Designprocess med hälsoperspektiv

Miljöer i förskola och skola som är väl planerade, gestaltade och förvaltade kan göra stor skillnad för barns och ungas lärande, hälsa och välbefinnande. Idag behöver många kommuner bygga nya, modernisera och renovera byggnader för förskolor och skolor. Lidköpings kommun är en av dem och valde att bygga skola efter en analysmetod som är baserad på evidens från tidigare verksamhet.

När Lidköpings kommun skulle planera och bygga Sjölunda skola tog de hjälp av en specialist på förskolor och skolor - Sofia Lilja, arkitekt på LINK Arkitektur AB. Hon brinner för att skapa miljöer som främjar hälsa och god inlärning hos barn och elever. Vi har pratat med Sofia för att ta reda på hur hon arbetar för att integrera hälsoperspektivet i processen och hur det går att säkerställa att de goda värdena inte prioriteras bort längs vägen.

Sofia Lilja. Foto: Monika Manowska

Hej Sofia! När du tar dig an ett uppdrag, hur inkluderar du hälsoperspektivet i designprocessen?

Jag har tagit fram en evidensbaserad analysmetod som kan användas under hela processen, med start i tidiga skisskeden. Metoden grundar sig i forskning om evidens för sambanden om den fysiska miljöns påverkan på hälsa och inlärning. Idén med evidensbaserad design kommer ursprungligen från USA där privata vårdföretag konkurrerade med varandra. För att minska antal patienter till en optimal nivå ur tillfrisknandets resultat, började de titta på forskning och evidens för människors behov, tillfrisknande och välbefinnande.

Så det var egentligen utifrån ett annat perspektiv som metoden togs fram?

Ja, metoden föddes väl kanske mer ur ekonomiska aspekter. Genom att utforma miljöer så att människor tillfrisknar snabbare kunde vårdtiderna kortas och omsättningen öka. Även om metoden ursprungligen kommer från vårdsektorn, har den visat sig vara lika användbar för förskolor och skolor, och egentligen alla lokaler där människor bor, arbetar eller vistas.

Kan du kort nämna något om metoden?

I metoden tittar vi på evidens för ljus, ljud, luft och natur och kopplar dem till designinitiativ - alltså vilken utformning och gestaltning svarar upp mot det eftersträvade värdet. Det kopplar vi till mätbara resultat som kan mätas i den färdiga bygganden. Till exempel har vi sett att dagsljuset är betydelsefullt för framgång i matematik och elevers läshastighet. Det är något som sedan går att mäta och följa upp. Vi vet även att till exempel mätbara värden som grönytefaktor är enklare att få med och behålla genom hela processen till färdig byggnad. Medan de mjuka, upplevda faktorerna är svårare att hålla fast vid genom hela processen. Därför är det viktigt att försöka hitta samband och mätetal även för dessa. Arkitekter har i princip alltid tänkt på och arbetat med de mjuka värdena, men de har inte alltid gjort det så systematiserat eller med ambitionen att kunna följa upp och mäta resultatet.

Spännande! Men hur går du till väga rent praktiskt när du tar dig an en sådan här process?

Det är viktigt att få med de mjuka värdena redan tidigt i processen. Det blir oftast enklare men också billigare än att skapa dessa värden i efterhand.

I den tidiga skissprocessen lägger jag en del tid på att testa olika alternativ till skolans form, placering och orientering på tomten där den ska ligga. Även placering av lärosalar/lärmiljöer och arbetsplatser i byggnaden, placering av fönster med mera prövas. Genom att använda metodens designinitiativ kommer dessa aspekter med redan från början och blir ingångsvärden för kommande steg i processen. De olika förslagen analyseras, utvärderas och poängsätts utifrån ljus, ljud, luft och natur. Vi studerar solens rörelse, utblickar, siktlinjer, entréernas placeringar och vilka rum som vänder sig mot vägar eller skolgård. Metoden att poängsätta utifrån dessa värden blir ett sätt att ”kill your darlings” och hitta den bästa lösningen på den specifika platsen.