Vår webbplats fungerar inte med din nuvarande webbläsare Internet Explorer. Uppgradera till en nyare webbläsare för att använda vår webbplats. Läs mer på sidan Rekommenderade webbläsare.

Ladda om sidan
Sidan behöver laddas om eftersom du inte använt tjänsten under en längre tid.
Gå till sidans meny Gå till sidans innehåll

Ovårdad tomt

Granskad:

I plan- och bygglagstiftningen ställs krav på att tomter ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer. Anordningar på tomter ska i skälig utsträckning hållas i sådant skick att de fyller sitt ändamål. Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas. Om kraven inte uppfylls ska byggnadsnämnden ingripa inom ramen för sitt tillsynsansvar.

Ovårdad tomt

Det ingripande som kan bli aktuellt när byggnadsnämnden utövar tillsyn över bristande vård och skötsel av tomter är i första hand åtgärdsföreläggande. Åtgärdsföreläggande kan vid behov förenas med vite och beslut om att åtgärden ska genomföras på den försumliges bekostnad, det vill säga av den som fått ett föreläggande. Byggnadsnämnden får också ansöka om särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten.

Registrering av ett tillsynsärende

Ett tillsynsärende om ovårdad tomt inleds ofta med att det kommer in en anmälan om detta till byggnadsnämnden. Ett tillsynsärende kan också inledas genom att byggnadsnämnden själv upptäcker en överträdelse, antingen vid en egeninitierad tillsynsinsats eller i samband med annat arbete. Oavsett hur en tillsynsfråga kommer upp ska byggnadsnämnden registrera och diarieföra ett tillsynsärende.

1 §
  Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet, om inte annat följer av andra-fjärde styckena.

Om en myndighet hos en annan myndighet har elektronisk tillgång till en upptagning för automatiserad behandling som är en allmän handling ska handlingen registreras endast av den myndighet som gjort upptagningen tillgänglig för den andra myndigheten.

Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats.

Om det är uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas ordnad.

Den som anmäler kan vara anonym

Enligt Justitieombudsmannen, JO, finns inte någon skyldighet för den som gör en anmälan att uppge sitt namn. En myndighet kan inte ställa krav på en skriftlig och undertecknad anmälan för att vidta de åtgärder som kan vara aktuella. Att myndigheten inte har anmälarens namn kan dock medföra att det blir svårare att utreda om det finns skäl för ett ingripande. Myndigheten kan inte kontakta eller ställa frågor till anmälaren när dennes namn inte är känt för myndigheten. (JO-beslut 2005-12-30, dnr 3903-2004)

En skriftlig anmälan blir en allmän handling när den kommer in till myndigheten. En muntlig anmälan blir en allmän handling när en handling med uppgifterna har upprättats på myndigheten. Har anmälaren själv uppgett sitt namn eller identiteten är bekräftad på annat sätt är namnet en uppgift som omfattas av dokumentationsskyldigheten. Detta gäller oavsett vad anmälan rör. (JO-beslut 2005-12-30, dnr 3903-2004)

3 §
  Med handling avses en framställning i skrift eller bild samt en upp-tagning som endast med tekniska hjälpmedel kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt. Lag
(2018:1801).

6 §
  En upptagning som avses i 3 § anses förvarad hos en myndighet, om upptagningen är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas eller avlyssnas eller uppfattas på annat sätt.

En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling anses dock förvarad hos myndigheten endast om myndigheten kan göra sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade åtgärder och inte annat följer av 7 §. Lag
(2018:1801).

7 §
  En sammanställning enligt 6 § andra stycket anses inte förvarad hos myndigheten om sammanställningen innehåller personuppgifter och myndigheten enligt lag eller förordning saknar befogenhet att göra sammanställningen tillgänglig. Med personuppgift avses all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person. Lag (2018:1801) .

Byggnadsnämndens tillsynsskyldighet

Byggnadsnämnden är skyldig att pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i plan- och bygglagen, PBL, eller föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen.

5 §
  En tillsynsmyndighet ska pröva förutsättningarna för och behovet av att ingripa eller besluta om en påföljd enligt detta kapitel, så snart det finns anledning att anta att någon inte har följt en bestämmelse i denna lag, i föreskrifter, domar eller andra beslut som har meddelats med stöd av lagen eller i EU-förordningar som rör frågor inom lagens tillämpningsområde.

Det innebär att om byggnadsnämnden gör bedömningen att det inte finns anledning att anta att det skett någon överträdelse av kravet på vård och skötsel av tomt så ska nämnden avsluta tillsynsärendet. Detta kan ske i början av ärendet eller senare under ärendet efter att mer utredning har skett.

Tillsynsärendet ska alltid avslutas genom ett beslut med en motivering om hur nämnden kommit fram till sitt beslut. JO har riktat kritik mot en byggnadsnämnd som inte fattade beslut i ett tillsynsärende trots att en anmälan kommit in. JO ansåg att byggnadsnämnden inte bara var skyldig att fatta ett beslut i ärendet utan också var skyldig att skicka beslutet till anmälaren med en överklagandeanvisning där det framgår hur beslutet kan överklagas. (JO-beslut 1997-10-09, dnr 3276-1996)

32 §
  Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande.

En motivering får helt eller delvis utelämnas, om
   1. beslutet gäller anställning av någon,
   2. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart,
   3. det är nödvändigt med hänsyn till rikets säkerhet, skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller något annat jämförbart förhållande, eller
   4. beslutet gäller meddelande av föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen.

Om motiveringen har utelämnats enligt andra stycket 1, 2 eller 3 ska myndigheten om möjligt ge en motivering i efterhand, om någon enskild begär det och det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.

Kommunikation med ägare, nyttjanderättsinnehavare och eventuell anmälare

I de fall ärendet inletts med en anmälan bör byggnadsnämnden skicka en bekräftelse till anmälaren så snart anmälan kommit in.

Byggnadsnämnden bör meddela fastighetsägaren eller den som har nyttjanderätt till tomten att ett tillsynsärende har inletts. Detta gäller oavsett om tillsynsärendet påbörjats genom en anmälan eller på annat sätt. Det är samtidigt lämpligt att bereda ägaren eller rättighetsinnehavaren tillfälle att lämna synpunkter och i förekommande fall informera om kommande tillsynsbesök. Myndigheten bestämmer om kommunicering ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt.

Tillträde för tillsyn

I de allra flesta fall behöver byggnadsnämnden göra ett tillsynsbesök för att närmare undersöka och dokumentera förhållandena på platsen. Dokumentation kan ske genom anteckningar, foton med mera.

Det är lämpligt att byggnadsnämnden i god tid informerar fastighetsägaren eller den som har nyttjanderätt till tomten om att nämnden avser att göra ett tillsynsbesök. Byggnadsnämnden behöver i vissa fall inte informera om besöket i förhand. Detta gäller till exempel om det är bråttom på grund av att det finns brister som kan äventyra säkerheten för dem som uppehåller sig på eller i närheten av tomten. Byggnadsnämnden behöver inte heller informera om tillsynsbesöket i förhand om det av något annat skäl inte är lämpligt, till exempel om byggnadsnämnden befarar att den som föreläggandet avser kommer att hålla sig undan.  (JO-beslut 2008-05-22, dnr 816-2007)

Byggnadsnämnden har rätt att få tillträde till fastigheter och att där vidta de åtgärder som behövs för att utföra tillsynsarbetet. Om byggnadsnämnden inte får tillträde till fastigheten kan nämnden få hjälp av polismyndigheten. Detsamma gäller om byggnadsnämnden redan på förhand förväntar sig att den inte kommer att få tillträde till fastigheten. Det kan många gånger räcka att meddela den som inte vill samarbeta om att byggnadsnämnden har den möjligheten, för att ett samarbete ska uppstå.

8 §
  För att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har
   1. byggnadsnämnden och länsstyrelsen samt den som på nämndens eller länsstyrelsens uppdrag utför ett arbete rätt att få tillträde till fastigheter och byggnadsverk samt att där vidta de åtgärder som behövs för att utföra arbetet,
   2. en tillsynsmyndighet rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar från byggherren, fastighetsägaren eller ägaren av ett byggnadsverk som behövs för tillsynen, och
   3. en tillsynsmyndighet rätt att hos den som tillverkar eller representerar den som tillverkar och hos den som importerar eller saluför byggprodukter som omfattas av tillsynen
      a) få tillgång till produkter för kontroll,
      b) på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och
      c) få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder.

Tillsynsmyndighetens rätt enligt första stycket 3 gäller även hos den som installerar hissar.

En myndighet som framställer kartor för samhällets behov har för att fullgöra sin kartläggningsuppgift också en sådan rätt till tillträde som anges i första stycket 1, dock inte till bostäder.

Om det behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna ta del av innehållet i ett utländskt certifikat, intyg eller annan handling, ska handlingen på myndighetens begäran visas i översättning till svenska. Översättningen behöver inte vara auktoriserad. Lag (2022:909) .

8 a §
  En tillsynsmyndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan enligt artikel 29.3 i förordning
(EU) nr 305/2011 har rätt att hos bedömningsorganen
   1. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och
   2. få tillträde till lokaler. Lag (2013:306) .

8 b §
  Den som tillverkar eller representerar den som tillverkar och den som importerar eller saluför byggprodukter ska efter beslut från tillsynsmyndigheten ersätta myndigheten för kostnader vid provtagning och undersökning av prov, om en produkt vid tillsyn enligt 2 § visar sig inte uppfylla gällande krav. Lag (2013:306) .

8 c §
  Den som tillverkar eller representerar den som tillverkar och den som importerar eller saluför byggprodukter ska få ersättning från tillsynsmyndigheten för produkter som ska kontrolleras enligt 8 § första stycket 3, om det finns särskilda skäl för det. Lag (2013:306) .

9 §
  Polismyndigheten ska lämna det biträde som behövs för tillträde enligt 8 §. Lag (2014:769) .

Upplysningar och handlingar för tillsyn

Byggnadsnämnden har rätt att av byggherren, fastighetsägaren eller ägaren av ett byggnadsverk få de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen enligt plan- och bygglagstiftningen.

8 §
  För att fullgöra sina uppgifter enligt denna lag har
   1. byggnadsnämnden och länsstyrelsen samt den som på nämndens eller länsstyrelsens uppdrag utför ett arbete rätt att få tillträde till fastigheter och byggnadsverk samt att där vidta de åtgärder som behövs för att utföra arbetet,
   2. en tillsynsmyndighet rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar från byggherren, fastighetsägaren eller ägaren av ett byggnadsverk som behövs för tillsynen, och
   3. en tillsynsmyndighet rätt att hos den som tillverkar eller representerar den som tillverkar och hos den som importerar eller saluför byggprodukter som omfattas av tillsynen
      a) få tillgång till produkter för kontroll,
      b) på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och
      c) få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder.

Tillsynsmyndighetens rätt enligt första stycket 3 gäller även hos den som installerar hissar.

En myndighet som framställer kartor för samhällets behov har för att fullgöra sin kartläggningsuppgift också en sådan rätt till tillträde som anges i första stycket 1, dock inte till bostäder.

Om det behövs för att tillsynsmyndigheten ska kunna ta del av innehållet i ett utländskt certifikat, intyg eller annan handling, ska handlingen på myndighetens begäran visas i översättning till svenska. Översättningen behöver inte vara auktoriserad. Lag (2022:909) .

8 a §
  En tillsynsmyndighet som ska övervaka och utvärdera tekniska bedömningsorgan enligt artikel 29.3 i förordning
(EU) nr 305/2011 har rätt att hos bedömningsorganen
   1. på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs, och
   2. få tillträde till lokaler. Lag (2013:306) .

8 b §
  Den som tillverkar eller representerar den som tillverkar och den som importerar eller saluför byggprodukter ska efter beslut från tillsynsmyndigheten ersätta myndigheten för kostnader vid provtagning och undersökning av prov, om en produkt vid tillsyn enligt 2 § visar sig inte uppfylla gällande krav. Lag (2013:306) .

8 c §
  Den som tillverkar eller representerar den som tillverkar och den som importerar eller saluför byggprodukter ska få ersättning från tillsynsmyndigheten för produkter som ska kontrolleras enligt 8 § första stycket 3, om det finns särskilda skäl för det. Lag (2013:306) .

Denna rätt gäller för alla åtgärder och innebär att tillsynsmyndigheten kan begära ut de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen över bygg-, rivnings-, mark- eller underhållsåtgärder. Vid underhållsåtgärder kan det exempelvis handla om situationer då en viss riskkonstruktion har identifierats.  Då kan det finnas behov av handlingar som visar en takkonstruktions bärförmåga och en redovisning från fastighetsägaren om hur den aktuella konstruktionen har kontrollerats på plats. Andra exempel kan vara tekniska rapporter vid anmälda fuktproblem, byggtekniska redogörelser efter en brand eller underlag avseende underhållsåtgärder. (jfr prop. 2021/22:149 sid. 24 och 44)

En effektivisering av byggnadsnämndens tillsyn, prop. 2021/22:149 (på Sveriges riksdags webbplats) 

Du kan läsa mer om byggnadsnämndens rätt till upplysningar och handlingar på sidan Tillträde och upplysningar.

Tillträde och upplysningar

Skyldighet att dokumentera uppgifter

Den information som inhämtas och de kontakter och övriga åtgärder som förekommer under ett ärendes handläggning måste dokumenteras. Det kan till exempel vara skrivelser med klagomål från anmälare, minnesanteckningar som gjorts efter muntliga klagomål, dokumenterade iakttagelser som gjorts vid tillsynsbesök på platsen när mottagaren inte själv varit närvarande, fotografier, remissvar och andra skrivelser från de som i ett tidigare skede av ärendets handläggning fått tillfälle att yttra sig samt annat faktaunderlag som myndigheten på olika sätt fått del av. För att undvika missförstånd och oklarheter ska det framgå av dokumentationen när den har gjorts och av vem.

1 §
  Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet, om inte annat följer av andra-fjärde styckena.

Om en myndighet hos en annan myndighet har elektronisk tillgång till en upptagning för automatiserad behandling som är en allmän handling ska handlingen registreras endast av den myndighet som gjort upptagningen tillgänglig för den andra myndigheten.

Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats.

Om det är uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas ordnad.

27 §
  En myndighet som får uppgifter på något annat sätt än genom en handling ska snarast dokumentera dem, om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet. Det ska framgå av dokumentationen när den har gjorts och av vem.

Rätt att ta del av uppgifter

Enligt förvaltningslagen har en sökande, klagande eller annan part rätt att ta del av det som tillförts ärendet. Från rättssäkerhetssynpunkt är det därför av största vikt att alla väsentliga uppgifter i ärendet redovisas i akten. Det är en förutsättning för att alla parter i ärendet ska kunna ta del av uppgifter i ärendet och för att ärendet ska kunna handläggas om den ordinarie handläggaren är frånvarande. Det är även viktigt för att myndigheten ska ha ett bra beslutsunderlag och för att en granskning av ärendet ska kunna ske i efterhand.

10 §
  Den som är part i ett ärende har rätt att ta del av allt material som har tillförts ärendet. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap.
3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

När är en tomt ovårdad

Enligt PBL ska en tomt hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.

15 §
  En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.

Om det på tomten finns en anordning som är avsedd att uppfylla kraven i 9 §, ska den i skälig utsträckning hållas i sådant skick att den fyller sitt ändamål.
Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas.

Byggnadsnämnden får besluta att det ska planteras på tomten och att befintlig växtlighet på tomten ska bevaras, om det behövs för att uppfylla kraven i första stycket.

Om det på tomten finns en anordning, till exempel en ramp, som är avsedd att uppfylla de krav som gäller för en tomt, så ska rampen i skälig utsträckning hållas i sådant skick att den fyller sitt ändamål. Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas.

9 §
  En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Tomten ska ordnas så att
   1. naturförutsättningarna så långt möjligt tas till vara,
   2. betydande olägenheter för omgivningen eller trafiken inte uppkommer,
   3. det finns en lämpligt belägen utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter och tillgodoser kravet på framkomlighet för utryckningsfordon,
   4. det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon,
   5. personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga ska kunna komma fram till byggnadsverk och på annat sätt använda tomten, om det med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt inte är orimligt, och
   6. risken för olycksfall begränsas.

Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta.

15 §
  En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.

Om det på tomten finns en anordning som är avsedd att uppfylla kraven i 9 §, ska den i skälig utsträckning hållas i sådant skick att den fyller sitt ändamål.
Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas.

Byggnadsnämnden får besluta att det ska planteras på tomten och att befintlig växtlighet på tomten ska bevaras, om det behövs för att uppfylla kraven i första stycket.

Byggnadsnämnden får besluta att det ska planteras på tomten och att befintlig växtlighet på tomten ska bevaras om det behövs för att uppfylla kraven på vård och skötsel för att begränsa risken för olycksfall och för att betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.

15 §
  En tomt ska hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer.

Om det på tomten finns en anordning som är avsedd att uppfylla kraven i 9 §, ska den i skälig utsträckning hållas i sådant skick att den fyller sitt ändamål.
Lekplatser och fasta anordningar på lekplatser ska underhållas så att risken för olycksfall begränsas.

Byggnadsnämnden får besluta att det ska planteras på tomten och att befintlig växtlighet på tomten ska bevaras, om det behövs för att uppfylla kraven i första stycket.

Vad gäller krav på skötsel av tomter för att begränsa risken för olyckor så har det vad Boverket känner till inte inneburit några större tillämpningsproblem för byggnadsnämnderna, när det gäller växtlighet. Skyldigheten att sköta tomten så att risk för olycksfall begränsas kan till exempel aktualiseras i de fall större träd riskerar att falla ner på egendom eller personer i omgivningen.

Vad som utgör betydande olägenhet ska bedömas med urskiljning och utifrån de förhållanden som råder på den aktuella platsen. Vegetation får inte tillåtas växa så högt att den i oacceptabel grad skuggar grannens tomt. Vid bedömningen av vad som i det enskilda fallet är att betrakta som en betydande olägenhet för omgivningen måste även beaktas områdets karaktär och förhållandena på orten. Toleransnivån kan alltså variera mellan olika platser. De olägenheter som är vanligast förekommande när det gäller växtlighet är skuggning, försämrad utsikt och nedskräpning. (jfr prop. 2009/10:170 sid. 464, prop och jfr prop. 1985/86:1 sid. 484, 517f och 523f)

En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10:170 (på Sveriges riksdags webbplats)

Med förslag till ny plan- och bygglag, prop. 1985/86:1 (på Sveriges riksdags webbplats)

Restriktiv bedömning av betydande olägenhet i rättspraxis

Domstolarna har i rättspraxis gett uttryck för en restriktiv tolkning av när betydande olägenhet på grund av störande växtlighet föreligger. Som exempel kan nämnas att en fastighetsägare inte kunde åläggas att ta bort växtlighet i form av några björkar med en höjd på 13 - 15 meter i gränsen mot en fritidsfastighet. Utredningen visade att sikten mot havet begränsades av dessa och att fastigheten vid solsken delvis skuggades av träden under en stor del av dagen. Träden orsakade därför olägenhet för fastighetens ägare men det var inte styrkt att olägenheterna var betydande. (RÅ 1993 not 521)

Ett liknande synsätt har Mark- och miljööverdomstolen gett uttryck för i ett avgörande som gällde en hög och tätvuxen tujahäck. Enligt domstolen måste prövningen av om skuggning från en tujahäck eller annan vegetation kan anses utgöra en betydande olägenhet ske utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Av betydelse för prövningen var bland annat i vilken omfattning som skuggning skedde och hur det aktuella området såg ut i övrigt. I det aktuella målet rörde det sig om en fastighet i ett lummigt område som gränsade mot ett skogsparti i söder och väster. Fastigheten var förhållandevis liten och möjligheterna att ha uteplatsen på annat ställe var begränsad. Tujorna var i förhållande till uteplatsen placerade bakom grannens bostadshus och ansågs inte bidra nämnvärt till skuggningen på uteplatsen. Den skuggning som de övriga tujorna medförde nådde inte uteplatsen förrän tidigast omkring klockan 16:30 på eftermiddagen. Med hänsyn till att skuggningen från tujorna endast omfattade några timmar per dag och med beaktande av att det även i övrigt var ett lummigt område där viss skuggning får tålas ansåg domstolen vid en samlad bedömning att tujorna inte i oacceptabel grad skuggade grannfastigheten. Även om skuggningen från tujorna innebar en viss olägenhet för ägarna till grannfastigheten ansåg domstolen inte att olägenheten var betydande. (MÖD 2012-10-30, mål nr P 4796-12)

Mål: P 4796-12/ MÖD 2012:57 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Mark- och miljööverdomstolen har i senare rättsavgöranden haft samma restriktiva synsätt på vad som är betydande olägenhet. Ett exempel på detta är ett avgörande som handlade om en björk som stod nära gränsen till en grannfastighet och skuggade grannens uteplats. Björken fällde också löv och skräpade ner grannens fastighet. Löven skapade problem genom att stuprör och hängrännor på grannens hus blev tilltäppta. Grannen uppgav också att björkens grenar växte in över hans fastighet och att grenarna kunde skada taket på hans hus. Grannen påtalade även att det fanns risk för att björkens rötter kunde skada huset. Domstolen ansåg att det stod klart att grannen drabbades av olägenheter av björken men att dessa inte var betydande. (MÖD 2015-04-30, mål nr P 9750-14)

Mål: P 9750-14 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Som framgår av dessa avgöranden krävs det en hel del för att växtlighet ska anses utgöra en betydande olägenhet för omgivningen. Det är enligt Boverkets bedömning sannolikt lättare att ha framgång med en anmälan om att växtlighet utgör en betydande olägenhet för trafiken. MÖD har exempelvis i ett avgörande förelagt en fastighetsägare att klippa viss växtlighet på en tomt för att förbättra sikten i en intilliggande vägkorsning. Av kommunala riktlinjer framgår att växter inte bör vara högre än 80 cm över gatunivån i en sikttriangel som sträcker sig minst 10 m åt vardera håll. Enligt MÖD är sådana riktlinjer sedan lång tid sedvanliga i landets kommuner (MÖD 2018-05-29 mål nr P 1203-18).

Mål: P 1203-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

Läs mer om Boverkets bedömning i Boverkets rapport om ovårdade tomter och förfallna byggnader i "Relaterad information".

Byggnadsnämndens olika möjligheter att ingripa

Om byggnadsnämnden bedömer att kraven på vård och skötsel av tomt inte uppfylls kan nämnden ingripa med åtgärdsföreläggande.

19 §
  Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).

Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .

Du kan läsa mer om åtgärdsföreläggande på sidan Åtgärdsföreläggande.

Åtgärdsföreläggande

Beslut om åtgärdsföreläggande får förenas med vite och upplysning om att åtgärden kan komma att genomföras på bekostnad av den som fått ett föreläggande. För verkställande av åtgärdsföreläggande får byggnadsnämnden även ansöka om särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten.

27 §
  Om ett föreläggande enligt 17 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att på ägarens bekostnad låta upprätta de ritningar och beskrivningar samt vidta de åtgärder i övrigt som är nödvändiga för att pröva frågan om lov.

När den tid för synpunkter som har angetts i ett föreläggande enligt 18 § har gått ut, får byggnadsnämnden uppdra åt en sakkunnig att på ägarens bekostnad utreda behovet av underhållsåtgärder.

Om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23 eller 24 § inte följs, får byggnadsnämnden besluta att åtgärden ska genomföras på den försumliges bekostnad och hur det ska ske.

28 §
  Byggnadsnämnden får besluta om genomförande enligt 27 § endast om föreläggandet har innehållit en upplysning om detta.

Nämnden ska se till att genomförandet inte ger upphov till oskäliga kostnader.

29 §
  Kronofogdemyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att genomföra en åtgärd som avses i 27 § tredje stycket.

37 §
  Ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26,
26 b eller 26 c § eller ett beslut om förbud enligt 25, 30,
31, 32, 32 a eller 33 § får förenas med vite.

Vitet får inte förvandlas till fängelse.

Frågor om utdömande av vite prövas av mark- och miljödomstol. Lag (2022:1122) .

39 §
  Kronofogdemyndigheten får efter ansökan av tillsynsmyndigheten besluta om handräckning för att genomföra en åtgärd
   1. som avses i 8 §, eller
   2. som avses med ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24 eller 25 § och det inte har förflutit mer än tio år från den överträdelse som föreläggandet avser.

Den tioårsgräns som anges i första stycket 2 gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål.

Bestämmelser om handräckning finns i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Lag (2011:335) .

I beslut om åtgärdsföreläggande och beslut om genomförande på bekostnad av den som fått ett föreläggande får byggnadsnämnden bestämma att den åtgärd som föreläggandet och beslutet avser ska genomföras omedelbart trots att dessa inte har vunnit laga kraft.

38 §
  I ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 26 b eller 26 c § eller ett beslut enligt 27 § tredje stycket får byggnadsnämnden respektive marknadskontrollmyndigheten bestämma att den åtgärd som föreläggandet eller beslutet avser ska genomföras omedelbart trots att föreläggandet eller beslutet inte har fått laga kraft.

Beslut om förbud enligt 25, 30, 31, 32, 32 a eller 33 § gäller omedelbart, om något annat inte bestäms. Lag (2022:1122) .

Kommunikation före beslut

Innan byggnadsnämnden fattar beslut om ingripande måste nämnden underrätta den som ingripandet riktas mot. Ett åtgärdsföreläggande om ovårdad tomt riktas till fastighetsägaren eller den som har nyttjanderätt till tomten. Den som ingripandet riktas mot ska ges tillfälle att yttra sig över materialet inom en bestämd tid.

25 §
  Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om
   1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
   2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller
   3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.

Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning.

Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400).

19 §
  Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).

Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .

Underrättelsen bör innehålla uppgift om:

  • byggnadsnämndens bedömning av ärendet,
  • vilka ingripanden som kan bli aktuella,
  • när ingripande planeras ske,
  • att det finns möjlighet att åtgärda bristerna för att undvika ingripande,
  • när bristerna senast ska åtgärdas för att undvika ingripande, och
  • allt material som är av betydelse för ett kommande beslut.

Det är viktigt att det ges skälig tid för att åtgärda bristerna. Vad som är skälig tid varierar med hänsyn till omfattningen och komplexiteten av det som ska åtgärdas.

Skyldigheten att kommunicera uppgifter finns för att säkerställa att ingen ska dömas ohörd. Det är en viktig rättssäkerhetsfråga för den enskilde att inte riskera ett ingripande från byggnadsnämnden utan att först få reda på vilket beslutsunderlag som finns och få en möjlighet att yttra sig. Skyldigheten innebär att byggnadsnämnden ska samla in och kommunicera information och argument med alla de som medverkar i ett ärende, vilket ökar förutsättningarna för att nämnden får ett bra beslutsunderlag.

25 §
  Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om
   1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
   2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller
   3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.

Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning.

Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400).

Byggnadsnämnden behöver inte underrätta den som ingripandet riktar sig mot om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart. Det kan vara fallet om det finns brister som kan äventyra hälsan eller säkerheten för dem som uppehåller sig i eller i närheten av tomten. Detsamma gäller om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet.

25 §
  Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om
   1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
   2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller
   3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.

Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning.

Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400).

Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev eller på något annat sätt. I vissa fall kan det vara lämpligt att underrättelsen delges genom att till exempel skickas med rekommenderat brev för att byggnadsnämnden ska vara säker på att mottagaren har tagit emot skrivelsen.

25 §
  Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten får dock avstå från sådan kommunikation, om
   1. ärendet gäller anställning av någon och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
   2. det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet, eller
   3. ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.

Myndigheten bestämmer hur underrättelse ska ske. Underrättelse får ske genom delgivning.

Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400).

Beslut om ingripande

Innan byggnadsnämnden beslutar om ingripande är det lämpligt att nämnden kontrollerar att bristerna kvarstår. Vilken kontroll som nämnden behöver göra varierar från fall till fall. Framgår det tydligt att bristerna åtgärdats kan byggnadsnämnden avsluta tillsynsärendet med ett beslut.

Om bristerna inte har åtgärdats får byggnadsnämnden besluta om åtgärdsföreläggande. Beslutanderätten får inte delegeras till en tjänsteperson om åtgärdsföreläggandet förenas med vite eller upplysning om att åtgärden kan komma att utföras på bekostnad av den som fått ett föreläggande. Det innebär att sådana beslut måste tas av byggnadsnämnden.

19 §
  Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).

Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .

6 §
  Ett delegationsuppdrag enligt 6 kap. 37 §, 7 kap. 5 § och 9 kap. 30 § och 37 § andra stycket kommunallagen
(2017:725) får, utöver det som följer av 6 kap. 38 § kommunallagen, inte omfatta befogenhet att
   1. avgöra ärenden som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt,
   2. i andra fall än som avses i 11 kap. 30-32 §§ och 33 § 1 besluta förelägganden eller förbud som förenas med vite,
   3. besluta förelägganden som förenas med en upplysning om att den åtgärd som föreläggandet avser kan komma att utföras genom byggnadsnämndens försorg på bekostnad av den som föreläggandet riktas mot, eller
   4. avgöra frågor om byggsanktionsavgift enligt 11 kap. Lag (2018:578) .

Om ärendet ska beslutas av byggnadsnämnden förbereds beslutsunderlag inför nämndens sammanträde.

Ett åtgärdsföreläggande om ovårdad tomt riktas till fastighetsägaren eller den som har nyttjanderätt till tomten. 

19 §
  Om en byggherre, ägare, nyttjanderättshavare, väghållare, kontrollansvarig, sakkunnig eller huvudman för en allmän plats låter bli att vidta en åtgärd och därigenom bryter mot en skyldighet enligt denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga denne att inom en viss tid vidta åtgärden
(åtgärdsföreläggande).

Förelägganden om att avhjälpa ett sådant hinder som avses i
8 kap. 2 § andra stycket eller 8 kap. 12 § andra stycket ska riktas mot den som har rådighet över hindret. Om inte annat visas ska det anses vara ägaren av byggnaden respektive den allmänna platsens huvudman. Lag (2022:909) .

Utformning av beslut

Det är viktigt att byggnadsnämndens beslut om åtgärdsföreläggande är tydligt utformat. Det måste bland annat framgå vilken fastighet som beslutet avser, skälen för beslutet, vad som ska göras, vem som ska göra det, inom vilken tid det ska göras, vad som händer om det inte görs och hur beslutet överklagas.

Du kan läsa mer om utformning av beslut på sidan om exempel på tillsynsbeslut.

Exempel på tillsynsbeslut

Delgivning av beslut om ingripande

Som framgår under rubriken om byggnadsnämndens olika möjligheter att ingripa så gäller ett tillsynsbeslut i vissa fall omedelbart, trots att det inte vunnit laga kraft. I praktiken tar byggnadsnämnden dock en risk om de verkställer ett beslut innan det vunnit laga kraft eftersom det kan komma att överklagas och ändras av en högre instans. I de flesta fall avvaktar därför byggnadsnämnden till dess att tillsynsbeslut vinner laga kraft innan den vidtar ytterligare åtgärder.

För att ett beslut om föreläggande eller förbud i praktiken ska vinna laga kraft och kunna verkställas måste det bevisligen ha delgivits med den det riktas till. En lyckad delgivning utgör därför en viktig förutsättning för ett effektivt tillsynsarbete.

Det finns, förutom för byggsanktionsavgifter, inte några direkta regler i PBL om delgivning av tillsynsbeslut. I PBL hänvisas dock bland annat till förvaltningslagen när det gäller bestämmelser om överklagandetid. I praktiken innebär det att ett tillsynsbeslut måste delges med ägaren för att den tiden bevisligen ska börja löpa och för att byggnadsnämnden ska kunna gå vidare med verkställighet av beslutet. När det gäller förelägganden som är förenade med vite så krävs det uttryckligen i lagen om viten, att vitesförelägganden ska delges.

16 §
  Bestämmelser om överklagande av ett beslut som avses i 2 a, 3, 5, 5 a och 6 §§ finns i 43-47 §§ förvaltningslagen
(2017:900).

Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser räknas dock från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. När beslutet har fattats av kommunfullmäktige, ska det som enligt 43-47 §§ förvaltningslagen gäller i fråga om den myndighet som har meddelat beslutet i stället gälla kommunstyrelsen.

Tiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 41 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar. Lag (2018:845) .

44 §
  Ett överklagande av ett beslut ska ha kommit in till beslutsmyndigheten inom tre veckor från den dag då den som överklagar fick del av beslutet genom den myndigheten. Om den som överklagar är en part som företräder det allmänna, ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades.

2 §
  Ett vitesföreläggande skall vara riktat till en eller flera namngivna fysiska eller juridiska personer (adressater). Om föreläggandet innebär en skyldighet för adressaten att vidta en viss åtgärd, skall det av föreläggandet framgå vid vilken tidpunkt eller inom vilken tidsfrist åtgärden skall vidtas.

Vite får inte föreläggas, om adressaten kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet.

När vite har förelagts, får nytt vite mot adressaten i samma sak inte föreläggas förrän det tidigare föreläggandet har vunnit laga kraft.

Ett vitesföreläggande skall delges adressaten.

Delgivning ska ske enligt bestämmelser i delgivningslagen. De delgivningssätt som kan användas är vanlig delgivning, muntlig delgivning, förenklad delgivning, särskild delgivning med juridisk person, stämningsmannadelgivning och kungörelsedelgivning. När en delgivningsmottagare är svår att delge med en försändelse eller vid ett besök är de effektivaste delgivningssätten förenklad delgivning, stämningsmannadelgivning eller kungörelsedelgivning.

Förenklad delgivning

Förenklad delgivning sker genom att den handling som ska delges skickas till delgivningsmottagaren på dennes senast kända adress eller folkbokföringsadress. Närmast följande arbetsdag skickas det ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats. Förenklad delgivning har skett när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet har skickats på föreskrivet sätt och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid. Förenklad delgivning bygger på tanken att den som vet om att det finns till exempel ett tillsynsärende ska bevaka sin post och anmäla adressändringar med mera. För att använda förenklad delgivning krävs därför att delgivningsmottagaren bevisligen fått information om att det delgivningssättet kan komma att användas. Det innebär att det inte är möjligt att använda förenklad delgivning av en handling som inleder ett förfarande.

22 §
  Förenklad delgivning sker genom att handlingen som ska delges skickas till delgivningsmottagaren och att det närmast följande arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats.

Ett kontrollmeddelande behöver inte skickas om handlingen skickas på elektronisk väg. Lag (2022:1536) .

23 §
  Vid förenklad delgivning ska handlingen och kontrollmeddelandet, om ett sådant skickas, skickas till delgivningsmottagarens senast kända adress.

Om delgivningsmottagarens senast kända adress inte kan användas får handlingen och kontrollmeddelandet skickas till delgivningsmottagarens folkbokföringsadress om en sådan adress finns och skiljer sig från den som använts när handlingen skickades enligt första stycket. Lag (2022:1536) .

24 §
  Förenklad delgivning får användas av en myndighet vid delgivning med den som är part eller har liknande ställning i ett mål eller ärende, om denne har fått information av myndigheten om att delgivningssättet kan komma att användas i målet eller ärendet.

Förenklad delgivning får inte användas vid delgivning av en handling som inleder ett förfarande.

25 §
  Information enligt 24 § första stycket ska delges genom vanlig delgivning, muntlig delgivning, särskild delgivning med juridisk person eller stämningsmannadelgivning enligt 32 eller 38 §.

Delgivning enligt första stycket behöver inte ske när någon har gett in en handling i målet eller ärendet och informationen till denne lämnas i nära anslutning till att handlingen har kommit in till myndigheten.

26 §
  Förenklad delgivning har skett när två veckor har förflutit från det att handlingen skickades, om kontrollmeddelandet, när ett sådant skickas, har skickats på föreskrivet sätt och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt att handlingen kommit fram inom denna tid. Lag (2022:1536) .

I de fall byggnadsnämnden känner till var ägaren kan nås men bedömer att det finns risk att denne i fortsättningen kommer att vara svår att nå är det klokt att vid den första kontakten med ägaren utnyttja möjligheten med förenklad delgivning. Det innebär att det är lämpligt att byggnadsnämnden vid den inledande kontakten delger ärendet med mottagningsbevis och samtidigt informerar om att delgivning i ärendet fortsättningsvis kan komma att ske genom förenklad delgivning.

Stämningsmannadelgivning och kungörelsedelgivning

Om förenklad delgivning inte är möjlig och delgivningsmottagaren har känd hemvist kan byggnadsnämnden använda sig av stämningsmannadelgivning. Det sker genom att en stämningsman söker upp delgivningsmottagaren direkt. Om de samtycker till det och inte är motpart i samma mål eller ärende som den som ska delges får stämningsman även lämna handlingen till en vuxen medlem av det hushåll som delgivningsmottagaren tillhör eller till delgivningsmottagarens arbetsgivare.

Vid stämningsmannadelgivning får handlingen även lämnas i delgivningsmottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist om

  • delgivningsmottagaren inte påträffas där,
  • handlingen inte kan lämnas till vuxen medlem i det hushåll som delgivningsmottagaren tillhör eller till delgivningsmottagarens arbetsgivare,
  • det inte kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig och det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsärendet eller vid andra delgivningsförsök med delgivningsmottagaren finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller på annat sätt håller sig undan

Om förutsättningarna för stämningsmannadelgivning är uppfyllda eller om delgivningsmottagaren saknar känd hemvist och det inte kan klarläggas var han eller hon uppehåller sig kan byggnadsnämnden också använda sig av kungörelsedelgivning.

31 §
  Stämningsmannadelgivning sker genom att en person som enligt 40 § har behörighet att utföra sådan delgivning lämnar handlingen som ska delges på något av de sätt som anges i 32-38
§§ och dokumenterar åtgärden.

32 §
  Vid stämningsmannadelgivning ska handlingen lämnas till delgivningsmottagaren om han eller hon påträffas.

Vägrar delgivningsmottagaren att ta emot handlingen ska den lämnas kvar på platsen, om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna.

33 §
  Om den handling som ska delges inte finns tillgänglig när en delgivningsmottagare påträffas, får vid stämningsmannadelgivning i stället ett skriftligt meddelande med uppgifterna i handlingen delges.

Handlingen ska skickas eller lämnas till delgivningsmottagaren om det kan ske och inte bedöms obehövligt.

34 §
  Vid stämningsmannadelgivning får handlingen i fall som anges i 35 och 36 §§ lämnas till en annan person än den som är delgivningsmottagare. Handlingen får lämnas endast till en person som samtycker till det och som inte är motpart i samma mål eller ärende till den som ska delges.

En underrättelse om att delgivning enligt första stycket har skett och vem handlingen har lämnats till ska skickas till delgivningsmottagaren.

35 §
  Om delgivningsmottagaren har känt hemvist i Sverige men inte påträffas där, får handlingen lämnas till en vuxen medlem av det hushåll som delgivningsmottagaren tillhör och som påträffas i eller i omedelbar anslutning till hemvistet.

36 §
  Om delgivningsmottagaren inte påträffas på sin arbetsplats under sin vanliga arbetstid, får handlingen lämnas till hans eller hennes arbetsgivare. Med arbetsgivare avses en person i företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller chefen för den personaladministrativa verksamheten på delgivningsmottagarens arbetsplats.

37 §
  Den som har mottagit handlingen enligt 35 eller 36 § ska se till att handlingen lämnas till delgivningsmottagaren så snart det kan ske. Den som utför delgivningen ska informera om denna skyldighet när handlingen lämnas.

38 §
  Vid stämningsmannadelgivning får handlingen lämnas i delgivningsmottagarens hemvist eller på lämplig plats i anslutning till hans eller hennes hemvist, om
   1. delgivningsmottagaren inte påträffas där,
   2. handlingen inte kan lämnas enligt 34-36 §§,
   3. det inte kan klarläggas var delgivningsmottagaren uppehåller sig, och
   4. det med beaktande av vad som har framkommit i det aktuella delgivningsärendet eller vid andra delgivningsförsök med delgivningsmottagaren finns anledning att anta att han eller hon har avvikit eller på annat sätt håller sig undan.

39 §
  Stämningsmannadelgivning enligt 32, 33 eller 38 § har skett när handlingen eller det skriftliga meddelandet har lämnats på föreskrivet sätt eller när delgivningsmottagaren har vägrat ta emot handlingen eller meddelandet.

Stämningsmannadelgivning enligt 34-37 §§ har skett när handlingen har lämnats och underrättelsen har skickats.

40 §
  Stämningsmannadelgivning får utföras av stämningsman eller av den som är anställd vid
   - Polismyndigheten,
   - Säkerhetspolisen,
   - åklagarmyndighet,
   - allmän domstol,
   - allmän förvaltningsdomstol,
   - Kronofogdemyndigheten,
   - Skatteverket,
   - svensk utlandsmyndighet, och
   - auktoriserat delgivningsföretag.

Stämningsmannadelgivning får utföras av personal vid respektive inrättning om delgivningsmottagaren är intagen i
   - kriminalvårdsanstalt,
   - häkte,
   - sådan undersökningsenhet som avses i 5 § lagen (1991:1137)
om rättspsykiatrisk undersökning,
   - sådan vårdinrättning som avses i 6 § första stycket lagen
(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,
   - sådan sjukvårdsinrättning som avses i 15 § första stycket lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,
   - sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, eller
   - sådant hem som avses i 22 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. Lag (2014:647) .

41 §
  Polismyndigheten förordnar stämningsmän. Lag (2014:647) .

42 §
  Polismyndigheten får öppna en försändelse som har lämnats till myndigheten för stämningsmannadelgivning, om det behövs för att innehållet ska kunna vidarebefordras inom myndigheten för delgivning. Detta gäller dock inte om uppdragsgivaren har angett att försändelsen inte får öppnas. Lag (2014:647) .

43 §
  En fastighetsägare, tomträttshavare, arrendator eller innehavare av bostadslägenhet ska på begäran av den som utför stämningsmannadelgivning uppge om delgivningsmottagaren är bosatt på fastigheten eller i lägenheten eller annars disponerar utrymme där.

44 §
  En arbetsgivare är skyldig att på begäran av den som utför stämningsmannadelgivning uppge om delgivningsmottagaren är anställd hos honom eller henne och, om så är fallet, upplysa om delgivningsmottagarens arbetstider, arbetsplats och om andra förhållanden som rör anställningen och som kan underlätta delgivningen.

45 §
  Upplysningsskyldighet enligt 43 och 44 §§ gäller inte den som står i sådant förhållande till delgivningsmottagaren som anges i 36 kap. 3 § rättegångsbalken.

46 §
  Stämningsman och den som är anställd vid Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, åklagarmyndighet, allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket och auktoriserat delgivningsföretag har rätt att få tillträde till enskilt område som inte utgör bostad för att verkställa stämningsmannadelgivning.

En polisman som vägras sådant tillträde får, efter beslut av Polismyndigheten respektive Säkerhetspolisen, själv bereda sig tillträde. Om någon annan person som anges i första stycket vägras tillträde, ska Polismyndigheten lämna biträde om personen begär det. Lag (2014:647) .

47 §
  Kungörelsedelgivning sker genom att myndigheten beslutar att den handling som ska delges hålls tillgänglig viss tid hos myndigheten eller på annan plats och ett meddelande om detta och om handlingens huvudsakliga innehåll inom tio dagar från beslutet kungörs och i vissa fall ges till känna på annat sätt i enlighet med vad som närmare anges i 48-50 §§.

48 §
  Kungörelsedelgivning får ske
   1. om delgivningsmottagaren saknar känt hemvist och det inte kan klarläggas var han eller hon uppehåller sig,
   2. om förutsättningarna för stämningsmannadelgivning enligt 38 § är uppfyllda, eller
   3. om förutsättningarna för förenklad delgivning är uppfyllda men sådan adress som anges i 23 § saknas.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar och, om det finns skäl till det, i ortstidning. Om kungörelsedelgivning enligt första stycket har skett och därefter ny delgivning ska ske i samma mål eller ärende, får meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal.

49 §
  Kungörelsedelgivning får ske
   1. om en obestämd krets ska delges,
   2. om ett stort antal personer ska delges och det med hänsyn till ändamålet med delgivningen inte är rimligt att delgivning sker med var och en av dem, eller
   3. om delägare i samfällighet eller medlemmar i sammanslutning ska delges, det inte finns någon som är delgivningsmottagare för dem enligt 14 § första stycket och delägarna eller medlemmarna är fler än tio.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar och, om det finns skäl till det, i ortstidning. Om delgivningen i ett sådant fall som avses i första stycket 2 avser personer som hyr eller annars innehar lägenheter i samma fastighet ska meddelandet dessutom anslås inom fastigheten på lämpligt sätt.

Ett meddelande om delgivningen ska skickas till någon eller några av dem som delgivningen avser för att vara tillgängligt för alla dem som avses med delgivningen. Ingår en statlig myndighet eller en kommun bland dem som avses med delgivningen, ska meddelandet alltid skickas till myndigheten eller kommunen.

50 §
  Kungörelsedelgivning får ske
   1. om en juridisk person som anges i 29 § saknar en registrerad post-adress som kan användas för särskild delgivning med juridisk person, eller
   2. om en juridisk person i strid mot gällande bestämmelser saknar registrerad behörig företrädare och någon i Sverige bosatt person inte har utsetts att på den juridiska personens vägnar ta emot delgivning samt försök till delgivning med andra tillämpliga delgivningssätt har misslyckats eller sådana försök bedöms som utsiktslösa.

Ett meddelande som avses i 47 § ska föras in i Post- och Inrikes Tidningar.

Om den juridiska personen har en registrerad postadress ska i ett sådant fall som avses i första stycket 2 ett meddelande om delgivningen skickas till denna adress.

51 §
  Kungörelsedelgivning har skett när två veckor har förflutit från beslutet om kungörelsedelgivning, om kungörande och övriga föreskrivna åtgärder har skett i rätt tid.

Det kan vara svårt för byggnadsnämnden att utreda om delgivningsmottagaren saknar hemvist och känt uppehållsställe eller har avvikit eller på annat sätt håller sig undan. Om detta inte går att utreda tillräckligt säkert är inte heller stämningsmannadelgivning eller kungörelsedelgivning möjlig att använda som delgivningssätt. Risken är därmed stor att myndigheterna på grund av delgivningsproblem inte kan fullfölja tillsynsärenden och ärenden om verkställighet på ett framgångsrikt sätt.

När det gäller ärenden om ovårdade tomter är det inte ovanligt att delgivningar av tillsynsbeslut misslyckas på grund av att ägaren flyttat från eller övergett fastigheten. Det är inte heller ovanligt att ägarens nya adress är okänd för byggnadsnämnden. Delgivningssvårigheterna blir ännu mer påtagliga om ägaren har sin huvudsakliga vistelse utomlands. Det kan i sådana fall vara oklart eller svårt att ta reda på vilken alternativ adress som ägaren kan nås på. Även om byggnadsnämnden lyckas ta reda på en adress som ägaren kan nås på är det ändå ofta en omständlig och tidskrävande process att delge personer utomlands.

Delgivning när fastigheter är herrelösa

Ibland förekommer det att det inte finns någon känd ägare till en fastighet. Ett exempel på det är så kallade herrelösa fastigheter. Det är fastigheter som ägts av juridiska personer som upplösts efter konkurs utan att fastigheten har kunnat avyttras. I sådana fall finns det inte någon som byggnadsnämnden kan delge ett tillsynsbeslut med. Om grov vanvård föreligger eller kan befaras uppkomma finns det dock en möjlighet att expropriera en sådan fastighet för att försätta eller hålla den i tillfredsställande skick. En god man kan då utses för att representera den herrelösa fastigheten. På så sätt finns det någon att kommunicera skrivelser och beslut med i expropriationsärenden.

7 §
  Expropriation får ske för att försätta eller hålla fastighet i tillfredsställande skick, när grov vanvård föreligger eller kan befaras uppkomma.

7 a §
  Expropriation får ske för att tillgodose den allmänna fiskevården eller för vetenskapliga undersökningar och försök i fråga om fiske. Lag
(1981:535) .

2 a §
  Om ansökan om expropriationstillstånd avser en fastighet som ägs av ett upplöst bolag eller en annan upplöst sammanslutning, får överförmyndaren förordna god man som avses i 11 kap. föräldrabalken att företräda sammanslutningen i frågor som rör expropriationen.

Om en god man behöver förordnas enligt första stycket, skall regeringen eller den myndighet som avses i 1 § andra stycket anmäla detta hos överförmyndaren. Lag (2005:189) .

I tillsynsärenden enligt PBL som avser herrelösa fastigheter som inte har en god man har byggnadsnämnden däremot inte någon motpart att kommunicera skrivelser och beslut med. Det går därmed inte att driva ett sådant ärende på ett effektivt sätt. Boverket har i en rapport till regeringen redogjort för problematiken.

Läs mer om detta i Boverkets rapport om ovårdade tomter och förfallna byggnader under rubriken Publikationer i "Relaterad information".

Delgivning med personer som saknar rättshandlingsförmåga

Det förekommer att ovårdade och bristfälligt skötta tomter ägs av personer med olika slags psykiska eller andra problem. Dessa problem kan på olika sätt försvåra eller omöjliggöra för byggnadsnämnden att kontakta och kommunicera med dem. De företräds många gånger av släktingar eller av god man. Om en ägare är ur stånd att vårda sig själv eller sin egendom kan tingsrätten utse en förvaltare för denne. Delgivning av tillsynsbeslut kan då med rättslig verkan ske med förvaltaren. Om en sådan ägare inte har en förvaltare är det lämpligt att byggnadsnämnden verkar för att en förvaltare utses.

7 §
  Om någon som befinner sig i en sådan situation som anges i 4 §
är ur stånd att vårda sig eller sin egendom, får rätten besluta att anordna förvaltarskap för honom eller henne. Förvaltarskap får dock inte anordnas, om det är tillräckligt att godmanskap anordnas eller att den enskilde på något annat, mindre ingripande sätt får hjälp.

Förvaltaruppdraget skall anpassas till den enskildes behov i varje särskilt fall och får begränsas till att avse viss egendom eller angelägenhet eller egendom överstigande ett visst värde.

Rätten får överlåta åt överförmyndaren att närmare bestämma uppdragets omfattning.

När rätten meddelar ett beslut enligt första stycket, skall rätten samtidigt förordna en förvaltare att utföra uppdraget. Om en förvaltare i något annat fall skall förordnas på grund av ett beslut enligt första stycket, skall förordnandet meddelas av överförmyndaren. Lag (1994:1433) .

Tillsynsbeslut vid ägarbyte

Det är inte ovanligt att fastigheter byter ägare under handläggningen av ett tillsynsärende eller efter byggnadsnämndens tillsynsbeslut. Detta kan då skapa nya problem att få tag på och delge den nya ägaren.

Du kan läsa mer om ägarbyte på sidan Förelägganden och förbud vid ägarbyte.

Förelägganden och förbud vid ägarbyte

Underrättelse till Inskrivningsmyndigheten

När byggnadsnämnden beslutat om åtgärdsföreläggande ska nämnden genast skicka sitt beslut till Inskrivningsmyndigheten. Byggnadsnämnden ska inte avvakta att beslutet vinner laga kraft. Om byggnadsnämnden senare återkallar eller upphäver beslutet eller det på annan grund upphör att gälla ska nämnden anmäla detta till Inskrivningsmyndigheten. Detsamma gäller om beslutet följts.

40 §
  Den myndighet som beslutar om ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22 eller 23 § eller förbud enligt 33 § ska genast skicka sitt beslut till inskrivningsmyndigheten.

41 §
  När ett beslut som avses i 40 § har kommit in till inskrivningsmyndigheten, ska myndigheten genast göra en anteckning om det i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Om föreläggandet eller förbudet har förenats med ett löpande vite enligt 4 § lagen (1985:206) om viten, ska myndigheten göra en anteckning också om detta.

Inskrivningsmyndigheten ska genast i ett rekommenderat brev underrätta den som senast har sökt lagfart eller inskrivning av förvärv av tomträtt om anteckningen, om föreläggandet eller förbudet inte är riktat mot denne. Lag (2011:335) .

42 §
  Om byggnadsnämnden återkallar ett föreläggande eller ett förbud som avses i 40 §, ska nämnden genast anmäla återkallelsen till inskrivningsmyndigheten.

43 §
  Så snart byggnadsnämnden har fått kännedom om att ett föreläggande eller förbud som avses i 40 § har upphävts genom ett lagakraftvunnet beslut eller av annan anledning har upphört att gälla, ska nämnden anmäla detta till inskrivningsmyndigheten.

44 §
  Så snart byggnadsnämnden har fått kännedom om att ett föreläggande som avses i 40 § har följts, ska nämnden anmäla detta till inskrivningsmyndigheten.

45 §
  När en anmälan enligt 42, 43 eller 44 § som avser en anteckning som har gjorts enligt 41 § har kommit in till inskrivningsmyndigheten, ska myndigheten ta bort anteckningen.

Utdömande av vite och verkställighet av beslut

När ett beslut om åtgärdsföreläggande vunnit laga kraft kan byggnadsnämnden ansöka om utdömande av vitet hos mark- och miljödomstol. Beslutet kan verkställas av byggnadsnämnden eller genom att byggnadsnämnden ansöker om särskild handräckning hos Kronofogdemyndigheten.

MÖD har i ett avgörande tagit ställning till vad som gäller i de fall ett föreläggande riktas mot en nyttjanderättshavare som har begränsad faktisk och rättslig möjlighet att förfoga över de föremål som ett föreläggande avser (MÖD 2019-09-10 mål nr P 10811-18).

Mål: P 10811-18 (på Mark- och miljööverdomstolens webbplats)

37 §
  Ett föreläggande enligt 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26,
26 b eller 26 c § eller ett beslut om förbud enligt 25, 30,
31, 32, 32 a eller 33 § får förenas med vite.

Vitet får inte förvandlas till fängelse.

Frågor om utdömande av vite prövas av mark- och miljödomstol. Lag (2022:1122) .

6 §
  Frågor om utdömande av viten prövas av förvaltningsrätt på ansökan av den myndighet som har utfärdat vitesföreläggandet eller, om detta har skett efter överklagande i frågan om vitesföreläggande, av den myndighet som har prövat denna fråga i första instans. Ansökan om utdömande görs hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets myndigheten är belägen. Vad som har sagts nu gäller dock ej i fall som avses i andra stycket eller 7 §. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Frågor om utdömande av viten som har förelagts av regeringen prövas av Förvaltningsrätten i Stockholm på ansökan av Justitiekanslern.

Frågor om utdömande av viten som har förelagts en part eller någon annan till fullgörande av en skyldighet i en rättegång eller i annat motsvarande förfarande prövas utan särskild ansökan av den myndighet som har utfärdat föreläggandet. Lag (2010:11) .

Vite

Genomförande på bekostnad av den som fått ett föreläggande

Handräckning

Regler i annan lagstiftning

Det finns regler om lös egendom och växtlighet på tomt även i annan lagstiftning till exempel miljöbalken och jordabalken.

Enligt miljöbalken råder ett allmänt förbud mot nedskräpning utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Bestämmelsen riktar sig mot alla som skräpar ner på sådana platser, även fastighetsägare som skräpar ner på sin tomt. Förbudet gäller oavsett om det är ute i naturen eller inom bebyggda områden. Det finns inte något krav på att skräpet ska vålla otrevnad eller skada utan det är tillräckligt att skräpet objektivt sett är att betrakta som skräp. (jfr prop. 1997/98:45 sid. 200f)

Miljöbalk, prop. 1997/98:45 (på Sveriges riksdags webbplats)

26 §
  Ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde till eller insyn till. Lag (2016:782) .

Vad som är skräp har inte exemplifierats i paragrafen men enligt förarbetena till miljöbalken avses med skräp bland annat plåt, glas, plast, papper, avfall eller annat liknande. Med plåt kan exempelvis avses bilvrak eller delar från sådana. Kommunen kan som tillsynsmyndighet enligt miljöbalken förelägga den som har skräpat ned att städa upp efter sig och föreläggandet kan förenas med vite. Nedskräpning är straffbelagd i miljöbalken och kommunen ska anmäla överträdelser till polis- eller åklagarmyndigheten om misstanke om brott finns. (jfr prop. 1997/98:45 sid. 200f)

Miljöbalk, prop. 1997/98:45 (på Sveriges riksdags webbplats)

2 §
  Tillsynsmyndigheten ska skyndsamt anmäla överträdelser av bestämmelser i balken eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av balken till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten, om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts.

Om tillsynsmyndigheten finner att villkoren i ett tillstånd till en miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet inte är tillräckliga och det finns förutsättningar enligt 24 kap. 5,
7, 8 eller 9 §, ska myndigheten ansöka om prövning eller ta upp frågan om att ändra eller upphäva villkor utan någon särskild framställning om detta enligt det som sägs i 24 kap.
11 §. Lag (2022:1100) .

9 §
  En tillsynsmyndighet får i det enskilda fallet besluta om de förelägganden och förbud som behövs för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska följas.

Mer ingripande åtgärder än vad som behövs i det enskilda fallet får inte tillgripas.

Förelägganden och förbud får inte begränsa ett beslut eller en dom om tillstånd i ansökningsmål som har rättskraft enligt
24 kap. 1 §.

Ett tillståndsbeslut eller en tillståndsdom hindrar dock inte en tillsynsmyndighet från att meddela sådana förelägganden eller förbud som
   1. är brådskande och nödvändiga för att undvika att ohälsa eller allvarlig skada på miljön uppkommer, eller
   2. gäller säkerhetshöjande åtgärder vid en damm som klassificerats enligt 11 kap. 24 och 25 §§.

I fråga om utsläpp av koldioxid, dikväveoxid eller perfluorkolväten som innebär att en verksamhet omfattas av tillståndsplikt enligt lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser, får det inte beslutas förelägganden om begränsning av utsläppen eller förelägganden som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp. Detta gäller inte förelägganden som i fråga om dikväveoxid eller perfluorkolväten behövs för att hindra betydande lokala föroreningar. Lag (2020:1174) .

9 a §
  I fråga om omgivningsbuller vid en bostadsbyggnad får tillsynsmyndigheten inte besluta om förelägganden eller förbud om det i planbeskrivningen till detaljplanen eller i bygglovet enligt plan- och bygglagen (2010:900) har angetts beräknade bullervärden och omgivningsbullret inte överskrider dessa värden.

Trots första stycket får förelägganden eller förbud beslutas om det med hänsyn till de boendes hälsa finns synnerliga skäl för det.

Förelägganden eller förbud får dock aldrig beslutas i fråga om omgivningsbuller vid ett sådant komplementbostadshus som avses i 9 kap. 4 a § plan- och bygglagen. Lag (2014:901) .

14 §
  Beslut om förelägganden eller förbud får förenas med vite.

Första stycket gäller inte förelägganden som beslutas enligt
8 §. Lag (2020:627) .

14 a §
  Om det finns anledning att anta att den som omfattas av tillsynen eller, i förekommande fall dennes ställföreträdare, har begått brott, får denne inte föreläggas vid vite att medverka i en utredning av en fråga som har samband med det misstänkta brottet. Lag (2020:1174) .

Den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till döms för nedskräpning till böter eller fängelse i högst ett år.

I jordabalken anges bland annat att var och en ska ta skälig hänsyn till omgivningen vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom. När miljöbalken är tillämplig så ska den lagstiftningen också tillämpas.

1 §
  Var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom taga skälig hänsyn till omgivningen.

3 §
  I fråga om verksamhet som kan orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa, miljön eller andra intressen som skyddas enligt miljöbalken tillämpas utöver balken även bestämmelser i annan lag.

Såvitt gäller skydd mot ohälsa och olycksfall i arbete samt i sådana hänseenden i övrigt som huvudsakligen avser arbetsmiljön tillämpas bestämmelserna i arbetsmiljölagen (1977:1160).

Filmer

Innehållet kan inte visas

För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.

Innehållet kan inte visas

För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.

Innehållet kan inte visas

För att visa det här innehållet behöver vi kunna spara kakor i din webbläsare.

Hjälpte informationen dig? Ja Nej
Tillbaka till toppen