Grönplanering i fysisk planering

Granskad: 13 maj 2022

Naturvårdsverket och Boverket har tagit fram en gemensam vägledning om grönplanering – det vill säga hur kommunerna kan ta fram en grönplan och arbeta strategiskt och hållbart med grönstrukturen.

Regeringen har beslutat om ett etappmål om att en majoritet av landets kommuner senast 2025 ska ta tillvara och integrera ekosystemtjänster och stadsgrönska i planering, byggande och förvaltningen. Väl integrerad kan grönska och natur bidra till människors hälsa och välbefinnande, klimatanpassning av den byggda miljön och bromsa förlusten av biologisk mångfald. Grönplanen är kommunens strategiska dokument för att kunna hantera dessa frågor och det finns ett behov av att utveckla metodiken för grönplanering så att fler kommuner kommer i gång. Naturvårdsverket och Boverket har därför tagit fram en gemensam vägledning för hur en kommun kan ta fram en grönplan och arbeta med grönplanering.

Vägledningen är resultatet av en samverkansåtgärd inom Rådet för hållbara städer. För att få ett brett perspektiv på grönplaneringen har arbetet skett i samverkan med Folkhälsomyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Kristianstad kommun, Länsstyrelsen, Myndigheten för delaktighet, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Sveriges Kommuner och Regioner, Tankesmedjan Movium vid SLU och Vinnova.

Inom ramen för arbetet med vägledningen har arbetsgruppen haft stort stöd av en referensgrupp bestående av ett tjugotal representanter från kommuner och regioner från olika delar av Sverige. Under arbetet har dialog också skett med företrädare för olika markägarorganisationer.

Ett viktigt underlag i arbetet har varit den handledning för grönplanering som Kristianstad kommun och Tankesmedjan Movium tog fram år 2020 inom ramen för Interreg-projektet Urban Links to Landscape.

Vi har pratat med Ulrika Åkerlund, Boverket och Nicole Lindsjö, Naturvårdsverket, som är projektledare för vägledningen på respektive myndighet.

Porträttbild på Nicole Lindsjö och Ulrika Åkerlund. Nicole Lindsjö och Ulrika Åkerlund. Foto: Henrik Lindsjö (bilden till vänster) och Wretmarks foto (bilden till höger)

Vad är bakgrunden till att ni har tagit fram en vägledning för grönplanering? 

Grönstrukturen är en grundläggande struktur i den byggda miljön och i hela landskapet. Dess kvaliteter, kvantiteter och rumsliga fördelning är avgörande för olika grönområdens förmåga att främja biologisk mångfald och leverera flera viktiga ekosystemtjänster. Grönska och natur är mångfunktionell och kan hjälpa oss att hantera flera av vår tids stora utmaningar och bidra till klimatanpassning, främja biologisk mångfald och människors hälsa och välbefinnande.

Ja det stämmer ju. Men är egentligen inte det allmänt känt att det är så?

Jo, men i praktiken behöver vi bli bättre på att planera grönstrukturen för att kunna ta tillvara, bevara och utveckla ekosystemtjänster. Trots vinsterna med att grönplanera finns vissa oklarheter kring nyttan med en grönplan, vad den behöver innehålla och hur en grönplan kan tas fram. Ett av målen med vägledningen är att underlätta arbetet för kommunerna genom att samla argument och beskriva metoder och aktiviteter som på ett effektivt sätt kan föra arbetet framåt, liksom samla användbara tips och exempel från andra kommuners arbete. Alla kommuner ska inte behöva uppfinna hjulet själva utan kan genom vägledningen kunna ta del av varandras erfarenheter.

Vi hoppas att vägledningen ska bidra till att underlätta för fler kommuner att komma i gång och komma i mål med en grönplan. Genom detta kan arbetet med grönplaneringen stärkas så att grönstrukturen på allvar kan bidra till en hållbar stads- och samhällsutveckling.

Vad skulle ni säga är det centrala i vägledningen? 

Vägledningen besvarar frågorna varför, vad, hur, när och vem som behöver arbeta med grönplanering. Vi har samlat argument och forskning kring grönskans och naturens betydelse för människors hälsa. Vägledningen innehåller också avsnitt om hur grönplaneringen kan bidra till att tillgodose intressen och krav i lagstiftningen, framför allt PBL och miljöbalken. Vi beskriver också hur grönstrukturen kan bidra i arbetet med till exempel Agenda 2030. Flera av våra nationella och internationella målsättningar lyfter vikten av både grönska i den byggda miljön och att planera bättre för ekosystemen i landskapet.