Creating Green Cities – europeisk konferens i juni 2023

Illustration: Caroline Axelblom

För att klara samtidens miljö- och klimatutmaningar måste våra städer och regioner förvaltas och utvecklas inom de planetära gränserna. Och nödvändig omställning brådskar! Hur kan vi skapa hållbara, vackra och inkluderande städer? Inom ramen för Sveriges EU-ordförandeskap anordnade Boverket och SLU Tankesmedjan Movium i juni konferensen "Creating Green Cities". Här presenteras arrangörernas sammanfattning av konferensens diskussioner.

Grönare städer är nödvändigt och möjligt

Att åstadkomma grönare städer betyder att vi måste tänka nytt, annorlunda och kreativt. Vi behöver ändra vår relation till planeten och dess begränsningar och börja agera klokare, mer långsiktigt och med helhetssyn. Detta kan innebära stora skiften i hur vi producerar, konsumerar, bygger och förvaltar men det kan även handla om enkla medvetna förändringar som ger stor effekt. Det viktiga är att vi handlar utifrån en helhetssyn på människan och miljön.

I detta arbete är självklart de rent miljömässiga faktorerna centrala och även estetiska, kulturella och sociala värden. Först när vi lyckas ta in alla perspektiv kan vi skapa lösningar som är såväl långsiktigt hållbara som inkluderande och berikande för oss som människor och för planeten i generationer framöver.

Utgångspunkter för konferensen

Konferensen tog utgångspunkt i den urbana agendan för EU och andra europeiska policys och initiativ som strävar mot en grönare stad. Här utforskades kopplingar mellan visionen om den gröna staden, initiativ som New European Bauhaus och Klimatneutrala och smarta städer. Detta för att visa på fördelarna med att integrera flera perspektiv i strävan efter en hållbarare stad.

Estetik, empati och engagemang​ – nyckelfaktorer för gröna städer

Den gröna staden ska rymma många värden. Vissa är mätbara, så som luftkvalitet, vattenkvalitet, bullernivåer och artförekomster. Andra värden – som skönhet, trivsel och identitet – är svårare att kvantifiera, men lika betydelsefulla. EU:s initiativ New European Bauhaus vill styra omställningen av våra samhällen med hjälp av tre grundläggande värden: hållbarhet, skönhet och inkludering. På så sätt vill initiativet tydligare låta kulturella och kreativa näringar vara en del i arbetet med att hitta svaren på samtidens utmaningar.

Den gröna staden kräver engagemang och empati samt en förståelse för omätbara värden så som människors upplevelser, behov och känslor för en plats. Utan människors engagemang kommer den gröna omställningen aldrig att bli något annat än ytliga åtgärder.

Infrastruktur- och bostadsministern Andreas Carlsson öppnade konferensen och talade om vikten av gestaltade livsmiljöer. Foto: Anders Rasmusson

Inkluderande och samskapande processer präglade av lyhördhet och förtroende

Omställningen kräver utökade samarbeten mellan civilsamhälle, politik, näringsliv och offentliga myndigheter, i en inte tidigare skådad omfattning. Olika aktörer på nationell, regional och lokal nivå måste tillsammans arbeta på nya sätt för att nå målet om grönare och klimatneutrala städer. Det offentliga har ett stort ansvar i att sätta ramarna för omställningsarbetet, men samverkan med privata sektorn krävs för genomförande och förvaltning.

Klimatkontrakt 2030 – interdisciplinär flernivåstyrning

Klimatkontrakt 2030 är ett svenskt verktyg för att nå målet. Det är ett långsiktigt åtagande som säkrar samarbetet mellan städerna och den statliga nivån. Arbetet utvecklas succesivt och iterativt. Såväl kontraktens innehåll som process revideras varje år, både lokalt och nationellt.

Elisa Rivera Mendoza, Chief of Cabinet of the Secretary General for Innovation at the Spanish Science and Innovation Ministry tillsammans med Vinnovas generaldirektör Darja Isaksson, i ett panelsamtal om det nationella perspektivet på hur klimatomställningen i städer kan underlättas. Foto: Anders Rasmusson

Civilsamhällets nyckelroll

För implementering och upprätthållande av gjorda investeringar spelar civilsamhället en avgörande roll. Att arbeta med inkludera