Social inkludering och plats för möten
Social inkludering. Illustration: Boverket/Altefur Development
Hur våra närmiljöer är utformade kan påverka förutsättningarna för sociala kontakter, social kontroll samt tillit till sina grannar. Allt detta påverkar hur trivseln i närområdet uppfattas. Det är därför viktigt att vi planerar våra samhällen så att vi skapar utrymme för naturliga mötesplatser och interaktion grannar emellan. Det har stor betydelse för vårt välbefinnande och en jämlik hälsa.
Positiva hälsoeffekter
Livsmiljöer som är inkluderande och uppmuntrar till möten mellan människor kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa och en hållbar utveckling. Många hälsofrämjande effekter och mervärden kan följa med på köpet när vi sätter hälsan först. Tillsammans bidrar de till flera viktiga samhällsmål.
Bostadsområden och offentliga platser där sociala faktorer beaktats tidigt i planeringen, gynnar välbefinnandet. En livsmiljö som är socialt inkluderande ökar känslan av gemenskap, trygghet och tillit. Att ha sociala kontakter är positivt främst för vår psykiska hälsa. Hälsoeffekterna är påtagliga för alla människor men får störst betydelse i socioekonomiskt svaga områden. Genom att planera och säkerställa goda livsmiljöer som främjar gemenskap, tillit och aktivt deltagande i samhället för alla ökar förutsättningarna för en jämlik hälsa. En fysisk miljö som tillgodoser och främjar tillgänglighet också för människor med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, främjar ett brett aktivt deltagande i samhället.
Livsmiljöer med blandande boende- och upplåtelseformer och gemensamma mötesplatser, både inom och mellan bostadsområden, kan bidra till en ökad självkänsla. I längden kan det också bidra till att minska risken för socialt utanförskap samtidigt som tillit och trygghet i närmiljön ökar. Genom en ökad trygghet i närmiljön ökar rörelsefriheten och fler människor kan välja att gå ut och vistas i miljöer inom och utanför bostadsområdet. Det ger förutsättningar för människor att vara fysiskt aktiva och att tillgodogöra sig dagsljus, frisk luft och spendera tid i områden för återhämtning och stressreducering.
Social inkludering
Social inkludering handlar om att känna social gemenskap och att skapa strukturer som stärker marginaliserade grupper att aktivt kunna ta del av samhället. Social inkludering är en av de elva prioriteringarna för EU:s sammanhållningspolitik.
Mervärden
Utöver de direkta hälsoeffekterna av att planera för närområden för social inkludering och möten så leder det till en rad positiva mervärden.
En närmiljö som främjar möten och social inkludering kan leda till ökat engagemang boende emellan. I områden med hög tillit, där de boende känner tillhörighet till platsen, är förutsättningarna större för att de engagerar sig och tar hand om sin närmiljö, än i områden där tillit och tillhörighet saknas. De boendes och civilsamhällets engagemang kan i sin tur öka tryggheten och skapa ytterligare ringar på vattnet kopplat till engagemanget i den byggda miljön. Det kan bland annat leda till ökad interaktion mellan människor, omhändertagande och särskild omsorg om miljön som man vistas i.
En planering som främjar social inkludering skapar förutsättningar för att fler människor kan och vill vistas i våra gemensamma livsmiljöer. Det bidrar till att fler perspektiv, såsom barnperspektiv, äldres perspektiv, jämställdhetsperspektiv, universell utformning med mera, i större utsträckning blir synliga i den byggda miljön och i det offentliga rummet.
Åtgärder som genomförs som följd av medveten planering för social inkludering, kan även bidra till ekonomisk hållbarhet. Områden med hög trygghet och tillit är mer attraktiva för företag att etablera sig i. Verksamheterna kan både skapa arbetstillfällen och erbjuda ett utbud lokalt, men även attrahera arbetskraft och kunder från andra områden. Närvaro av verksamheter och handel bidrar till att den upplevda tryggheten i sin tur ökar och skapar än mer gynnsamma förutsättningar för företag.
