Avvikelse- gemensamt behov eller allmänt intresse

Efter att detaljplanens genomförandetid har gått ut ökar byggnadsnämndens möjlighet att ge bygglov för åtgärder som avviker från detaljplanen. Då kan avvikelser godtas för åtgärder som tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse.

När kan en avvikelse för gemensamt behov eller allmänt intresse godtas?

Förutsättningarna för att godta en sådan avvikelse är att

• genomförandetiden har gått ut,
• avvikelsen tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse,
• avvikelsen är förenlig med detaljplanens syfte,
• avvikelsen tillsammans med andra avvikelser inte är allt för omfattande,
• avvikelsen inte begränsar någon rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen, och
• avvikelsen inte medför betydande miljöpåverkan.

Det finns ingen generell rätt till avvikelser från detaljplan. Om en avvikelse är godtagbar eller inte kräver en samlad lämplighetsbedömning i det enskilda bygglovsärendet, både när det gäller åtgärdens lämplighet och i vilken utsträckning den kan anses rymmas inom planens syfte. Godtagbara avvikelser ska enbart ha en så begränsad påverkan att en planändring inte behövs. En avvikelse får därför inte medföra inskränkningar i grannars möjligheter att i framtiden utnyttja sin mark. (jfr prop. 2013/14:126 sid. 185 och prop. 1989/90:37 sid. 56)

En enklare planprocess, prop. 2013/14:126 (på Sveriges riksdags webbplats)

Om ingripanden mot olovlig kontorisering, m.m., prop. 1989/90:37 (på Sveriges riksdags webbplats)

Att det inte finns någon generell rätt till avvikelser från detaljplan framgår av bestämmelsen genom att det står att byggnadsnämnden ”får” ge bygglov för en åtgärd som avviker från en detaljplan. Det finns alltså ingen skyldighet att ge bygglov för en avvikelse. När det finns en skyldighet står det att byggnadsnämnden ”ska” ge bygglov. Vid avvikelser ska byggnadsnämnden i varje enskilt fall göra en bedömning av om det är lämpligt att lämna bygglov. En sådan lämplighetsbedömning förutsätter att åtgärden tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse och att åtgärden är förenlig med detaljplanens syfte. Men även om åtgärden uppfyller dessa kriterier kan det vara olämpligt att medge avvikelsen.

I en dom från Högsta domstolen, HD, prövades ett bygglov för uppförande av ett 36 meter högt telekommunikationstorn med tillhörande teknikbod. Åtgärden skulle placeras på mark som enligt detaljplanen hade användningen naturmark. Åtgärden avvek från planen och byggnadsnämnden hade därför avslagit ansökan om bygglov. HD ansåg att åtgärden var förenlig med planens syfte, men att den inte tillgodosåg ett angeläget gemensamt behov för dem som bor eller annars vistas på området. Domstolen ansåg dock att åtgärden tillgodosåg ett allmänt intresse och att den därmed kunde anses vara en sådan avvikelse som är möjlig att medge. Men enligt domstolen räckte det inte att åtgärden uppfyllde dessa kriterier för att en avvikelse skulle kunna godtas. En ”kompletterande lämplighetsbedömning” måste också göras för att kunna konstatera om det är lämpligt att godta avvikelsen. Enligt punkt 26 i domskälen förutsätts en sådan lämplighetsbedömning göras vid prövningen av alla typer av avvikelser. I den kompletterande lämplighetsbedömningen ska de intressen som talar för bygglov vägas mot de intressen som talar mot bygglov. Hänsyn bör även tas till det kommunala intresset av att bygglov inte beviljas i strid mot en plan som kommunen vill hålla fast vid och till att det kommunala inflytandet över markanvändningen inte urholkas. Enligt HD har kommunen ingen vetorätt. Men om kommunen motsätter sig en åtgärd och anför beaktansvärda och legitima skäl bör denna uppfattning ges en särskild vikt. Detta gäller i synnerhet om den sökta åtgärden är av mera betydande slag. Ett beaktansvärt skäl kan vara att åtgärden bör avvakta en förestående planprocess eller att åtgärden kommer i konflikt med någon annan planerad åtgärd. Ett annat skäl kan vara att kommunen önskar vara lyhörd i förhållande till en betydande lokal opinion. I den slutliga lämplighetsbedömningen i det aktuella målet konstaterade HD att de skäl som kommunen hade framfört till domstolen var beaktansvärda och legitima. Enligt HD skulle bygglov därför inte beviljas och överklagan avslogs. (HD 2020-10-22 m&ar