Att spåra det grönas historia

Genom att använda olika källor kan stadens gröna historia klarläggas. De egna observationerna på platsen är ofta det viktigaste verktyget. Men äldre kartor, ortsbeskrivningar, skisser och vykort kan ge viktig information och vägledning. Här ges tips på hur du kan arbeta med olika källor.

Använd olika typer av källor

Bilder i form av en gammal karta, en målning, en enkel skiss eller ett gammalt vykort ger alla en inblick i ett historiskt landskap som kanske inte längre finns eller som förändrats genom att det gröna vuxit, omgestaltats, återplanterats eller helt enkelt bara blivit äldre.

Bilden är inte bara en illustration, utan en viktig källa till kunskap. Den kan ge information som skriftligt källmaterial inte kan. Den kan visa en vardag som inte omskrivs i textmaterialet. Grönska kan också finnas med på bilder i bakgrunden där något annat egentligen är i fokus. Bilden gör också att nya frågor kan ställas. Genom bilden kan man analysera grönstrukturens historia eftersom växtmaterialet på bilden kan vara betydligt äldre än själva bilden. Bilden kan också tolkas för att analysera hur man tänkt sig framtiden.

Historiska kartor ger bilder av dåtidens visioner och verklighet

Ritning över fästningsstaden Kristianstad cirka 1760. Inte ett enda träd finns markerat. Det skriftliga källmaterialet ger dock ett annat resultat. Illustration: Krigsarkivet

Det historiska kartmaterialet behöver dels tolkas källkritiskt dels tillsammans med den skriftliga beskrivning som kan följa med en historisk karta. Ofta är träd och vegetation inte, eller bara schablonmässigt, återgivna i kartan. Däremot kan det i skriftliga källor framgå vad som har planterats och i vilken omfattning.

Utöver skriftliga källor kan flera olika historiska kartor behöva kombineras med varandra för att ge en bild av hur grönstrukturen såg ut. Exempel på bra kartor är ekonomiska kartor såsom lantmäterikartor och det häradsekonomiska kartverket. Dessa kan lämpligen kompletteras med topografiska kartor, ofta med en bakgrund i försvaret, till exempel Generalstabskartan, men även mängder med detaljkartor över större landskap, städer, byar samt enskilda gårdar.

Kartan över Gedsholm från 1760 visar att en allé leder in till herrgården Gedsholm. Av den skriftliga beskrivningen (akten) framgår det att allén består av lönn, lind och pil samt att den kompletteras med en hagtornshäck vilket också är markerat på kartan. Illustration: Lantmäteriet

Utsnitt ur Gunnar Leches stadsplan för stadsdelen Svartbäcken i Uppsala från 1936 (planen ritades ursprungligen av Per Hallman 1908). Planen visar tydligt parkmarken i mörkare grönt och tomterna med förgårdsmark (ljusare grön och prickad mark) som inte får bebyggas. Till och med enskilda träd är markerade på kartan. Illustration: Uppsala kommun

Målningar, teckningar, skisser

Liksom den historiska kartan kan även äldre målningar förmedla kunskap om grönstrukturen – både så som det såg ut och en önskvärd grönstruktur. På samma sätt som ett planerat landskap kan idealiseras på en karta kan en målning också vara det. Syftet med målningen blir därmed viktig att känna till liksom vem som är beställare. Den källkritiska blicken blir i studiet av målningar kanske ännu viktigare. Samtidigt ger en visionär bild också en inblick i en viss tids syn på grönstrukturen.

Johan Törnströms målning av Greve Wachtmeisters bostad, Grevagården, i Karlskrona från 1814. Även om det är stadsmiljön och byggnaden som står i fokus berättar målningen också hur parkmilj&