plats för ytterkläder m.m.,
  • i)  utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt om gemensam tvättstuga saknas,
  • j)  utrymmen för förvaring, och
  • k)  inredning för förvaring.

Avskiljbar del av rum ska ha fönster mot det fria. Avskiljbar del av rum ska också utformas så att den med bibehållen funktion kan avskiljas med väggar från resten av rummet. (BFS 2016:6).

Allmänt råd En balkong, uteplats eller ett liknande utrymme bör finnas i anslutning till bostaden. Dimensionerande mått och inredningslängder som är lämpliga vid utformningen av bostaden finns i SS 91 42 21. Plats för en kombinerad tvättmaskin och torktumlare uppfyller kravet på utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt i bostaden. Regler om bostadskomplement finns i avsnitt 3:23. Regler om avfallsutrymmen i bostäder finns i avsnitt 3:4. Regler om vädring, ljus och utblick finns i avsnitt 6:253 respektive 6:3. (BFS 2016:6).

Bostäder om högst 35 m2 ska också utformas med hänsyn till sin storlek. Men i dessa bostäder får funktionerna daglig samvaro samt sömn och vila överlappa varandra helt eller delvis. Det räcker att det finns utrymme för en säng som också kan användas som soffa. Det finns inget krav på avskiljbarhet i en sådan här bostad, det vill säga alla funktioner utom hygien får finnas i ett och samma rum utan att kunna skiljas av. Det behöver därför bara finnas ett fönster. I det allmänna rådet anges hur mycket köksinredning och utrymmen för förvaring som behövs i den här typen av bostad.

3:224 Bostäder om högst 35 m2

Bostäder med en BOA om högst 35 m2 ska utformas med hänsyn till sin storlek.

I sådana bostäder får utrymmena för funktionerna

  • a)  daglig samvaro, sömn och vila samt matlagning finnas i ett och samma rum utan att vara avskiljbara, och
  • b)  daglig samvaro samt sömn och vila överlappa varandra helt eller delvis.

(BFS 2016:6).

Allmänt råd I bostäder med en BOA om högst 35 m2 bör
  • a)  utrymmet för inredningslängden för matlagning vara minst 1,80 meter brett,
  • b)  utrymmet för inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter brett, och
  • c)  platsen för ytterkläder i kapphylla vara minst 0,40 meter bred.
I bostäder med en BOA om högst 35 m2 bör
  • a)  inredningslängden för matlagning vara minst 1,80 meter bred, och
  • b)  inredningslängden för förvaring vara minst 1,20 meter bred.
Regler om bostäder avsedda för en person med gemensamma utrymmen finns i avsnitt 3:227 (BFS 2016:6).

Ett attefallshus är en bygglovsbefriad komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus som inte får ha större byggnadsarea än 30 m2. Reglerna för bostäder om högst 35 m2 gäller även för komplementbostadshus, om de är permanentbostäder.

4 a §
   Trots 2 § krävs det inte bygglov för att, i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus, uppföra eller bygga till en byggnad som
   1. avses utgöra antingen en särskild bostad
(komplementbostadshus) eller en komplementbyggnad,
   2. tillsammans med övriga byggnader som har uppförts på tomten med stöd av denna paragraf inte får en större byggnadsarea än
30,0 kvadratmeter,
   3. har en taknockshöjd som inte överstiger 4,0 meter,
   4. inte placeras närmare gränsen än 4,5 meter, och
   5. i förhållande till en järnväg inte placeras närmare spårets mitt än 30,0 meter.

Det krävs inte heller bygglov för att ändra en komplementbyggnad till ett sådant komplementbostadshus som avses i första stycket.

En åtgärd som avses i första eller andra stycket får vidtas närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs medger det. Sådan åtgärd får även vidtas närmare spårets mitt än
30,0 meter om järnvägens infrastrukturförvaltare medger det. Lag (2020:589) .

Attefallshus

Det finns särskilda regler för studentbostäder i BBR avsnitt 3:225.

Studentbostäder

Bostäder med gemensamma delar

Bostäder i flera plan

I en bostad som har flera plan behöver endast entréplanet vara tillgängligt. I avsnitt 3:221 BBR anges vad som behöver finnas på entréplanet. Syftet med denna regel är bland annat att det ska vara möjligt att bo kvar även om en boende får nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, tillfälligt eller bestående.

3:221 Bostäder i flera plan

I bostäder med flera plan ska entréplanet minst rymma

  • -   ett hygienrum enligt avsnitt 3:146,
  • -   avskiljbar sängplats (sovalkov),
  • -   möjlighet till matlagning,
  • -   utrymme för måltider,
  • -   utrymme för sittgrupp,
  • -   entréutrymme,
  • -   utrymme för förvaring, och
  • -   utrymme för att tvätta och torka tvätt maskinellt om gemensam tvättstuga saknas. (BFS 2011:26).
Allmänt råd Regler om tillgänglighet och användbarhet i enskilda bostadslägenheter i flera plan finns i avsnitt 3:147. (BFS 2011:26).

BBR 3:147

I regeln räknas det upp vilka funktioner som minst ska finnas på entréplanet. Det ska alltid finnas hygienrum på entréplanet och det ska vara tillgängligt och användbart enligt avsnitt 3:146. Kraven på de övriga funktionerna är däremot i de flesta fall lägre än de generella kraven enligt avsnitt 3:22. Exempel på det är att avskiljbar sängplats inte behöver vara ett rum eller en avskiljbar del av ett rum för sömn och vila. Det ska finnas plats för säng som kan skärmas av med draperi eller skärm.

3:146 Tillgänglighet och användbarhet i enskilda bostäder i ett plan

Rum, balkonger, terrasser och uteplatser ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelseförmåga. För sådana terrasser som kompletterar tillgängliga och användbara samt väl placerade balkonger är tillgängligheten och användbarheten tillgodosedd, om det med enkla åtgärder i efterhand går att ordna en ramp.

Minst dörren till huvudentrén samt minst en dörr till varje rum (inklusive rum för matlagning och ett hygienrum), balkong, terrass och uteplats ska medge passage med rullstol. Det ska finnas tillräcklig plats att öppna och stänga dörrarna från rullstolen.

Minst ett hygienrum ska vara tillgängligt och användbart för personer med nedsatt rörelseförmåga och utformas så att det lätt kan ordnas plats för medhjälpare.

I det tillgängliga och användbara hygienrumet ska också gå att ordna en separat duschplats om en sådan saknas från början. (BFS 2013:14).

Allmänt råd Dimensionerande mått som är lämpliga med hänsyn till tillgängligheten och användbarheten i rum finns i SS 91 42 21 (normalnivån). Studentbostäder om högst 35 m2 enligt avsnitt 3:225 kan utformas utan plats för medhjälpare på sängens bortre sida. Plats för medhjälpare och separat dusch kan ordnas t.ex. genom att ett badkar tas bort. Regler om lämplig utformning av trösklar finns i avsnitt 3:143. (BFS 2016:6).

Ett annat exempel på de lägre kraven på entréplanet är om köket finns på annat plan så ställs det bara krav på möjlighet till matlagning på entréplanet. Det innebär att man ska kunna laga mat, förvara mat och diska på entréplanet. Det räcker inte att det bara är förberett för funktionen matlagning. Köksförvaring innebär att det ska finnas plats för förvaring av husgeråd, torra varor och av kyld mat. Det finns inte mer detaljerade angivelser om exempelvis mått för denna funktion, den kan lösas på olika sätt.

De funktioner som ska finnas i en bostad enligt 3:22 BBR men som inte finns på entréplanet ska i stället finnas på något av de övriga planen i bostaden. Om det inte finns ett fullvärdigt kök i entréplanet så måste fullvärdigt kök finnas på annat plan. Det kan också handla om att man på entréplanet endast har en avskiljbar sängplats, då ska man dessutom på annat plan ha rum eller avskiljbar del av rum för sömn och vila.

Tillgänglighet i bostäder

Hör nära samman med tillgänglighet och användbarhet

Bostadsutformningsavsnittet hör nära samman med avsnittet 3:1 i BBR om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Det är lämpligt att läsa bostadsutformningsavsnittet tillsammans med avsnittet om tillgänglighet och användbarhet.

Webbutbildning

I webbutbildningen "Utformningskrav och tekniska egenskapskrav – lämplighet för sitt ändamål och tillgänglighet" får du lära dig mer om kraven.

PBL Akademin (webbutbildning)

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen